Täthet och vikt i olika träslag
Olika träslag är inte bara en fråga om utseende. De kan också vara stor skillnad i kvalitét och egenskaper. Till exempel är ek det enda svenska träslaget som klarar sig bra utomhus en längre tid utan ytbehandling.
Olika träslag har också olika densitet - veden är tätare eller luftigare och väger olika mycket i olika träd.
Men det kan vara lika stor skillnad på virke från samma sorts träd, beroende på hur trädet har vuxit och hur virket har tagits omhand. En bräda från ett träd som vuxit rakt och sågats ut med stående årsringar håller sig rak i alla väder. Medan en bräda med liggande årsringar eller från ett vridet träd kommer ändra form något när den torkar eller när luftfuktigheten ändras.
Växtsätt
Träden växer i tjocklek genom att bygga på sig nya lager ved under barken. Det görs inte konstant hela året utan huvudsakligen under vår och sommar. Trädet bildar ett lager ved under våren som kallas vårved och ett under sommaren som kallas sommarved. Är tillgången till solljus, vatten och näring god kan trädet bygga tjockare lager, under kärvare förhållanden blir lagren tunnare.
Dessa lager ser du som ringar i ändarna av en itusågad stock eller gren och kallas årsringar eftersom de bildar en ny varje år. Årsringarna är väldigt tydliga i exempelvis gran och ask men nästan osynliga i lind och asp. Genom att räkna årsringarna i stammen kan du ta reda på hur gammalt trädet blev.
Gran och tall bildar en ljus, luftig och ganska skör ved om våren. Medan sommarveden blir mörk, tät och betydligt hårdare. Med gott om ljus, vatten och näring kan trädet bygga ett rejält lager vårved medan sommarveden blir ungefär lika tunn oavsett. Odlad gran och fur (tall) växer fort och blir därför lätt i vikten och inte vidare stark. Ett träd som växer skuggigt, till exempel under andra större träd eller i näringsfattig jord växer långsamt och bildar tunna årsringar. Vilket för barrträden ger ett virke som är tungt och starkt.
Tallar som tillåts bli tillräckligt gamla utvecklar dessutom hartser som gör den inre kärnveden väldigt tålig mot både röta, svamp och insekter. Det blir en naturlig impregnering och virket kallas kärnfuru.
Lövträd fungerar annorlunda. För de flesta lövträd (de ströporiga) gör det ingen märkbar skillnad i virkets kvalitet eller vikt om de växer fort eller långsamt. Detta eftersom porerna, de håligheter som transporterar vatten från rötterna, är jämnt fördelade över både vår- och sommarveden. Man kan säga att porerna är strödda över veden, därav namnet.
För ask, alm och ek bildas porerna om våren och sitter som ett band i vårveden. Därför kallas de för bandporiga. När dessa träd får goda förutsättningar bildar de tjock sommarved som är mer kompakt. Därför blir virket hårdare och tyngre ju snabbare trädet växer.
Vid slöjdstigen är fyra lika stora klossar med handtag uppställda så du själv kan lyfta och känna på dem. Klossarna är av gran, al, björk och ek. Kanske kan du gissa hur mycket de väger utan att lyfta på dem?
Slöjdstigen är resultatet av ett projekt med syfte att berätta om slöjd och platsen Nääs för dig som besökare, men också inbjuda till att ta en promenad längs området. Projektet är finansierat med EU-medel från Leader.
