Exteriör
Här får du en beskrivning av exteriören på en enkelstuga från 1840 samt en genomgång av vanliga problem och skador och hur du kan åtgärda dem. Du får även råd om energieffektivisering.
Innehåll
Grund - Mullbänk
Grund - se Konstruktion
Panel
Timmerstommar från början av 1800-talet kan ursprungligen ha varit bara och omålade. I Västsverige får husen dock klädsel relativt tidigt på grund av den stora skogsbristen och att det därför var viktigt att skydda de dyrbara stommarna från väder och vind.
Klädselbrädorna av gran är sågade i en mindre ramsåg, alternativt för hand på gården med en kransåg. Underbrädorna är okantade och kilformade. På detta sätt har hela stockens bredd kunnat utnyttjas utan spill. Klädselbrädorna kan vara 25-30 millimeter tjocka. Bredden varierar kraftigt. Brädorna spikas omväxlande med toppen upp och toppen ned. Mellanrummen mellan underbrädorna täcks av ett kraftigt lock som ibland kan vara profilhyvlat. Brädfodringen är rödfärgad med Falu rödfärg.
Gavel med växelvis topp- och rotvända bräder.
I nederkant slutar brädorna i höjd med syllstockens underkant. Någon vattbräda eller sockel finns inte. Panelens ändar är snedsågade för att få bättre avrinning. I överkant under takfoten slutar klädselbrädorna vid undertaket vilket inte ger en helt tät takfot.
Var rädd om panelenPanelen ger fasaden dess karaktär. Virket är ofta av hög kvalitet och de stora skadorna är antingen torrsprickor eller rötskador i nederkant på grund av stänk från taket eller förhöjd markvegetation. Torrsprickor är inga problem så länge de inte är helt genomgående. Skadade partier närmast mark kan skarvas i med ny panel eller återanvända delar från någon annan del av fasaden. Ibland kan man se att alla panelbrädorna kapats och att man har lagt in en extra vattbräda i skarven. Det ger visserligen huset ett annat utseende, men man har kvar den gamla panelen orörd. Om man byter till ny panel skall man sträva efter att få den så lik ursprunget som möjligt. Småsågar kan leverera ramsågat, okantat virke likt originalet. Priset är ofta lågt och kvaliteten kan vara betydligt bättre än på brädgården. De smidda spikarna kan rätas och återanvändas, åtminstone till locken. Efter rödfärgning håller panelen kanske femtio år till. |
Fönster
Solåsen har tvåluftsfönster med spröjs och smidda beslag. Fönsterglasen är munblåsta, vilket gör att glasrutorna inte är så stora. Trots glasets begränsade storlek kan man få stora ljusinsläpp genom att använda spröjs i bågen, så att tre mindre glasrutor får plats i en fönsterbåge. Eftersom glaset är munblåst kan dess tjocklek variera, med en levande yta som följd.
Tvåluftsfönster med spröjs.
Var rädd om fönsterglasetDet munblåsta fönsterglaset är något att vara rädd om. Om du behöver byta någon glasruta kan det vara bra att tänka på att karaktären ändras mycket om ett munblåst glas byts mot ett modernare glas, exempelvis floatglas, som är mycket planare. Om du har tur kan du hitta äldre fönsterglas som är begagnat. Det finns också nytillverkat munblåst glas att köpa och även nyproducerat så kallat "kulturglas" som maskintillverkas. Kulturglaset har en yta som påminner om det munblåsta. |
|
EnergieffektiviseringOm du vill spara energi genom att förbättra fönstrens U-värde kan du sätta in lågemissionsglas i innerfönstret, men spara glaset i ytterbågen. |
|
Ersätt saknade eller trasiga detaljerIdag finns det flera företag som nytillverkar beslag och gångjärn till fönster enligt gammal modell, vilket gör att det är lättare att återställa sådant som med tiden gått sönder eller försvunnit. Du kan också leta efter begagnat byggnadsmaterial på nätet, i annonser och hos företag som specialiserat sig mot återbruk. Hör av dig till oss så tipsar vi dig om vart du kan vända dig. |
Ytterdörren är en låg bräddörr med hyvlade entumsbrädor som stomme. Brädorna hålls samman med två horisontellt lagda naror som tillåter brädorna att röra sig med varierande fuktkvot. Narorna är infällda i dörrbrädorna i ett kilformat spår, men bara spikade i ytterändarna. Gångjärnen är handsmidda bandgångjärn som är tåliga nog att bära den tunga dörren. Utsidan är klädd med liggande spontad panel som är linoljefärgsmålad i engelskt rött. Låset är ett utanpåliggande kammarlås. Ytterdörren går inåt, vilket är vanligt under denna tid. Eftersom dörren ligger indragen från fasadlivet skyddas den något från väder och vind.
