interiör i småhuset
Hur har interiörerna sett ut i våra småhus? Vilka kulörer, material och metoder har använts för att få bostadsrummen trivsamma och vackra? Läs mer här!
Det lilla torpet från 1840-talet
Enkelstugan i exempelhuset Solåsen har en bostadsyta på ungefär 40-50 kvadratmeter, uppdelad på farstu, kammare och stuga. Farstun var oftast ouppvärmd och fungerade med sina många dörrar som en luftsluss till bostadsrummen.
Läs mer om Solåsen från 1940 här
Innanför farstun finns en eldstad där man lagar mat över öppen härd. Eldstaden fungerar på så sätt också som ljuskälla, i de annars ganska mörka stugorna. Idag finns här en järnspis som tillkommit senare. Att den tillkommit senare kan man se på att rökkanalen sitter ovanpå spisen och alltså inte är inbyggd i murstocken från början.
Torpets andra rum kallas stugan och detta fungerar som sovrum och arbetsrum i ett. Timmerväggarna är lerputsade/lerklinade på insidan. Innertaket är ett så kallat tredingstak, vilket är vanligt under 1800-talet. Brädorna är kilsågade och hyvlade, bemålade med limfärg.
| Tänk på att |
|---|
|
Idag är det modernt med ljusa, luftiga rum, varför man kanske vill ha öppet upp i nock i stugan. Dock ska man vara medveten om riskerna som det medför. Om man isolerar upp i nock krävs det att konstruktionen är heltät, vilket man uppnår med ett plastskikt. Annars bildas kondens när varm luft stiger upp i nock och möter den kalla luften, vilket på sikt skapar fuktproblem. Det är viktigt att poängtera att en sådan åtgärd kräver stor kunskap om gamla hus, så att fuktansamlingen vid nocken inte orsakar skador. |
I stugan står en rörspis, även kallad fattigmans kakelugn. En rörspis är en eldstad av tegel, med liknande funktion som en kakelugn, murad med lerbruk och därefter putsad istället för att beläggas med kakel.
Klicka här för att läsa mer om spisar och ugnar
Husen från tiden kring 1900
Vårt exempelhus Hemvik från 1890 har en sexdelad plan med en stor sal i mitten. Likt torpstugan ovan har Hemvik en farstu, eller hall, som leder in i olika delar av huset.
Man kommer in i hallen genom vardagsentrén på husets gavel. En pardörr med ett överljus leder in till det lilla rummet. I hallen finns en trappa bakom en dörr, som leder upp till övervåningen. Här är dörrar till ett skafferi och en dörr som leder in till köket och en som leder till rum 1. Hallen är ouppvärmd.
I köket till finns ingen skåpsinredning, men längs ena väggen finns en emaljerad ho för utslagsvatten. Här finns också en vedspis och en bakugn. Runt spisen sitter ett stort fasat kakel. Spisen har en murad kupa. Väggarna är putsade och tapetserade. Innertaket är ett hyvlat och spontat trätak.
| Vilken färg ska jag ha på murstocken? |
|---|
|
Traditionellt har man ofta valt en blank linoljefärg för att enkelt kunna torka av ytan. En emulsionsfärg kan även vara ett bra val. |
Från köket leder en dörr in till salen och en till hallen.
Den stora salen ligger centralt placerad i huset. Den fungerar som ett finrum och används inte till vardags. I salen står en kakelugn som är äldre än huset, vilket betyder att den har flyttats hit från ett annat hus. Väggarna är putsade och innertaket är ett slätt brädtak.
Från salen når man köket, rum 3 och verandan. Mellan salen och verandan sitter en pardörr.
Den stora verandan inrymmer glasveranda och möblerad hall och fungerar som finingång. Verandan har ingen eldstad, utan har varit kall. Verandan är byggd med plankstomme, till skillnad från resten av huset som är byggd i liggtimmer.
Från verandan når man salen, rum 1 och rum 2. En pardörr leder ut till trappan på framsidan av huset. Pardörrarna har kompletterats med innerdörrar för att hindra värmeförluster.
