Entréplan
Eftersom Gulmåra är ett hus med suterrängvåning så ligger den bakre delen av entréplanet till största delen under mark, medan den främre delen är helt frilagd. Entréplanet i huset fungerar därför både som bostadsvåning och källare. Läs mer om entréplanet här!
Rummen på den främre sidan av huset har fönster av samma format som på övervåningen och kan användas som bostadsrum. På entréplanets baksida finns bara plats för källarfönster och den här delen av våningsplanet har därför källarkaraktär, med utrymmen som pannrum, matkällare och tvättstuga.
På 1960-talet blev det väldigt populärt att ha en gillestuga eller ett hobbyrum/tv-rum i källarvåningen. Det finns också i de flesta hus i Fogelfors Flora-serie, men inte i Gulmåra.
Vårda varsamtEftersom entréplanet ligger delvis under mark så är det viktigt att se till att dränering och ventilering fungerar bra, för att undvika att det kommer in fukt i konstruktionen från utsidan eller insidan. Problem med fukt i källaren kan till exempel yttra sig genom missfärgningar och mögel i färglager på väggar och golv. Det kan också finnas saltutfällningar i putsen. Fuktproblemen kan bero på en dåligt fungerande dränering. Det kan också vara så att de lager kallasfalt som ska fungera fuktisolerande på källarmurarnas yttersidor behöver göras om. Dränering och fuktisolering bör man passa på att göra om vid ett och samma tillfälle när det behövs. En annan möjlig orsak har med uppvärmning att göra. Ett hus som från början är avsett att värmas upp med oljepanna mår bra av att man även fortsättningsvis eldar i pannan. Dels för att eldning är en förutsättning för att ventilering genom självdrag i skorstenen ska fungera, men också för att pannan och murstocken sprider värme som håller luftfuktigheten på en lagom nivå. Slutar man elda får man en högre luftfuktighet, med risk för fuktproblem som följd. Även om detta kan avhjälpas med el-värme i källaren så kvarstår problemen på vinden, som ju sällan värms upp om det inte sker genom läckage från en varm murstock. Om man inte vill använda oljepannan som sattes in i huset då det byggdes, så kan en pelletspanna vara ett bra val. |
Entréhall
Den sida av huset som har ett frilagt suterrängplan fungerar som husets framsida. Huvudentrén är placerad något till vänster på framsidan och får skydd under balkongen på den övre våningen.
Ytterdörren har ett ytskikt av teak. Intill dörren sitter ett högt och smalt fönster som är delat i två fönsterlufter. Fönster vid sidan om ytterdörren är väldigt vanligt i hus från 1960-talet.
Ytterdörr med sidoljus. Det sirliga dörrtrycket är typiskt 1970-tal.
Rakt fram i hallen finns en nisch med plats för garderober och hatthylla. Alla garderober i huset är försedda med färgade glasknoppar. Källarinnerdörrarna är släta och har ytskikt av hårda träfiberskivor som har målats vita. På alla innerdörrar i huset är nyckelskyltar och dörrtrycken av grå plast.
Mot ytterväggen sitter 13 mm Treetex byggplattor och innerväggarna är konstruerade av reglar och 12 mm Treetex byggplattor på båda sidorna. Väggarna är tapetserade.
Taket i entréhallen är klätt med formatskurna och spontade träfiberplattor på ett underlag av ¾” spontad panel. Taket är målat vitt (NCS 0500) med alkydoljefärg. Även listerna är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.
På golvet ligger en genomgjuten 2 mm tjock linoleummatta alternativt en plastmatta på ett underlag av 1/8” hårda träfiberplattor. Även om plastmattorna verkligen hade slagit igenom vid den här tiden så användes fortfarande linoleummattor som golvbeklädnad.
Sovrum
Till höger om entrén finns ett sovrum, som till exempel kan användas som gästrum eller ett extra sovrum. Här finns plats för två sängar. Intill rummet finns en wc och en klädkammare.
Innerväggarna är konstruerade av reglar och 12 mm Treetex byggplattor. Mot ytterväggen sitter 13 mm Treetex byggplattor. Väggarna är tapetserade. På golvet ligger en plastmatta på ett underlag av 1/8” hårda träfiberskivor.
I taket sitter spontade träfiberskivor, på ett underlag av ¾” spontad panel. Taket är målat vitt (NCS 0500) med alkydoljefärg. Även listerna är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.
WC
I anslutning till entrén finns en liten WC som rymmer tvättställ och toalett.
