Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Kök

1960-talskök

Kökets planering och utrustning har varierat stort under de senaste århundradena, från öppen härd och brunn på gården till ljust och fräscht med öppen planlösning. Här kan du läsa om köket utveckling hämtad från våra exempelhus från 1840-1967.

Det äldre köket

Vårt exempelhus Solåsen från 1840 är en enkelstuga, vilket är en av de mest ålderdomliga stugtyperna. Troligen har den timrade enkelstugan med stuga, förstuga och kammare utvecklats under medeltiden. Köket har en eldstad där man lagar mat över öppen härd. Eldstaden fungerar på så sätt också som ljuskälla, i de annars ganska mörka stugorna. Idag finns här en järnspis som tillkommit senare. Att den tillkommit senare kan man se på att rökkanalen sitter ovanpå spisen och alltså inte är inbyggd i murstocken från början. 

kök från 1840-tal med järnspis

Solåsens kök från 1840 med en senare tillkommen vedspis. 

Köket omkring 1900

Vid 1890-talet var köket fortfarande mycket enkelt utrustat. I exempelhuset Hemvik från tiden finns ingen skåpsinredning, men längs ena väggen finns en emaljerad ho för utslagsvatten. Här finns också en vedspis och en bakugn. Runt spisen sitter ett stort fasat kakel. Spisen har en murad kupa.

Det lite enklare huset från 1900, Helgeröd, har ett murat spiskomplex med bakugn och järnspis i köket. Putsen är målad med linoljefärg i en ljust grön kulör (NCS 1020-G30Y). Spiskåpan är tillverkad i plåt och har en profilerad trälist runt sargen. Köksinredningen är mycket enkel. Vatten och avlopp är inte indraget och någon diskbänk eller utslagsho finns inte. I ena hörnet står ett högt skänkskåp och i andra änden en skänk. Vid bakugnen finns en väggfast vedlår. Längs ena väggen står en kökssoffa och vid fönstret köksbord och stolar.  

Kök i Helgeröd med vedspis och vedlår

Helgeröds kök med vedspis och vedlår. Notera linoleumgolvet framför vedspisen.

1920-talets kök

I vårt exempelhus Bergklinten från 1928 visas att utrymmen för förvaring och beredning har växt stort jämfört med de äldre husen men inte så väl tilltagna som idag.

I det här köket finns ett högt platsbyggt skåp, som kan ha fungerat som städskåp med plats för sopborstar med mera. Det finns också skänkskåp, undre och övre skåp med ett öppet utrymme mellan, som ger plats för förvaring av porslin, glas och andra bruksföremål. I överskåpen finns hyllor och i underskåpen utdragbara lådor. Överskåpen var ibland försedda med spröjsade glasdörrar. 

Diskbänken är av marmor. Tidigare var diskbänkarna ofta av trä, beklädda med zinkplåt, alternativt kopparplåt om det skulle vara riktigt fint. Zinkbänkarna ansågs dock vara svåra att hålla rena och blev därför mindre populära. Det fanns också andra varianter, som tillexempel bänkar med gummibeklädnad, linoleum eller monelmetall. Till och med enkla manuella diskmaskiner fanns i handeln, men var knappast vanliga i hemmen. 

Skiss över 1920-talskök

Skiss över ett påkostat 1920-talskök

För förvaring av mat finns ett skafferi med tilluftsventil. Hyllorna är belagda med vaxduk, linoleum- eller korkmatta. Dessutom finns både rotfruktskällare och hushållskällare i källarvåningen. Kylskåp hade börjat saluföras, men än skulle det dröja länge innan kylskåpen blev standard i hemmet. I köket finns en järnspis. 

Varmvattenberedare var en nymodighet, som gjorde ständig tillgång på varmvatten möjlig. Denna kunde värmas med eldning i panna eller med elektricitet. På vintern var uppvärmningen inget problem, men på sommaren, då värmeledningen inte användes, fick man ändå elda i pannan ett par gånger i veckan under några timmar för att hålla temperaturen i varmvattenberedaren uppe. Förutom till köket så drogs varmvattenledningar även till tvättstuga och badrum, i de hus där sådant fanns. Pannan till värmeledningen kunde vara placerad i källaren eller i köket. I de fall då pannan placerades i köket så stod den antingen intill köksspisen eller så hade man en kombination av köksspis och panna. 

