Konstruktion
Hemvik är ett timrat hus med en skalmur av natursten. Här får du en genomgång av vanliga problem och skador och hur du kan åtgärda dem. Du får även råd om energieffektivisering.
Grund - Bjälklag
Grunden är en skalmur av natursten som är cirka en meter tjock. På ovansidan av grundmuren ligger lera, ursprungligen putsad upp mot timmerstommen för att täta i denna skarv. Leran fungerar också som trossbotten som hindrar möss från att ta sig in i huset. Insidan av källarväggarna är putsade med kalkbruk. På utsidan är muren bar och fogad med cementbruk.
Denna typ av grund kräver en ordentlig grundläggning. I det här fallet ligger det en grundförstärkning i form av en rustbädd av timmer under grundmuren för att fördela tyngden över en större yta. Timmerstockarna ligger inbäddade i lera och täcks sedan av tvärliggande plank, som sedan grundmuren står på. Rustbädden är nedgrävd till frostfritt djup.
På bilden ovan saknas rustbädden av timmer.
Källarfönster och -dörr i naturstensmuren.
CementbrukHårda cementbruk introduceras under slutet av 1800-talet. De orsakar ofta skador på mjukare material, som tegel, men kan fungera tillsammans med hårda bergarter. De har dock mindre möjlighet att ta upp rörelser och spricker ofta sönder. En bra princip är att aldrig laga med ett starkare bruk än stenen eller det befintliga bruket. |
|
EnergieffektiviseringLikt Helgeröd kan du behöva efterisolera bjälklagen om isoleringen sjunkit ihop. |
Stomme
I bottenvåningen består stommen av sextumstimmer, som sedan övergår i tretumstimmer i det förhöjda fasadlivet. Bakom panelen är timmerstommen struken med beck, mellan alla timmerstockarna. På insidan av väggen sitter en vassplatta, putsad med kalkbruk. Det gör att stommen är vindtät både utifrån och inifrån.
Mellanbjälklag. Här ser man hur sextumstimret övergår i tretumstimmer på övervåningen.
Mellanbjälklag på vinden där lerkliningen går upp från undervåningen. Här isoleras bjälklaget med papp istället för lera. Notera armeringsnätet av hampa som lagts in i lerputsen för att öka hållfastheten.
Skador och åtgärderHussvamp behöver inte ugöra dödsstöten för huset. Med rätt sanering och att orsaken till svamptillväxten elimineras kan huset återställas helt, se faktabladet om hussvamp nedan. |
|
EnergieffektiviseringPå övervåningen är väggarna klädda med spontat plank på insidan. Här har ägaren gjort en invändig tilläggsisolering. Först plockades panelen ned. Sedan tätades timmerstommen med lindrev. På vissa ställen satt det en vindtät duk mot stommen. Där sitter nu en ny ångbroms och mot denna 45 millimeters linskivor. Mot rummet sitter sedan råspont och panel. Om du väljer att tilläggsisolera på insidan istället för utsidan så slipper du fönster- och dörröppningar som "sjunker in" i fasaden, vilket förändrar husets karaktär mycket. Det är dock inte den bästa tekniska lösningen. På vinden har man kompletterat den befintliga kutterspånsisolering med ett 20 centimeter tjockt lager med cellulosafiber. På grund av att mindre spillvärme kommer upp på vinden från rummet inunder efter denna åtgärd blir vinden kallare. Lägg en ångbromsduk i botten av bjälklaget, under isoleringen, för att förhindra att varm luft underifrån fäller ut fukt i mötet med det kalla vindsutrymmet. Det går också att lägga ångbromsduken mot den varma insidans tak och därefter lägga på ett nytt innertak. Då sänks visserligen innertaket något. En energieffktivisering kan alltid leda till skador. Läs till exempel om hussvamp bland länkarna nedan. |
|
Plast eller hus som "andas"?Ett äldre hus har aldrig varit helt ångtätt, utan byggmaterialen har tillåtit fukt att passera och vädras ut. Täta plastskikt kan vara svåra att kombinera med ett gammalt hus - om det börjar läcka någonstans kan inte fukten vädras ut, vilket drabbar konstruktionen. Plastskikt används i kombination med mineral- och glasull, eftersom dessa inte kan ta upp fukt. Detta gör dock att omkringliggande material, som stommen, drabbas hårdare vid ett eventuellt läckage. |
Tak
Tak - se Exteriör.
Läs mer här!
Länkar till filer/dokument
- Timmer, faktablad utgivet 1990.
- Hussvamp och andra rötsvampar, faktablad utgivet 1998.