Exteriör

Vårda varsamt

Ett problem med fasadtegel är att klimatspänningar kan uppstå mellan teglet och den bakomliggande stommen. Detta kan leda till att sprickor uppstår i teglet och att puts och tegel i värsta fall kan falla ner. Även frostsprängningar kan förekomma och då behöver de skadade stenarna bytas. Över fönster, där armerade lättbetongbalkar bär, är rostsprängning ett vanligt förekommande problem.

Om det har uppstått skador i fasaden som behöver repareras så ska samma fogbruk som tidigare användas, i det här fallet alltså cementbruk. På en stomme av lättbetong går det inte att använda ett kalkcementbruk, eftersom underlaget har så hög vattensugning så att bruket släpper. 

Fasadtegel

Tegel tillverkas i flera olika format, men två format har runt år 1960 antagits som norm för hela landet. Dessa är båda 250 millimeter långa och 120 millimeter breda. Det som skiljer dem åt är höjden, då den ena är 75 millimeter och den andra 65 millimeter hög. 

Skillnaden mellan fasadmurtegel och annat murtegel är framför allt att fasadteglet måste vara frostbeständigt. Kring år 1960 tillverkades fasadtegel för det mesta i strängpress, men även hand- och maskinslaget tegel förekom. Det handslagna teglet ansågs även då vara finast, eftersom det teglet får en varierad ytstruktur som ger en mer livfull muryta. För att ge strängpressade och maskinslagna tegel en intressantare yta tillverkas dessa med olika ytstrukturer, där stenens ena löpyta (långsidan) och båda koppytorna (kortsidorna) oftast behandlas lika. Det finns till exempel sandat, borstat och kammat fasadtegel. Fasadmurteglet sorteras dessutom utifrån bränningsgrad och färg. 

Så kallade 19-håls, 78-håls och gittertegel är exempel på olika slags lättare tegelstenar, som är försedda med hål eller gitter. Dessa är mer värmeisolerande än vanligt tegel. 

Murning av fasadtegel

Vid murning med tegel läggs först ett lager på ca 2 centimeter murbruk ut på den plats där den första tegelstenen ska ligga. Man börjar med att lägga en sten i ena hörnet av muren. Överflödigt bruk på utsidan dras av med mursleven. På nästa sten läggs murbruk dessutom på ena koppytan innan den läggs intill den förra stenen. På så vis får varje sten en liggfog under stenen och en stötfog mot stenen intill. Liggfogen brukar vara 15 millimeter och stötfogen drygt 10 millimeter. Att liggfogen blir lika tjock längs ett helt skift är avgörande för att få ett jämnt underlag för murning av nästa skift. För att lättare kunna få raka och jämna skift muras först båda hörnen, så att ett snöre kan spännas mellan dessa för varje nytt skift som ska muras.  

En mur som bara består av löpskift, där löpstenen syns i murytan, kallas ½-stensförband. Varje tegelsten täcker då halva stenlängden av två tegelstenar i skiftet under. Vid tjockare murverk eller i till exempel skorstenar som innehåller kanaler så måste stenarna ligga i ¼-stensförband, för att murförbandet ska bli tillräckligt starkt.

Vårda varsamt

Fönstren kallas ofta husets ögon och är mycket viktiga för hur ett hus upplevs. Fönster som är delade i två eller flera fönsterlufter ger huset karaktär och bidrar till en mera livfull fasad. Att byta ut tvåluftsfönster till fönster med en hel ruta kan göra att de nya fönstren upplevs som tomma hål i väggen. Men även det stora perspektivfönstret i vardagsrummet är tidstypiskt och intressant att bevara, eftersom det berättar om vikten av det rum som ligger innanför. Dessutom var det på sin tid säkert ansett som det finaste fönstret i huset.

Generellt bör originalfönstren alltid bevaras i så stor utsträckning som möjligt. De kan ofta renoveras till ett gott skick. I de fall då ett byte ändå är nödvändigt bör ett likadant fönster som det ursprungliga väljas, för att bevara husets karaktär. De stora perspektivfönster som är vanliga i hus från 1950- och tidigt 60-tal är ofta monterade i kittfals eller med lister. Dessa kan kittas och målas om på samma sätt som traditionella fönster. Dock är fönstren ganska tunga, vilket ställer stora krav på träets kondition. De stora glasen är dessutom relativt tunna och måste hanteras varsamt. Ofta är konstruktionen liknande en isolerruta, båda glasen är alltså monterade i samma båge med lister. Sammantaget blir dessa fönster lite svårare att renovera.

Husets alla kopparbeslag behöver ses över, eftersom surt nedfall fräter på koppar. Ljus kopparfärg indikerar frätskador. 

Kurser

En byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Slöjd & Byggnadsvård brukar ha ett flertal fönsterkurser: Fönsterrenovering, Fönsterträlagning till fönster och Tillverka fönster. 

Kika på vår kurssida för att se vilka kurser som går i år. 

Hitta hantverkare

Sök i vårt Hantverksregister för att hitta skickliga fönsterhantverkare i din närhet. 

Vårda varsamt

Järnet i trappräcket behöver underhållas. Även infästningar i trappan behöver ses efter, så att järnet inte rostar och spränger sönder stenen i trappan.  

Säkerhetslås finns i de flesta utföranden. Om slutblecket byts mot ett modernt, så ökar säkerhetsklassningen utan att det inverkar på dörrens utseende.

Vårda varsamt

För att förhindra läckage och problem med fukt behöver taket ses över och trasiga tegelpannor bytas. Om spiken på läkterna har rostat av behöver papp och läkt bytas och taket läggas om, men teglet kan då återanvändas.  

Om takpannor behöver bytas ut eller om taket måste läggas om bör man tänka på att välja pannor av lertegel i samma utförande som de gamla pannorna. Vittingetegel och Horns tegelbruk är idag de enda svenska tillverkarna av takpannor i lertegel. Det kan också gå att hitta begagnade tegelpannor av samma sort som de ursprungliga. Färg och utformning av takpannorna spelar stor roll för husets helhetsintryck.  

Energieffektivisering

Om vindsbjälklaget skall tilläggsisoleras, tänk på att inte lägga på för tjockt, för då blir vinden för kall. Detta medför en ökad luftfuktighet, vilket i sin tur kan leda till fuktproblem.

Vårda varsamt

Skorstenen behöver användas ofta, annars drar den ner fukt i huset. Detta kan framförallt orsaka problem med fukt på vinden. Om inte skorstenen är varm fungerar även rumsventilationen och imkanalerna sämre. Blir skorstenen för fuktig kan detta även medföra frostsprängning.  

Om skorstenen används lite så kan man i första hand lägga på ett tak på denna, för att skydda mot fuktinträngning. Betongkronan kan vara anfrätt efter eldning med olja och behöver kanske bytas. Fogarna kan vara frostskadade och behöver ses över och kompletteras. Även skorstensbeslagets infästning kan behöva ses över. På vinden behöver putsen på skorstenen ses över och eventuellt kompletteras.

Ett annat problem kan vara kajor som bygger bon i skorstenen. Nät på skorstenen kan då vara en lösning.  

Oftast finns det en rökkanal för varje eldstad, men ibland mynnar rökrör från två eldstäder ut i en gemensam rökkanal. Imkanaler kan inte förbindas med rökkanaler.