Puts och klimatförändringar
Hur påverkas putsade kulturbyggnader av klimatförändringarna?
I Västsverige förutspås den totala mängden nederbörd öka kraftigt de närmsta 100 åren. Genomsnittstemperaturen kommer att öka och i Västsverige kommer vi därför få ett fler nollgenomgångar d.v.s. tillfällen när temperaturen passerar nollstrecket. Biologisk påväxt, såsom alger och mögel förutspås bli ett stort problem i och med klimatförändringarna. Även växtligheten kommer att öka.
Alla dessa förändringar påverkar såklart det byggda kulturarvet. Men i vilken utsträckning kommer putsade byggnader att drabbas? Och finns det rentav positiva effekter för dessa hus? I den här artikeln kommer vi främst att gå in på byggnader putsade med kalkbruk.
En rätt utförd traditionell kalkputs på en stomme av tegel eller natursten har i sig ett inbyggt system för att klara av en viss fuktbelastning. Putsen absorberar det vatten som träffar dess yta och har sedan lätt för att avge fukten igen när förhållandena blir torrare. På så sätt hålls putsen och stommen normalt inte fuktiga under någon längre tid. En massiv vägg av tegel eller natursten magasinerar dessutom värme under dagen vilket ger en högre yttemperatur under natten och därmed mindre kondens och bättre uttorkning.
Kalkputsen klarar alltså av att hantera en relativ stor mängd vatten under en begränsad tid. Blir belastningen för stor är kalkputsen dock känslig för skador. En av de vanligaste orsakerna till putsskador är att den fuktiga putsen fryser sönder när temperaturen passerar noll, ett problem som kanske faktiskt kommer att minska i Västsverige där antalet nollgenomgångar förutspås bli färre. Andra typer av skador kommer däremot att öka och få större konsekvenser i framtiden. Regn och vind som bildar slagregn trycker in en stor mängd vatten i putsen och bidrar dessutom till att ytan vittrar. Vid långvarig fuktmättnad kan kalken lakas ur. Ett annat vanligt problem är att fukten löser ut salter i murverket som när de kristalliseras orsakar saltsprängning.
Tidigare har man sett att stora putsskador ofta uppstår efter extrema vintrar med mycket nederbörd. I och med klimatförändringarna kanske dessa vintrar kommer att infalla betydligt oftare, eller t.o.m. bli normalvintrar. Det är med andra ord inte svårt att förstå att vårt putsade kulturarv i allra högsta grad kommer att påverkas av klimatförändringarna. Exakt hur dessa byggnader kommer att klara av fuktbelastningen vet vi förstås inte.
Med de ökande klimatpåfrestningarna kommer säkerligen trycket på kulturbyggnaderna öka då fastighetsägare vill använda sig av starkare putsbruk eller nya ”klimattåliga” material eller lösningar som dyker upp på marknaden. Det är inte osannolikt att tro att vissa kompromisser måste göras som påverkar byggnadernas kulturvärden. Exempelvis är det mycket troligt att byggnadernas system för avvattning måste dimensioneras på ett annat sätt än det ursprungliga. Det skulle t.ex. kunna innebära större stuprör, mer utskjutande plåtavtäckningar och andra lösningar som inte harmonierar med byggnadens proportioner och ursprungliga utförande.
En kraftigt dimensionerad plåtavtäckning (ursprunglig plåt till vänster) har monterats för att förhindra regnvatten att droppa på den nygjorda sockelputsen. Putsen hade tidigare omfattande skador. Är det sådana här överdimensioneringar vi kommer att få se i framtiden? I det här fallet borde fastighetsägare även fokusera lite på sina stuprör.
I vissa fall kanske den traditionella kalkputsen kommer att bli mer efterfrågad eftersom den i vissa avseenden klarar av fuktbelastningen bättre än moderna konstruktioner. Undersökningar har t.ex. visat att moderna putskonstruktioner som tunn puts på isolering löper en betydligt större risk att drabbas av mögel- och algpåväxt än en traditionellt uppbyggd kalkputs på en massiv stomme. Skillnaden beror på att fukten på den traditionella kalkputsen inte koncentreras till ytan samt att uttorkningen är bättre.
Kalkputs i sig är inte ett enhetligt material utan det finns en mängd olika typer, vilka man grovt kan indela i de två kategorierna luftkalkbruk och hydrauliskt kalkbruk. Båda typerna, som också har olika egenskaper, har använts historiskt. Mestadels beroende på vilken kalk som har funnits tillgänglig på platsen men även beroende på de rådande förutsättningarna. I och med klimatförändringarna är det inte omöjligt att den typ av kalk som tidigare använts inte längre fungerar eller att vissa känsliga konstruktioner måste undvikas. I extrema fall kanske ett traditionellt material inte fungerar alls eller måste underhållas väldigt ofta.
När mängden skador ökar blir också möjligheterna till enkelt underhåll en viktig faktor. I dessa sammanhang har kalkputsen många fördelar. Det är förhållandevis enkelt att laga skador på en kalkputsad fasad och i vissa fall kan kalkputsen t.o.m. fungera som ett ”offerskikt” som genom att den faktiskt faller av och ”tar smällen” räddar byggnadens stomme från skador. Här kanske ett äldre synsätt kan bli nytt igen.
Kalkputs som material har i mångt och mycket förutsättningar att kunna hantera många av de påfrestningar som klimatförändringarna kommer att innebära. Dock är det troligt att felmarginalerna blir betydligt snävare och att de putsade kulturbyggnaderna kommer kräva mycket mer av sina förvaltare. Rätt material, rätt utförande, rätt skötsel. Vi kan räkna med ett ökat kunskapsbehov när det gäller traditionellt uppbyggd kalkputs såväl hos fastighetsägare som hantverkare.
Så kanske är det dags att börja redan nu?
Senast uppdaterad: 2017-12-04 16:09
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