På golvet ligger en plastmatta och på väggarna sitter en plasttapet. Ovanför handfatet sitter vitt kakel med grå fogar. I taket sitter gipsskivor, på ett underlag av ¾” spontad panel. Listerna är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.
Ventilationen sker genom en utsugningskanal av eternit.
Pannrum
1960-talet var oljepannornas storhetstid. De allra flesta husen värmdes vid den här tiden upp med oljepanna och det gällde även i detta hus.
I pannrummet finns ett högt placerat ljusinsläpp av glasbetong, ett material som blev väldigt populärt på 1950- och 60-talen. Här sitter fem block i rad.
Det gjutna betonggolvet är målat med flingfärg. Väggarna är putsade och har 10 cm höga stålslipade socklar. Taket är beklätt med ½” gipsskivor, på ett underlag av ¾” spontad panel.
Garage
I husets suterrängvåning finns ett inbyggt garage som nås från framsidan. Garageportarna är klädda med furupanel på utsidan och med vattenfast limmad furuplywood på insidan. På utsidan sitter 20 cm höga plåtar av aluminium längst ner.
Mot husets baksida finns två högt placerade ljusinsläpp i form av glasbetongblock, med vardera 5 block i rad. I taket sitter ½” gipsskivor, på ett underlag av ¾” spontad panel. Det kan också ha varit skivor av eternit i taket. Väggarna är putsade. Golvet är gjutet och stålslipat.
Matkällare
I matkällaren sitter tre stycken 50 cm breda hyllor i höjd. Här finns plats för förvaring av mat, som komplement till skafferiet och kylskåpet i köket.
På planritningen finns också utritat en plats för frys i nedre hallen, precis utanför matkällaren. På 1960-talet blev frysen standard i varje villa, något som inte alls hade varit en självklarhet tidigare.
I taket sitter gipsskivor. Väggarna är putsade och golvet är gjutet och stålslipat.
Tvättstuga
I tvättstugan finns plats för tvättmaskin, tvättställ och förvaringsutrymmen. Vid den här tiden har den helautomatiska tvättmaskinen blivit vanlig. Tvätten hängs i ett särskilt torkrum. Det har också börjat komma torktumlare på marknaden.
I rummet finns ett högt placerat källarfönster. Fönsterfallet är stålslipat.
På golvet ligger trätrall av 1”×2” hyvlat virke på det gjutna betonggolvet. Väggarna är putsade och har 10 cm höga stålslipade socklar. I taket sitter ½” gipsskivor, på ett underlag av ¾” spontad panel.
Torkrum
Det här rummet är speciellt avsett för att hänga tvätt i. Här finns ett lite bredare källarfönster med två fönsterlufter, som släpper in mer ljus och förbättrar möjligheterna till vädring.
Om tvätten ska hängas ute får man gå genom torkrummet och förrådet för att nå groventrén.
I taket sitter ½” gipsskivor, på ett underlag av ¾” spontad panel. Väggarna är putsade och på golvet ligger ett plastgolv.
Förråd
Till det här rummet finns en egen entré på husets ena gavel. Enligt planritningen är rummet avsett att fungera som förråd, men eftersom det är ett stort rum och har bra dagsljusbelysning så kan det mycket väl användas som till exempel arbetsrum eller hobbyrum.
I taket sitter gipsskivor. Väggarna är putsade och på golvet ligger ett plastgolv.
Trappa
Från entréplan till andra våning leder en u-formad trappa, som har ett lite utskjutande och rundat nedersta trappsteg, men som i övrigt är mycket enkelt utformad. Trappan har vagnstycken i furu och är klädd med linoleum på plansteg och sättsteg, med plastnos längst ut. Linoleummattan är 2 mm tjock och genomgjuten.
Beklädnaden med linoleum och plastnosar har tagits bort, men trappans och räckets form finns kvar. Spjälor och vagnstycken har målats vita.
Ledstången är av furu och har en rektangulär profil. Ledstångsbeslagen är förnicklade. Mot hallen gränsar en spaljé av furu.
Två fönster ovanför trappan ger ljus till både trappuppgången och hallen på övervåningen.
I taket sitter formatskurna och spontade träfiberplattor på ett underlag av ¾” spontad panel. Taket är målat vitt (NCS 0500) med alkydoljefärg. Listerna är målade vita (NCS 0502-Y), även de med alkydoljefärg.
Läs mer här!
Litteraturtips
Villabyggarboken. Ritningar och råd (1965). Hem i Sverige, Stockholm.
Wilson, Olle (2003) Glasbetong. Ur Byggnadskultur nr 3/2003.
Senast uppdaterad: 2018-01-11 11:39
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