Väggarna i köket är klädda med en slät, spontad panel. Denna är målad med linoljefärg i en för tiden modern pastellkulör. Kring kokspisen och diskbänken sitter kakel. 

Alla snickerier i köket, det vill säga dörrar, skåp, luckor, lådor och lister, är målade med linoljefärg. Taket är putsat och oljemålat. 

Golvet är belagt med linoleum, vilket var ett dyrbart material som inte alla hade råd med. 

Tvättbara ytor

I kök, badrum, serveringsrum och andra ekonomiutrymmen oljemålades såväl putsade som panelklädda väggar. Målning med matt oljefärg istället för tapetsering var senaste modet och förordades i dessa utrymmen eftersom väggarna då blev tvättbara. Oljemålningen skulle ge enfärgade, matta och sammetsliknande ytor och utgöra en fin bakgrund för tavlor och möbler. Populära färger för oljemålning var olika pastellkulörer. 

Tidigare hade pärlspont ofta använts som väggbeklädnad, men det började vid den här tiden anses lite ålderdomligt och man valde därför ofta andra typer av spontningar som gav slätare paneler. 

Kring kokspisen och diskbänken i köket sitter kakel. Detta sattes i cementbruk, alternativt spackelfärg. Om det senare användes så ströks baksidan på kaklet först med schellack eller vattenglas. 

Fortfarande tillverkades köksluckorna med speglar, men snart skulle helt släta dörrar klädda med kryssfanér eller masonit bli populära. Eftersom de var släta ansågs de vara lättare att torka av och därför också mer hygieniska.

Det moderna köket

1949 hade forskningen på bostadsbyggandet kommit igång på allvar. Byggnadsstandardisering och Hemmets forskningsinstitut tog fram förslag på hur kökets arbetsplatser och förvaringsutrymmen skulle utformas. Köket skulle vara lätt att hålla rent.

Detta syns tydligt i inredningen i vårt exempelhus Talludden från 1949. Köket är välplanerat med en tydlig fokusering på att det skall finnas arbetsplatser och förvaringsutrymmen. 
 
Köksskåpen har en fernissad trästomme och når ända upp till taket. På skåpen sitter släta dörrar av hård träfiberskiva med överfalsade gångjärn. Under överskåpen finns en rad med specerifack i glas avsedda för kryddor mm. Det finns även ett skafferi med friskluftsventil och ett litet kylskåp.

Talluddens kök från 1959

Över diskbänken finns lutande överskåp för porslin och glas. Kylskåpet är litet och inbyggt i köksinredningen.

Redahylla

Speceriskåp med lådor av glas. Bilden är lånad ur Byggindustriens handbok 2 1947.

Köksbänken är av rostfritt stål med två hoar och övriga bänkar är av teak. Ovanför både diskbänk och spis sitter kakelplattor. En hel del praktiska detaljer finns även i köket. Exempel på detta är utdragbar skärbräda, bakbord, väggfast diskställ och belysning i form av bland annat lysrör över arbetsbänkarna. Eftersom det finns en matkällare är inte behovet av förvaring av exempelvis konserver i köket särskilt stort. 

På väggar och tak sitter, som alltid i kök och badrum, hårda masonitskivor. Mot ytterväggarna sitter dessutom en porös skiva under den hårda, eftersom den porösa skivan till skillnad från den hårda också isolerar. Väggar, tak och alla snickerier är här vitlaserade och fernissade två gånger, den sista gången med matt fernissa.
 
På golvet i köket ligger en linoleummatta.

skiss över kök från 1950-talet

Exempel på vanliga köksinredningar under 1940-talet.

Lager med mattor i hus från 1959

Det ursprungliga rutiga linoleumgolvet finns kvar under mattan.

