1900 - jugend
Från vänster: Bruten vit 0502-Y, obränd terra 2030-Y20R, engelskt rött 5040-Y80R, bränd umbra 7010-Y70R, obränd terra 1020-Y20R.
Jugend, Art Nouveau, Modern Style - de nya stilarna som introducerades i början av 1900-talet hade mycket gemensamt men flera olika namn i Europa. Det som förenade dem var avståndstagandet från det sena 1800-talets historiska nystilar.
I Sverige blev stilen framför allt vanlig interiört, och i konsten och konsthantverket. Stilen fördes fram i påkostade villor och stadslägenheter ritade av kända arkitekter såsom Ferdinand Boberg och Louis Enders. Andra kända arkitekter som gjorde stilen populär var Antoni Gaudi i Barcelona och Charles Rennie Mackintosh i Glascow.
Länk till Gaudis sida på Europeana
Länk till Mackintosh sida på Europeana
| Om jugendstilens formspråk |
|
"Genom att söka sig till naturens formspråk, och i viss mån till en engelsk stil kallad Art and Craftsrörelsen, skapade man Jugendstilen. De välvda linjerna hos ett träd eller blombladen hos en ännu sluten knopp gestaltades i form av stiliserade ornament som bröt helt med den tidigare formrepertoaren. Linjespelet var svepande, oregelbundet och dekorerna bestod oftast av blommor eller insekter som till exempel trollsländor. Våra vanliga svenska blommor dög gott som dekor och snödroppar, gullvivor och blåsippor prydde konstkeramiken. Typiska jugendmöbler är i Sverige dock ganska geometriska och har ofta urkarvad dekor i form av äpplen eller päron i stolens rygg eller mitt på en skåpdörr. Nedtill avslutas benen ofta med en lökformad fot. [...] Stilens organiska mjukhet kunde förverkligas tack vare de nya byggnadsmaterialen gjutjärn och glas i kombination med nya tillverkningsprocesser. Genom industrialismens intåg och ett samarbete mellan industrin och konstnärer kunde dessa vackra produkter skapas. Såväl hus som möbler fick en lättare och mjukare form än tidigare. Stilen fick större betydelse inom inredningskonsten än inom arkitekturen. Helt nya färger blandades i interiörerna. Klart rött kunde blandas med ljust grönt på väggarna. Nya ljusa tapeter, porslin och glas med växtornamentik massproducerades. Samtidigt med stilens genombrott rådde en gröna vågen-trend bland konstnärer. Carl Larsson flyttade ut på landet och inspirerades av naturen när han inredde sitt hem. Borta var alla tunga mörka möbler, tjocka sammetsgardiner och medaljongtapeter. I stället släpptes ljuset in, möblerna målades röda och gröna och de enfärgade väggarna pryddes med blomsterslingor. Akvareller ur Carl Larssons hem ställdes ut på Stockholmsutställningen 1897, där debattören och författaren Ellen Key fick syn på dem och senare förde fram det Larssonska hemmet som en förebild för god smak. Jugendstilen var alltså inte bara en ny byggnadsstil, utan en hel filosofi med tankar om vackrare hem åt alla – oavsett plånbok. I tiden låg också att formgivarna arbetade gränsöverskridande och inte längre höll sig till ett område och ett material. I Sverige blev arkitekterna Ferdinand Boberg och Carl Westman betydelsefulla. Boberg ritade inte bara hus utan formgav även möbler, textilier, glas, keramik, silverföremål och kakelugnar." Hämtat från stadshem.se: Jugend (stadshem.se) |
Carl Larssons akvareller från det egna hemmet visar en tidstypisk kulörsättning såväl interiört som exteriört. Invändigt målades tak och väggar ljusa med, medan foder och lister målades i starkt kontrasterande röda, blå eller gröna kulörer.
Akvarellen Pappas rum av Carl Larsson, ur Ett hem. Hör till Nationalmuseum CC BY-SA.
Jugendvillorna inspirerades ofta av både allmogems bebyggelse och herrgårdarna - vilket gav två tydliga karaktärer.
Nationalromantisk arbetarbostad från sekelskiftet 1900 på Tjolö-holm, söder om Kungsbacka. Byggnaden är tidsenligt målad i rött med vita och gröna detaljer. Foto: Marie Odenbring Widmark.
Oavsett allmoge eller herrgård var oftast taket dominerande. Det kunde vara ett brant sadeltak eller ett mansardtak (brutet) som gick ned förbi övervåningen. I vissa fall kunde taket även gå ända ned till grundstenarna. De större herrgårdsinpirerande villorna kunde även ha valmat tak.
Husen i allmogestil byggdes oftast i trä och hade tydliga markeringar av byggnadens olika delar med listverk i avvikande kulör. Fasaden var oftast målad i röd slamfärg och listverken i brutet vitt. Fönsterbågar var oftast mörkt gröna eller bruna.
De som uppförts i herrgårdsstil var istället ofta putsade eller delvis putsade med en ljusare kulör på de putsade delarna, och en kontrasterande brun eller röd slamfärg på trädetaljerna.
Bostadshus i utpräglad jugendstil i Hjo. Färgerna är ljusa och lätta, och gröna detaljer är vanligt förekommande i den här arkitekturstilen. Foto: Ulf Larsson.
