Gulmåra exteriör
Här får du en beskrivning av exteriören på ett kataloghus från 1967 samt en genomgång av vanliga problem och skador och hur du kan åtgärda dem.
Grund
Grund - Klicka här för att läsa om grunden på sidan för konstruktion.
Fasad
Karaktäristiskt för husen i Fogelfors Flora-serie är att de har en kombination av tegel och träpanel som fasadbeklädnad, med liggande panel mellan fönstren. Detta är ett nytt fenomen, som snabbt blir populärt och som flera andra tillverkare av kataloghus sedan tar efter.
Fasaden på Gulmåra är till största delen klädd med gult fasadtegel murat i munkförband med springande kopp och fogar i cementbruk. Tegelmuren är förankrad i stommen med 5 tums spik genom fogen i vart femte skift, mitt för varje stående regel. För att inte riskera att fukt stängs inne i konstruktionen så är var fjärde stötfog öppen i det första varvet.
Liggande brunmålad träpanel och tegel som fasadbeklädnad.
Mellan fönstren på husets baksida och på hela framsidans övervåning är fasaden klädd med liggande ¾ tums profilhyvlad och brunmålad träpanel. Båda gavlarna är fönsterlösa och klädda med fasadtegel, förutom gavelspetsarna där det sitter stående brunmålad träpanel.
Vårda din fasad varsamtEtt problem med tegelfasader kan vara frostsprängning, vilket innebär att vatten tränger in i muren och spränger sönder stenen när det fryser. Om det finns stenar som är skadade ska dessa bytas ut, för att förhindra att mer vatten tränger in i muren eller stommen. Om fogarna har blivit anfrätta kan man behöva foga om. Vid reparationer ska samma fogbruk som tidigare användas, i det här fallet alltså cementbruk. Tänk på att inte foga igen de öppna stötfogar som finns i understa tegelvarvet. Vid den här tiden användes alkydoljefärg eller plastfärg för målning av utvändig träpanel och snickerier. Plastfärgen har många gånger skapat problem med fukt- och rötskador eftersom den är för tät. Om plastfärgen är målad direkt på rent trä är risken för rötskador stor. Träpanelen behöver ses över och målas om för att undvika att fukt tar sig in och skadar virket. Fuktskadat virke ska bytas ut så att inte fuktproblemen sprider sig till stommen. |
Entré
Den sida av huset som har ett frilagt suterrängplan fungerar som husets framsida. Huvudentrén är placerad något till vänster på framsidan och får skydd från det tak som balkongen på den övre våningen bildar.
Ytterdörren har ett ytskikt av teak och är behandlad med linoljefernissa. Intill dörren sitter ett högt och smalt fönster som är delat i två fönsterlufter. Fönster vid sidan om ytterdörren var väldigt populärt på 1960-talet.
Garageportar och källarytterdörrar är klädda med furupanel på utsidan och med vattenfast limmad furuplywood på insidan. På utsidan sitter 20 cm höga plåtar av aluminium längst ner.
Bild tv: Entrén ligger i marklplan skyddad under balkongen. Bild th: Entrédörr med dörrblad i teak. Intill dörren ett tidstypiskt sidofönster, som på senare tid har förstärkts invändigt för att bli inbrottssäkert.
Tak
Huset har ett flackt sadeltak med en taklutning på 10˚. Taktäckningen består av två lager papp. Det finns även papptak med enlagstäckning, men tak med så låg lutning som detta kräver underlagstäckning.
Taket är konstruerat av fackverkstakstolar. Till ramen på varje takstol har 2”×6” virke använts. Fackverken är framför allt konstruerade av virke med dimensionerna 1”×4”, men även 1”×6” och 1”×2” virke har använts. På gavelspetsarna sitter 7/8” profilhyvlad panel på en regelstomme.
Över vindskivorna sitter kopparplåt. Även hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
Svagt lutande sadeltak med stående träpanel i gavelspetsarna.
Innertaket består av ¾” spontad panel i båda våningsplanen. I de flesta rum sitter också spontade träfiberplattor som innertaksbeklädnad. Några rum har pappspända tak.
