Webbplatsen använder antigen IE11 eller teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Skip to main content

Bondeherrgårdar - monument över bondesamhällets storhetstid

  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 1 av 7
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 2 av 7
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 3 av 7
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 4 av 7
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 5 av 7
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 6 av 7
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 7 av 7

I antologin Bondeherrgårdar – den nyrika bondeklassens gårdar 1750–1850 berättas historien om de herrgårdsliknande gårdar som nu står som monument över bondesamhällets storhetstid.

De svenska bönderna har haft en unikt stark ställning jämfört med sina europeiska kollegor och under 1800-talet klev de fram och blev en drivande kraft i den svenska samhällsutvecklingen. Framgångarna skapade rikedomar som de nyrika hemmansägarna bland annat investerade i storslagna, ofta herrgårdsliknande gårdar.

Denna historia lyfts fram i antologin Bondeherrgårdar – den nyrika bondeklassens gårdar 1750–1850 som gavs ut 2018. Redaktörerna Christer Ahlberger, Institutionen för Historiska studie vid Göteborgs universitet och Johannes Daun, Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg har här samlat ett antal nedslag från olika delar av landet som på lite olika sätt berättar om denna säregna historia. Här möter oss de mer kända Hälsingegårdarna men också Bergslagens bergsmansgårdar och burgna stenhus på Gotland.

En unik kulturskatt

Dessa bondeherrgårdar står idag som monument över den agrara revolutionen och en storhetstid för den svenske bonden. De utgör en unik kulturskatt som finns runt om i det svenska landskapet. Från Västra Götaland uppmärksammas de storslagna Förläggargårdarna, huvudsakligen knutna till Häggåns dalgång i södra delen av Västergötland och till den textila utvecklingen i Sjuhäradsbygden. Men också det som i boken kallas Havregårdar och är ett uttryck för det välstånd som havreodlingen skapade i Dalsland, särskilt tydligt på Dalboslätten i landskapets sydöstra del. På bilderna ovan syns ett urval av exempel - förläggargårdar i två våningar från Marks kommun och manbyggnader i empirestil från Dalboslätten i sydöstra Dalsland.

Boken är ett samarbete mellan forskare vid olika lärosäten, museer och arkiv och Västarvet har medverkat i artiklarna som berör Västra Götaland. Författarna belyser såväl gårdarnas formmässiga särart som deras ekonomiska och sociala sammanhang. Mer övergripande svep varieras med interiöra skildringar och en och annan djupdykning.

Boken är utgiven på Nordic Academic Press och finns att beställa via nätbokhandeln.


Senast uppdaterad: 2021-05-07 09:34