Konstruktion
Gulmåra är uppförd med prefabricerade byggelement. Läs mer om konstruktionen här.
Grund
De yttre grundmurarna är murade med 25 cm betonghålsten med 9 hålrader i varje sten. Invändiga bärande murar är murade med 20 cm betonghålsten. Väggarna har murats med kalkcementbruk KC 21/4. Överkanterna på de yttre grundmurarna och på bärande inre grundmurar har avjämnas med kalkcementbruk KC 11/3 för att få ett plant underlag för träbjälklaget.
De delar av grundmurarna som är under marknivå har slammats med cementbruk 1:3, som dragits av med stålslev för att få en slät yta, samt fuktisolerats med två strykningar kallasfalt. Över marknivå har sockeln slätputsats med cementbruk 1:3.
Fasadtegel och slätputsad sockel.
Icke bärande väggar i entréplanet är uppförda med 7 cm lättbetongplattor. Ytterväggar till bostadsrum i källaren är värmeisolerade med 7 cm lättbetongplattor som är uppsatta med en luftspalt mot grundmuren. Alla väggar i entréplanet är invändigt slätputsade.
Källargolvet är gjutet och minst 8 cm tjockt. På ytan är det belagt med 3-4 cm finsats 1:3 som har stålslipats. Under källargolvet finns en 10 cm djup grusfyllning. Om undergrunden består av grus, sand eller pinnmo så är källargolvet oarmerat. Den yttre grundmurens bottensulor är däremot armerade med 3 st. 12 mm järn.
Dräneringen runt huset består av 2 strängar 3” tegelrör. Över rören ligger ett lager på 30 cm grus eller singel och över detta fyllnadsmaterial.
Vårda varsamtEftersom entréplanet ligger delvis under mark så är det viktigt att se till att dränering och ventilering fungerar bra. Problem med fukt i källaren kan till exempel yttra sig genom missfärgningar och mögel i färglager på väggar och golv. Det kan också finnas saltutfällningar i putsen. Fuktproblemen kan bero på en dåligt fungerande dränering. Det kan också vara så att de lager kallasfalt som ska fungera fuktisolerande på källarmurarnas yttersidor behöver göras om. En annan möjlig orsak till fuktproblem har med uppvärmning att göra. Ett hus som från början är avsett att värmas upp med oljepanna mår bra av att man även fortsättningsvis eldar i pannan. Dels för att eldning är en förutsättning för att ventilering genom självdrag i skorstenen ska fungera, men också för att pannan och murstocken sprider värme som håller luftfuktigheten på en lagom nivå. Slutar man elda får man en högre luftfuktighet, med risk för fuktproblem som följd. Även om detta kan avhjälpas med el-värme i källaren så kvarstår problemen på vinden, som ju sällan värms upp om det inte sker genom läckage från en varm murstock. Om man inte vill använda oljepannan som sattes in i huset då det byggdes, så kan istället en pelletspanna vara ett bra val. Lättbetongen i innerväggarna kan vara av blåbetong, som innehåller alunskiffer som är radonhaltigt. Vid renovering eller ombyggnad är det viktigt att vara vaksam på om detta finns i huset. |
Stomme
Huset är byggt av prefabricerade byggelement. Vid bygget levererades dessa med grundmålade fönster och fönsterdörrar insatta i elementen. Ytterdörrarna däremot har monterats i efterhand. Största delen av de villor som uppfördes under 1960-talet byggdes med förtillverkade väggelement.
Huset har en regelstomme, där stående reglar på 60 cm mittavstånd utgör de bärande delarna i konstruktionen. Mellan reglarna är väggarna isolerade och på var sida om stommen sitter träfiberskivor. Äldre tiders resvirkes- och plankstommar var dåligt värmeisolerande och krävde mycket virke. För att minska virkesåtgången arbetades en konstruktion med reglar fram på 1940-talet. Sedan regelstommen slog igenom på 1950-talet har den tagit över helt när det gäller byggande av trähus och -villor.
Genomskärning av regelvägg.
Invändigt, mot rummen, sitter 13 mm Treetex byggplattor som är särskilt anpassade för regelkonstruktioner. Bakom dessa sitter ett lager diffusionstät papp. Mellan reglarna finns en fyllning på 95 mm mineralullsisolering och mot utsidan sitter 12 mm porös impregnerad board. De delar av fasaden som är klädda med fasadtegel har 20 mm luftrum mellan stommen och teglet. Intill bjälklag och fönster är utrymmet dock isolerat med mineralull.
I skarvarna mellan de prefabricerade byggelementen finns slitsar för elektriska installationer. Skarvarna har både ut- och invändigt täckts med 6×70 mm fiberremsor, som har spikats och limmats.
Innerväggarna är konstruerade av 35×54 mm reglar och 12 mm Treetex byggplattor. Skarvarna är täckta med 6×70 mm fiberremsa som har spikats och limmats.
Takhöjden är 2,40 m i både entréplan och våningsplan.
Både källarbjälklag och vindsbjälklag är av trä. Källarbjälklaget är uppbyggt av 225 mm bjälkar. Mot källarvåningen sitter 16 mm spontad panel i taket och mot våningsplanet ligger ett spontat brädgolv. Mellan bjälkarna ligger en fyllning bestående av mineralull eller sågspån. Vid källarbjälklagets ytterkanter sitter ett lager plastfolie.
I vindsbjälklaget ligger en fyllning med mineralull eller sågspån. Mot våningsplanet sitter 16 mm spontad panel. Mellan panelen och fackverkstakstolarna ligger trossningspapp.
Bjälklag mellan källare och våningsplan.
Vårda varsamtVid den här tiden kom många nya material och tekniker i husbyggandet. Alla var inte tillräckligt utprovade och har därför orsakat en del problem. Det handlar både om material som inte håller måttet och material som avger skadliga ämnen. I hus med regelstomme är bärigheten uträknad så att det behövs förstärkningar vid dörrar och fönster. Om man vill ta upp nya dörrar eller fönster kan man behöva lägga till förstärkningar i stommen. Vid den här tiden var mineralull ett ganska nytt och inte så utprovat isoleringsmaterial, isoleringen kan därför ha sjunkit ihop och kan behöva kompletteras. Isoleringstjockleken vid den här tiden är långt ifrån vad den är idag. Tilläggsisolering i en regelvägg med fasadtegel är inte att rekommendera, eftersom teglet är beroende av ett visst värmeläckage från väggen för att hållas torrt och förhindra frostsprängning. I hus från den här tiden är det vanligt att man har gjort mer eller mindre lyckade tilläggsisoleringar. Om man har ett tilläggsisolerat hus är det bra att kontrollera att det är utfört på rätt sätt. Viktigt är att kontrollera att vindskydd på utsidan och ångspärr på insidan är i gott skick. |
Tak
Tak - se Exteriör.
Läs mer här!
Litteraturtips
Björk, C. Nordling, L. Reppen, L. (2009) Så byggdes villan. Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010.
Senast uppdaterad: 2018-01-11 11:59
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
