Bakgrund
Knut Östgård är född 1944 på en gård i Nordnorge, mitt emellan Narvik och Tromsö. Syskonskaran var stor och det var den äldste sonen, Ole-Kyrre, som skulle ta över gården. Därför visste Knut från barnsben att han skulle behöva hitta på något annat att göra med sitt liv.
Som tonåring testade Knut på livet som fiskare, men det var inget för honom eftersom han inte tålde sjön. Han gick i stället en praktisk linje i träslöjd på en ettårig fortsättningsskola. Där tyckte läraren att Knut skulle läsa vidare för att ta över efter honom när han blev pensionär. Men Knut lämnade Nordnorge och flyttade 1961 till Lerum där två av hans syskon redan bodde. Här började han arbeta som rörmokare.
I föräldrahemmet hade verktyg, redskap, mat och kläder tillverkats lokalt på gården. Båda föräldrarna var bra läromästare åt barnen och pappan utmärkte sig framför allt som snickare. Tidigt hade Knut börjat följa sin pappa i verkstaden och behöll i vuxen ålder intresset för slöjd. När Knut efter några år i Sverige behövde skola om sig gick han en utbildning i hemslöjdssnickeri.
Därefter gick han med i Lerums hemslöjdsförening som då bestod av 360 damer och Knut. 1979 fick han ett stipendium för att dokumentera hur den speciella hedaredskorgen tillverkas. Strax därpå blev tjänsten som hemslöjdskonsulent för hårdslöjd ledig i Älvsborgs län. Den kom han sedan att ha på halvtid mellan 1983 och 2010 och fortsatte parallellt med sitt eget slöjdande.
Efter pensionen är Knuts passion för slöjden lika stark som tidigare och han fortsätter att skapa i verkstan i villans källare.
Knut berättar…
1949 byggde pappa sig en snickarverkstad som vi kallade arbetshuset, och som byggdes ihop med smedjan. När huset stod klart sattes det in en stor järnkamin för att hålla varmt då vi arbetade.
I hans verkstad luktade det så gott av allt trä att jag bestämde mig där och då för att bli finsnickare när jag blev stor.
Tidigt fick min bror och jag egna verktyg att slöjda med; en rubank och fogsvans, övriga verktyg fick vi låna av pappa om vi var försiktiga. Han lärde oss att använda verktygen och att slipa, så att det skulle vara roligt att slöjda.
I arbetshuset slöjdade min bror och jag svepaskar, jag lärde mig att göra fingerskarv och mycket annat. Ja många timmar har jag tillbringat vid hyvelbänken under min uppväxt, då detta att arbeta med handverktyg och trä har tilltalat mig i högsta grad.