Vårda varsamt

Stommarna till köksskåpen var ursprungligen fernissade eller vitmålade och kan målas om i det oändliga då de ofta är av mycket hög kvalitet. Köksluckorna kan med tiden få rundade hörn av slitaget och kan då ersättas med nya där ursprungliga eller nytillverkade handtag och gångjärn används. De rostfria bänkarna har även de ofta hög kvalitet och kan putsas upp. 

Bänkarna i köket var vanligtvis av bland annat teak, vitbok eller oljad hård träfiberplatta. Träbänkarna kan med tiden bli slitna och det går då bra att slipa ner dem och på nytt impregnera med paraffinolja.

1950-talsköket

Planeringen av köket i 1950-talets bostäder baseras på utredningar och studier som pågått ända sedan 1920-talet. Vid 1950-talets slut är det noga uträknat vilka köksinredningar som är mest lämpliga för en smidig arbetsgång och inredningen är framför allt utstuderad för att passa husmodern. Till exempel är standardhöjden 85 centimeter för arbetsbänkar och 90 centimeter för diskbänkar, beräknat utifrån kvinnornas medellängd. 

husmor

I vårt exempelhus Tjänstemannavillan frånn 1959 finns det gott om förvaringsutrymmen i form av skåp och lådor i köket. En rejäl diskbänk i rostfri plåt tillsammans med stora bänkskivor ger också bra med ytor för tillredning och annat köksarbete. Vid den här tiden har kylskåpet blivit standard, men är litet och inbyggt i ett av högskåpen i köket.  

Skåpen är byggda av limfogade träskivor och målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg. Luckor och lådfronter är utförda i lamellkonstruktion och är målade i en avvikande färg, till exempel gråblå (NCS 2010-R80B). Många gånger har kök från den här tiden förnyats genom att dörrar och lådframsidor har målats om och det kan därför finnas flera lager färg under. Bänkskivorna är gjorda av lamellträskivor med ett ytskikt av teak. 

Kök från 1959

Till vänster en köksinredning från 1959 med moderna vitvaror. Till höger detalj med klassiska beslag från 1950-talet.

Väggarna är målade med alkydoljefärg, på ett underlag av puts. Bakom diskbänk och spis sitter två skift vitt kakel. Matvrån i köket är tapetserad med en mönstrad plasttapet, som på denna tid anses vara hygienisk och hållbar. Fondtapeter med olika mat- och köksmotiv är populära på 1950- och 1960-talet.

kökstapet

Fondtapet med köksmotiv.

Golvet i köket är belagt med en linoleummatta. Eftersom ett enfärgat linoleumgolv kräver mycket rengöring i ett kök så ligger här en mönstrad matta. Mönstertypen kallas jaspé och brukar vara starkare än marmorering. 

Alla lister samt fönsterbågar och -karmar är målade svagt grå (NCS 1002-Y). Taket är målat helt vitt (NCS 0500) med en matt alkydoljefärg, på ett underlag av puts. 

Vårda varsamt

1950-talets kök är ofta välplanerade och av god kvalitet. Köket utgör en viktig del av den fasta inredning som bidrar till husets karaktär. Eventuellt slitage kan ytrenoveras för att bevara rummets karaktär, samtidigt som det blir billigare än att byta ut hela köksinredningen. Vid behov kan mindre tillägg eller förändringar göra att köket anpassas för att fungera för dem som bor i huset nu. Eftersom köksinredningen är av trä så är det lätt att förändra och återanvända inredningen.  

Linoleummattan i köket bör bonas någon gång om året. Om det är för mycket bonvax på, så finns det vaxborttagningsmedel.  

Bänkskivor i teak bör inoljas med teakolja en eller ett par gånger om året, men ska aldrig fernissas. 

Ersätta trasiga eller saknade detaljer

Skåpreglar och lådhandtag är av rostfritt stål. Det finns nytillverkning av många gamla köksbeslag, även beslag från 1950-talet. Om de ursprungliga beslagen har bytts ut eller om köksinredningen ska kompletteras med nya skåp, går det ofta att köpa nytillverkade beslag i samma utförande som de gamla. Om inte nytillverkning längre finns går det kanske att hitta begagnat. Hör av dig till oss så kan vi ge dig tips på vart du kan vända dig.

