Fritidshus - kulturarv och välfärdssymbol
I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol...
Med lagstadgad rätt till semester, samtidigt som befolkningen fick det bättre ställt började små byar av stugor att anläggas kring kuster och städer. Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet. Vad kan göras för att deras värden kan bestå?
Mer än 50 procent av Sveriges vuxna befolkning har tillgång till ett fritidshus. Ingen annanstans i världen är den siffran så hög! För många av oss finns det något självklart i att vistas nära naturen i ett fritidshus under sommarens ledighet. Det finns också något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.
Fritidshusens historia - men också framtid
Vi på Förvaltningen för kulturutveckling vill att det ska vara möjligt att uppleva välbevarade fritidshusmiljöer också i framtiden. Genom att berätta om fritidshusens historia och om vad som händer när de förvandlas till åretruntbostäder vill vi att fler ska få upp ögonen för bevarandet av detta kulturarv.
Med denna skrift vänder vi oss till dig som är intresserad av att veta mer om denna spännande företeelse, till dig som kanske har ett eget fritidshus att värna om, och till dig som på något sätt har att göra med fritidsbebyggelse i arbetet.
Ladda hem skriften här
