Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli

Två foton av en tall där en lång remsa bark är bortskavd
Fotograf: Mikael "Fetved-Micke" Tiljestrand Edström

Att böja, skada eller på annat sätt påverka växande träd är ett gammalt sätt att skapa specifika virkeskvaliteter.

Ett träd som växer anpassar sig efter omständigheterna. Det rätar upp sig om det trycks åt sidan och det läker om det skadas. Kunskapen om hur träd reagerar har vi människor nyttjat för att få extra bra virke för olika ändamål. Så kallad virkespreparering. Skogsägare med god framförhållning har alla möjligheter än idag.

Krokvuxet

Trä är uppbyggt av fibrer som går från rot till topp. Virket är starkt längs fibrerna men skört på tvären. Vill vi ha en vinkel tar vi vanligtvis två raka träbitar och sätter ihop. Men hittar vi en träbit som vuxit i rätt vinkel är den mycket starkare än våra konstruktioner. Så kallat krokvuxet virke.
Genom att böja ett ungt träd och sedan vänta på att det växer till sig kan man skapa virke med exakt rätt böj. Men det tar lång tid och är också förklaringen bakom talesättet som månar om god framförhållning.

Fetved

Tallen producerar harts som ett skydd mot röta om den skadas. Genom att ta bort en remsa bark stressas trädet till att producera mer kåda och efter några år är veden tung och röttålig. Ett naturligt impregnerat virke som kallas fetved.

Svallved

Ett lövträd som får längsgående skador läker genom så kallad övervallning från båda sidor av skadan. Veden som bildas kallas svallved och blir mycket hård och seg. Den är perfekt till exempelvis skaft, räfskammar, stavar och tvärstycket på en plog.
Det går att själv skapa svallved genom att hugga in ett längsgående snitt i en stam. Det tar ca 20-30 år för svallveden att få rätt grovlek.

Reaktionsved

Om ett träd utsätts för ensidig belastning, till exempel från vind, snö eller tyngden från grenarnas tillväxt, bildar det så kallat reaktionsved. Här skiljer sig lövträd och barrträd genom att lövträden bildar dragved, som från ovansidan (eller den sida belastningen kommer ifrån) försöker “dra” upp grenen, medans barrträd bilder tryckved, som från undersidan (eller motsatta sida av belastningen) försöker trycka upp grenen.

Reaktionsved är inte omtyckt inom skogsindustrin eftersom det krymper betydligt mer på längden än vanlig ved och därför kan förorsaka att virket slår sig om det innehåller både reaktions- och vanlig ved. Däremot har man traditionellt utnyttjat denna egenskap genom att använda färska grangrenars tryckved till banden på laggkärl. Dessa band krymper alltså extra mycket på längden och hjälper till att spänna ihop laggkärlet.

Dragved har långa fibrer, mer cellulosa och mindre lignin än vanlig ved, vilket kan ge den ett ljusare uttryck.

Tryckved däremot har mindre cellulosa och mer lignin, är hårdare, hartsrikare och därmed mörkare än vanlig ved, vilket lätt ses på ändträet.

Senast uppdaterad: 2022-12-02 20:42