Vårda ditt tak varsamtFör att undvika fuktproblem behöver hängrännor och stuprör ses efter och rensas från löv och kvistar så att avvattningen fungerar som den ska. Hängrännor och stuprör är av koppar som kan urlakas. Stuprörsböjarna är särskilt utsatta för oxidering vilket kan leda till läckage. Även takpappen behöver ses över och hållas ren från mossa, löv och annat skräp som kan hindra vattnet från att rinna av. Är taket rent är det också lättare att se när det behöver läggas om. Fukten kan också komma inifrån. Vanliga orsaker till problem med fukt i kallvind och tak är att vindsbjälklaget har isolerats för mycket samtidigt som man har slutat att elda i pannan. Då släpps mindre värme upp underifrån och värmen som tidigare kom från murstocken har försvunnit. Resultatet blir en kallare och fuktigare vind och takkonstruktion. För att undvika fuktproblem är det alltså bra att isolera måttligt och fortsätta att elda så att murstocken är i bruk. Ett papptak kan hålla i ungefär 20 år, men också betydligt längre eller kortare tid. Gammal takpapp blir så småningom skör och kan spricka eller släppa från underlaget. Det är bra att kontrollera taket på hösten när löven fallit och på våren för att se hur taket klarat vintervädret. Särskilt viktigt är att kolla alla genomföringar, som skorsten, ventilationskanaler, luftare från avlopp och expansionskärl. Förutom underhåll så spelar också läget in när det gäller takpappens livslängd. I ett utsatt läge, t.ex. vid kusten, krävs ofta ett tätare underhåll. Även takets lutning är avgörande för hur länge taket håller, ju mindre lutning desto större påfrestning. Det här taket har en ganska liten lutning och är därför mera utsatt. Hus med väldigt flacka eller helt platta tak var vanligt på 1960-talet och har inte sällan fått problem med fukt. Om det gamla papptaket är uttjänt och behöver tas bort vid omläggning, så kan man samtidigt kontrollera att panel och underliggande konstruktion är hel och frisk. |
Fönster
Alla fönster i huset är kopplade tvåglasfönster, som är placerade något indragna i förhållande till fasaden. Fönsterbågarna har en slät profil och fönstren saknar fönsteromfattningar. Både utvändigt och invändigt är fönsterbågar och karmar målade vita (0502-Y) med alkydoljefärg. I övrigt finns inga vitmålade partier på husets exteriör, både fasadpanel och vindskivor är målade i en mörkt brun nyans.
Tvåluftsfönster med ett smalare vädringsfönster var vanligt.
De flesta fönstren i huset har en fönsterluft med en bredd på 120 cm. Över källartrappan och i två av sovrummen på den övre våningen sitter dock tvåluftsfönster, med en smalare fönsterluft som kan användas vid vädring. Även i entréplanet finns den här typen av fönster i ett rum på framsidan och i torkrummet i form av ett högt placerat källarfönster.
Bostaden är överlag väldigt ljus. Vardagsrummet har ett extra bra ljusinsläpp med ett fönster-band med tre 120 cm breda fönster och en lika bred altandörr, som leder ut till altanen på husets framsida. Stora fönsterpartier eller fönsterband är typiskt för hus från den här tiden. Fönsterblecken är av koppar.
Glasbetong släpper in ljus i garaget.
Förutom fönster i olika utförande så finns i det här huset också ljusinsläpp i form av glasbetong-block, i pannrummet en öppning med fem block i rad och i garaget två öppningar med vardera fem block i rad. Även inne i huset, över badrumsdörren, fungerar glasbetong som ljusinsläpp.