1960- och 70-talets kök

Köket i exempelhuset Gulmåra från 1967 är ett så kallat parallellkök, med arbetsytor och skåp på två varandra motstående sidor. Här finns bra ytor för köksarbete med en stor rostfri diskbänk och bänkskivor belagda med teakmönstrat plastlaminat. Ett annat vanligt laminatmönster var ”Virrvarr”, som designades av Sigvard Bernadotte 1961. I köket finns också utdragsskivor med ett ytskikt av teak. Skåpen når upp till takhöjd och ger mycket plats för förvaring. 

Köksinredningen är tillverkad i ramkonstruktion med yttätad board på båda sidor och wellpappsliknande material mellan. Lådorna är fanerade med björkfanér och har bottnar av målad board. Beslagen är mjukt bågformade av blankförkromad zink och sitter på en bricka av transparent plast, som skyddar målningen. 

reklam kök

Barköket var en nyhet på 1960-talet.

Stommen är målad vit (NCS 0502-Y) medan skåpluckor och lådfronter är målade i en avvikande färg, till exempel grått eller gult. Ibland kunde också två färger kombineras så att underskåpen målades grå medan överskåpen fick bli gula. För kataloghus från Fogelfors fanns vid den här tiden tre färger att välja på; nävergrå, skuggrå och gullrisgul. Alla köksinredningar levererades färdigmålade med härdplastfärger både in- och utvändigt.

En nyhet i 1960-talsköket är fläkten ovanför spisen. Tidstypisk är också den lilla bardisken som delar av, men samtidigt skapar kontakt mellan kök och matplats. De små lådorna för torra matvaror som finns under något av överskåpen är numera av plast istället för glas, som de tidigare var. Kylskåpet är fortfarande ofta litet och inbyggt i köksinredningen, men även större kylskåp har börjat komma. 

Från köksavdelningen leder en altandörr ut till en uteplats på husets baksida. Vid matplatsen sitter två fönster i bredd som släpper in mycket ljus och ger en utblick över både uteplats och trädgård. 

korkoplast

Korkoplast blev populärt som golvbeläggning i t.ex. kök. Bild hämtad från "Allt i Hemmet" nr 9 sept 1967. Reklam från AB Vicanders Korkfabriker.

tapet kök

Den här mönstrade tapeten från 1967, med motiv föreställande bl.a. picknickkorgar och vindruvor, hittades underst av flera lager tapeter vid matplatsen.

Mellan under- och överskåp sitter kvadratiskt vitt kakel med grå fogar. Väggen vid matplatsen är tapetserad med en plastad tapet. Övriga väggar är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.

På golvet i köket ligger antingen en linoleummatta, plastmatta eller korkoplast på ett underlag av hårda träfiberplattor. Korkoplast består av kork och har ett ytskikt på 0,5 mm skyddsfolie av pvc-plast.

I taket sitter formatskurna och spontade träfiberplattor, på ett underlag av ¾” spontad panel.  Taket är målat vitt (NCS 0500) med alkydoljefärg. Alla lister och snickerier är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.

Vårda varsamt

Kök från 1960-talet är ofta välplanerade med gott om utrymmen för förvaring. Fortfarande utnyttjas ofta utrymmet hela vägen upp till taket för förvaring, till skillnad från i kök från 1970-talet och senare, där överskåpen ofta slutar en bra bit under taket. Detta är en av flera kvaliteter som gör 60-talsköket väl värt att bevara.

Målade luckor och stommar kan målas om och om igen. Fanerade luckor kan behandlas med garbinololja eller teakolja. Om köksbeslagen har blivit utbytta kan det gå att hitta nytillverkade eller begagnade i samma stil som de ursprungliga.

 

Läs och se mer här

Läs mer om våra exempelhus här

Senast uppdaterad: 2023-02-14 16:20