Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Linoljefärg och panelarkitektur

Ett tvåvånings trähus i hörn med ett torn. Fasaden är grön och detaljer grågröna.

1800-talets Industriutveckling gav i förlängningen en byggboom av trähus med linoljemålade träfasader.

Flera faktorer spelade in för att ge den explosion av panelade trähus med linoljemålade fasader i städer och samhällen runt om i landet. Fina exempel är Hjo, Eksjö, stora delar av Göteborg, Alingsås, Vänersborg med flera. 

  • Mekaniseringen av virkeshanteringen sänkte priset på hyvlad panel och snickeridetaljer.
  • De allt fler och billigare transporterna möjligjorde import från andra länder och transporter från en landsända till en annan. 
  • Det ökande resandet skapade arkitekturinfluenser från nya områden - nu kom huvudinspirationen från England, Amerika och mellaneuropas alptrakter.

De hemvändande amerikaresenärerna byggde inte sällan överdådiga snickarglädjefyllda och färgglada trävillor - så kallade Amerikahus. Längst ned på sidan ligger en länk till föredraget Amerikahus - Amerikafebern och byggnadsskicket.

Det växande överflödet kom många till del men särskilt de som hängde med i industrialiseringens möjligheter. Exempel på de senare är förläggarverksamheten i sjuhärad med omnejd. Bönder i området köpte garn och ull från Englad och gav folket i området i uppdrag att förädla det. Detta ledde i förlängningen till ett enormt välstånd hos förläggarna som byggde veritabla herrgårdar. Se gärna föredraget Förläggargårdar i Sjuhäradsbyggden - en länk ligger längst ned på sidan.

Förmögna industrialister i städerna började bygga sommarvisten i skärgården eller andra platser på bekvämt avstånd från staden. Exempel på sådana är Lerum öster om Göteborg och Gustavsberg utanför Uddevalla. Här uppfördes inte sällan stora villor inspirerade av schweizerstilen i Alperna och Englands Arts and Crafts-rörelse.

 

"Idealet blev nu att trähusen skulle se ut som trävillor, - inte längre som stenhus. Arkitekturen hämtade sina förebilder från Mellaneuropas alptrakter och byggde på träets former och färger. Dämpade bruna, grå, gula och beiga nyanser blev därför vanliga. 

Fernissning, lasering och tjäroljning (»Roslagsmahogny«) kom som nya fasadbehandlingar. Träet skulle helst synas igenom, och kvistar och växtränder uppskattades livligt. Fönstren målades mörka, oftast i engelskt rött, järnoxidbrunt, eller grönjord. Däremot valde man nu gärna en träimitation på huvudentréns dörr. Ek blev vanligast, men även andra träslag förekom. 

De konstruktiva dragen betonades i färgsättningen. Bärande delar, som knutar och verandastolpar, fick en färg, icke bärande, som fasadytor och lövsågerier, en annan. Kulörerna blev många på samma byggnad, men höll sig vanligen inom en murrig färgskala av grått-grönt-brunt-gult. De skivtäckta plåttaken målades ofta svarta, röda eller gröna. Förutom plåttak var tak av tunnspån vanliga vid denna tid."

Citat från Gysinges webbsida: Gysinge : Färger för trähus - Färgsättning tidsperiod 1750 - 1950 - Tips och hjälp när du gör det själv

Här beskriver Gysinge regeln med tre kulörer - sannolikt skapad för att skapa ordning i snickarglädjen. Titta på huset nedan för att se hur ett helt vitmålat hus av detta slag ser ut. 

Vitt trähus med rött tak
Gult hus med markerade fönsterfoder och rött tak

Samma hus - två olika färgsättningar. På bilden till vänster är detaljerna är svåra att utskilja då allt är vitmålat. Det är svårt att avgöra vilken fasaddel som ska ha vilken kulör. Bilden till höger visar hur huset blev efter ny färgsättning. Klicka på bilden för att komma till sidan om färgsättning av huset.

Läs mer om regeln med tre kulörer här

Kulörstarka hus under andra halvan av 1800-talet

Fotot högst upp på sidan visar Garströms konditori i Lidköping vars påkostade fasad är målad i en grön kulör som tillsammans med grå och bruna detaljer och det röda takteglet ger huset en mustig karaktär. 

Läs mer om färgsättningen av Garströms konditori här

Vid den här tiden handlade fasadkulörernas fördelning om att visa upp byggnadens fasaddekor, så som du kan läsa om i länken till texten om regeln med tre kulörer, men även om att leka med kulörer. Den nya tiden med enklare transporter gav fler och annorlunda pigment jämfört med tidigare. Nu ökade också importen av linolja vilket gav en billigare oljefärg att måla sina paneler och snickerier med. 

Snabba förändringar av bebyggelsens karaktär under 1900-talet

I dagens perspektiv kan det te sig underligt med de många kulörerna på husen. Vi har sedan mitten av 1900-talet målat våra hus och villor vita eller ljusa. Några få perioder, 1970-talet, har varit undantag med starkare kulörer. Det innebär att flera generationer vuxit upp utan att ha en relation till andra huskulörer än vitt och gult och i några få fall grönt. Det här präglar våra villa- och radhusområden men även landsbygdens bebyggelse. Även tidigare rödmålade hus har målats om med vit färg.

Stadsdelars och landsbygdens karaktär har snabbt förändrats, inte minst är det tydligt i bohusläns tätbebyggda samhällen. Där har en bebyggelse som präglades av olika kulörer successivt övergått till vita hus från slutet av 1800-talet. Vad är orsaken till att bohusläns villbebyggelse i huvudsak är vitmålad idag? Sannolikt är det flera orsaker.

En orsak kan vara att det hårda klimatet medförde att fasaderna behövde målas om oftare och att obruten färg var billigare än de mer kulörstarka färgerna. Troligen var det även enklare att måla hela huset med en kulör istället för att måla foder och fönster i avvikande kulörer. Detta spreds i samhällena och under andra halvan av 1900-talet var det mycket få hus som inte var vita. Hundra år senare minns ingen att bebyggelsen varit annorlunda - endast äldre foton visar på något annat.

Vad som är mest praktiskt och krass ekonomi har medfört att karaktären på bebyggelsen förändrats drastiskt under en 100-årsperiod. 

Idag börjar ägare till äldre hus intressera sig för sitt hus historia och gamla färgsättning. Många är intresserade av att lära sig mer, en del vill återställa färgsättningen till ursprungligt medan andra vill sätta sin egen prägel på sitt hus - men med kunskapen om husets och färgsättningstraditionen som grund. 

Senast uppdaterad: 2022-07-04 14:50