Vårda dina fönster varsamtFram till mitten av 1900-talet tillverkades fönstersnickerier av tätvuxen kärnfur, som var särskilt utvald för att fönstren skulle bli hållbara och mer motståndskraftiga mot fukt. På 1960- och 70-talen försvann tidigare högt ställda krav på virkeskvalitet och hållbarheten på fönstersnickerier försämrades därför. Samtidigt hade man vid den här tiden slutat använda linoljefärg, som tränger in i virket och ger det ett bättre långsiktigt skydd. Vid den här tiden användes istället alkydoljefärg eller plastfärg. Tillsammans med ett eftersatt underhåll kan den sämre virkeskvaliteten och målarfärgen ha orsakat rötskador i virket, om färgen har flagnat så att vatten har kunnat tränga in. För att kunna bevara sina fönster från 60-talet ska man därför se över målningen och måla om när färgen inte längre ger ett fullgott skydd. Om färgen på fönstersnickerierna har flagnat bör man kontrollera att virket inte är rötskadat, samt se till att det är ordentligt uttorkat, innan man målar om. Fönsterbleck av koppar lakas ur av surt nedfall och behöver ses över. Partier med ljus kopparfärg indikerar urlakning. KurserEn byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Slöjd & Byggnadsvård brukar ha ett flertal fönsterkurser: Fönsterrenovering, Trälagning till fönster och Tillverka fönster. Besök gärna vår kurssida för fönster för att se vilka kurser som går i år. Hitta hantverkareKlicka här för att söka i Hantverksregistret I registret hittar du skickliga fönsterhantverkare i din närhet. |
Balkong
På husets framsida finns en stor balkong, med utgång från vardagsrummet på den övre våningen. Balkongen bärs upp av tre murade pelare av tegel. Pelarna har murats med 10” tegel och cementbruk. Mellan grundmurens och pelarnas ytterkant är det 189 cm, vilket innebär att balkongen har ett djup på nästan två meter.
Balkongen bärs upp av tegelpelare (se foto nedan) och fungerar också som tak över entrén i den nedre våningen. Räcket med liggande brunmålade bräder är enkelt och tidstypiskt.
Balkongen är konstruerad av 2”×6” plank som sitter på 80 cm c/c-avstånd. På detta ligger 1 ½”×4” bräder. Samtidigt som detta fungerar som golv på balkongen, så bildar det också ett tak över entrén på våningen under. Längst ut sitter en kantbalk bestående av två 2”×6” och en 2”×2” virke. Allt virke är tryckimpregnerat. Mot grundmurens och pelarnas överkant, samt mot källarbjälklaget sitter grundisoleringspapp.
Räcket är tidstypiskt med liggande brunmålade bräder. Det ger ett enkelt och ganska grovt intryck och passar bra ihop med den liggande brunmålade panelen på fasaden.
Vårda balkongen varsamtTänk på att balkongräckets utformning är en central detalj på framsidan av huset och spelar stor roll för vilket helhetsintryck huset ger. Ett smäckrare räcke eller annat material skulle se malplacerat ut mot husets övriga exteriör. Tegelpelarna kan försvagas om det finns tegelstenar som har skadats av frostsprängning. Skadade stenar bör därför bytas ut. Om bruket har släppt i fogarna kan dessa fogas om med samma bruk som använts innan, i det här fallet cementbruk. |
Skorsten
Skorstenen är murad med 10” välbränt tegel. Under tak är murstockens sidor slätputsade. Överst sitter en armerad betongkrona med 5 cm språng och fall från alla sidor. Underbeslagen till skorstenen är uppdragna 30 cm över taktäckningen.
Murstocken har sex pipor, varav ett rökrör från den oljeeldade pannan i entréplanet. De övriga kanalerna fungerar som imrör från kök och tvättstuga, evakueringsrör från bad och wc samt ett reservrör.
Vårda din skorsten varsamtSkorstenen behöver vara i bruk för att inte dra ner fukt i huset och för att rumsventilationen och imkanalerna ska fungera. En kall murstock kan, särskilt tillsammans med för mycket tilläggsisolering i vindsbjälklaget, orsaka problem med fukt på vinden. En murstock som inte eldas i blir fuktig och kan skadas av frostsprängning. Om fogarna är frostskadade kan de behöva fogas om. På vinden kan skorstenen behöva putsas om. Plåtinklädning av skorstenar kan orsaka stora fuktproblem och en skorsten som kollapsar innanför plåten. Skorstenen blir då också svårare att inspektera. |
Husets övriga delar
Läs mer här!
Litteraturtips
Hansson, Paul (2007) Originalmålat med plastfärg. Ur Byggnadskultur nr 4/2007.
Barup, Kerstin. Materialhörnan: Tjärade papptak. (1998) Ur Byggnadskultur nr 2/1998
Visst kan du lägga och sköta ditt papptak själv. (1989) Icopal AB
Länkar till filer/dokument
- Fönster, faktablad utgivet 1990.
- Fönsterrenovering steg för steg, arbetsbeskrivning uppdaterad 2016.
- Glasklart, artikel i Gård & Torp om fönsterglas.
