K-märkt - vad är det?

"K-märkning” nämns inte i någon lag, men är ett folkligt begrepp som de flesta känner till. Det syftar på skydd av historiskt värdefulla byggnader.

Det finns tre sätt att ”k-märka” byggnader och miljöer. En typ är byggnadsminnesförklaring (se nedan). En annan är när en byggnad eller miljö nämns som kulturhistoriskt värdefull i en kommunal byggnadsinventering, och den tredje är när en byggnad eller anläggning skyddas med hjälp av skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Detaljplaner och områdesbestämmelser hanteras av kommunerna, enligt samma regelverk (plan- och bygglagen) som bygglov. Bevarandeinriktade regler i detaljplan ges idag beteckningen ”q”, men tidigare var det ”k”, därav begreppet ”k-märkning”.

Är mitt hus k-märkt?

Din kommun (plan- och bygglovsavdelningen eller motsvarande) kan svara på vilka regler som gäller för en särskild byggnad/miljö. Oftast kan kommunen också svara på om den finns omnämnd i en byggnadsinventering eller ett kommunalt kulturmiljöprogram, och om den ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Ett riksintresse är en miljö som har få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. På grund av detta är den värd att skydda ur ett nationellt perspektiv. Det är en signal om att det här finns så höga värden att kulturmiljön har företräde i samband med planeringen av olika typer av förändringar.

Vad är byggnadsminnesförklaring?

Enstaka mycket värdefulla byggnader och byggnadsverk kan skyddas genom byggnadsminnesförklaring. I dagsläget finns det drygt 2000 anläggningar i hela landet som förklarats som byggnadsminnen.

Vem som helst kan skriva till länsstyrelsen och begära att en viss byggnad eller anläggning förklaras som byggnadsminne, om det finns goda skäl. Om byggnaden bedöms som mycket värdefull och välbevarad kan en byggnadsminnesförklaring bli aktuell. Mer information om byggnadsminnen kan du få av länsstyrelsen.

Varför får jag inte göra som jag vill?

Sedan många år är de kulturhistoriska aspekterna inarbetade i samhällsplaneringen. Därför kan man exempelvis få höra talas om kulturhistoriska värden om man söker bygglov. Detta är ett sätt att se till att frågorna inte glöms bort när man t ex planerar en tillbyggnad. För den enskilde kan det upplevas som restriktioner, något man ”får” eller ”inte får” lov att göra. Det är dock inte frågan om att förbjuda skaparglädje, utan syftet är att se till att man ägnar en stunds eftertanke åt hur det man gör samspelar med de historiska värdena på platsen.

Bygglov hanteras av din kommun. De flesta kommuner har ett kulturmiljövårdsprogram, i vilket särskilt värdefulla miljöer listats. I bygglovsfrågor rörande dessa miljöer, remitteras ibland ärendet till Västarvet för utlåtande. Det är dock i kommunen som beslutet fattas.

Äger du en "k-märkt" byggnad?

Vänd dig gärna till någon av oss antikvarier på Västarvet om har frågor om varsam renovering och utveckling av din byggnad. Våra råd är kostnadsfria. Via Slöjd & Byggnadsvård kan du få tips om hantverkare som är vana vid att arbeta med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Det är bra om du känner till följande regler i plan- och byggnadslagens 8:e kapitel, som gäller oavsett om byggnaden i fråga är skyddad i detaljplan eller ej:

13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

14 § ... Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.