Denna typ av dörr är relativt lätt att tillverka själv. Den är vanlig som ytterdörr i enklare miljöer under 1800-talet och förekommer på uthus och ekonomibyggnader även under 1900-talet.
Solåsens entré med dörr och bänk.
Taket är ett åstak med en nockås och en sidoås på varje sida. Taktypen är vanlig på hus under 1800-talet. Undertaket är ett brädtak, ibland benämnt vasstak (av norskans vass = vatten), med okantade entumsbräder lagda och spikade direkt mot åsarna. Kärnsidan är vänd uppåt för att få den mest motståndskraftiga sidan utåt och så att lockbrädorna pressar mot underbrädan när den torkar. Längs med långsidorna har man hyvlat grunda spår som leder bort det vatten som eventuellt tagit sig in i taket.
Sprängskiss över solåsens takkonstruktion.
Brädtaket är täckt med enkupiga, handslagna lertegelpannor. De har alla lite olika kupning och formatet kan variera något. I Västsverige finns det många tegelbruk vid denna tid, vilket också innebär att lertegel förekommer på tak tidigare här än på många andra platser. Bärläkten som pannorna vilar på är spikade direkt mot den övre undertaksbrädan. I nederkant vilar den första pannraden på en stående bräda som inte funnits där från början.
Problem och skadorKonstruktionen med bärläkt direkt mot undertaket samt fotbräda gör att löv och fukt blir stående mot träet och leder till rötangrepp. En modern lösning är att lägga ströläkt under bärläkten längs underbräderna för att undvika detta, vilket dock leder till att pannorna hamnar 10 millimeter högre vid takfoten. Trots att takpannorna inte sluter helt tätt kommer det inte in några större mängder vatten till undertaket. Den lilla mängd vatten som kommer in kan undertaket ta hand om. I allmänhet har vindarna precis som här varit oinredda och eventuella läckor har varit lätta att upptäcka från insidan. |
|
Takpannor av lertegelDe tegelpannor som var dåligt brända har i allmänhet redan gått sönder av frostsprängning och spjälkning, medan de som finns kvar har bra kvalitet. Behåll dessa! Det går utmärkt att återanvända gamla lertegelpannor om du saknar några. Begagnat taktegel går att få tag på om du vet var du ska leta. Försök på annonssidor på nätet, eller vänd dig till företag som sysslar med handel av begagnat byggmaterial. Det finns även företag som nyproducerar lertegel. Sök i Slöjd & Byggnadsvårds Hantverksregister för att hitta tegelpannor. Är du intresserad av hur du gör ditt tak mer energieffektivt? Gå till sidan med konstruktion! |
Skorstenen är uppförd i tegel och murad med lerbruk. Den har en utkragning i toppen, samt i underkant vid taket, för att förhindra regn från att rinna längs skorstenen.
Läs mer här!
Länkar till dokument/filer:
Fasad och färg
- Timmer, faktablad utgivet 1990.
- Utvändig målning på trä, faktablad utgivet 1992.
- Skarva panelbrädor
- Välja virke, länk till Hålla Hus, Skelefteå museum.
- Falu rödfärg, länk till sida på Wikipedia
Fönster
- Fönster, faktablad utgivet 1990.
- Fönsterrenovering steg för steg, arbetsbeskrivning uppdaterad 2016.
- Glasklart, artikel i Gård & Torp om fönsterglas.
Dörrar
- Ytterdörrar, faktablad utgivet 1990.
Tak
- Tegeltak, faktablad utgivet 1990.
- Skorstenar, faktablad utgivet 1994.
Kurser
En byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Slöjd & Byggnadsvård brukar ha ett flertal fönsterkurser: Renovera fönster, Fönsterrenovering med trälagning och Fönstertillverkning. Du hittar våra fönsterkurser här!
Hitta hantverkare
Sök i vårt Hantverksregister för att hitta skickliga fönsterhantverkare i din närhet.
Senast uppdaterad: 2023-01-25 11:28
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
