Traditionell färgsättning av äldre hus
Panelarkitekturen blev allt mer påkostad och detaljrik under 1800-talet. Hur löste man målningen av alla snickerier? Svaret var ett genomtänkt färgsystem med flera kulörer som framhävde husets arkitektur och snickarglädje.
Regeln med tre kulörer
Under andra halvan av 1800-talet exploderade villabyggandet. Inspiration hämtades från England, Tyskland och USA. Industrialiseringen och den ökade handeln skapade ett växande välstånd som många ville visa upp genom sina hus.
Samtidigt gjorde nya maskiner det möjligt att tillverka dekorativa snickerier billigare än tidigare. Resultatet blev fasader med stora mängder snickarglädje, gesimser, foder och andra utsmyckningar.
För att framhäva alla detaljer användes ofta ett system med tre kulörer på tre olika nivåer.
Kulörnivå 1 – Fasaden
Fasaden målades i en huvudkulör, ofta den ljusaste av husets färger. Samma kulör kunde även användas på vissa detaljer för att skapa sammanhang och framhäva snickerierna.
Kulörnivå 2 – Snickerierna
Foder, gesimser, fönsteröverstycken och andra detaljer som ligger utanpå fasaden målades i en egen kulör. Denna kulör var ofta mörkare än fasadens och skapade kontrast mellan husets olika byggnadsdelar.
Kulörnivå 3 – Fönster och dörrar
Fönsterbågar, karmar och dörrar målades i en tredje kulör. I vissa fall användes samma färg även på några utvalda detaljer för att knyta samman färgsättningen.
Kulören på denna nivå var ofta den mörkaste och kunde bestå av exempelvis kromoxidgrönt, järnoxidrött eller guldocker.
Varför målades husen med flera kulörer?
Syftet var inte bara att ge huset färg. Genom att använda flera kulörer blev fasadens olika delar tydligare och husets arkitektur framhävdes.
Foder, gesimser och annan snickarglädje fick större betydelse i helheten. Färgsättningen hjälpte ögat att urskilja detaljerna och skapade en mer levande och genomarbetad fasad än om hela huset målades i en enda kulör.
Varför måla fönsterbågarna mörka?
Traditionellt har fönsterbågar och karmar målats i en mörk kulör, ofta mörkröd eller mörkgrön. När bågen har en mörk färg minskar kontrasten mellan glaset och fönstret. Det gör att hela fönsterpartiet uppfattas som en sammanhållen del av fasaden.
På bilden nedan syns hur de mörka fönstren samspelar med husets övriga färger och detaljer. Fönsterpartierna blir en naturlig del av den variationsrika fasaden, där även snickarglädjen får ta plats.
Om vi jämför med hur huset såg ut när det var helt vitmålat framträder i stället de mörka glasytorna som fasadens mest iögonfallande inslag. Den rika snickarglädjen och många av fasadens detaljer blir då betydligt mindre framträdande.
Den helvita färgsättningen skiljer sig från den traditionella färgsättning som huset ursprungligen var avsett att ha.
Hur målas fönstrets olika delar?
Fönsterbågar, karmar och mittposter målas i fönsterkulören, som på bilden är rödmålad. Exakt var kulörgränsen placeras på bågen varierar. Vissa väljer att måla endast bågens utsida i fönsterkulören, medan andra även låter kulören fortsätta på yttre fönsterbågens sida, se skiss.
Skiss fönsterpartiets delar med färger angivna för hur de olika delarna ska målas. Rött: fönsterbåge och karm. Grönt: fönsterfoder. Blått: fasadpanel med locklister.
Vid en traditionell färgsättning används ofta tre kulörer:
- Fönsterbågar, karmar och mittposter målas i fönsterkulören.
- Fönsterfoder samt över- och understycken målas i en annan kulör.
- Fasad och locklister målas i en tredje kulör.
På så sätt framhävs fasadens olika delar och husets snickarglädje blir tydligare.
Skiss över fönsterparti med de olika delarna namngivna. Skissen är hämtad från boken Så byggdes villan.
Boktips
Färgen på huset, 2001, Karin Fridell Anter, Åke Svedmyr, Formas, ISBN 9789154058969
Så byggdes villan Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010, 2015, Cecilia Björk, Lars Nordling, Laial Reppen, Svensk Byggtjänst, ISBN 978-91-7333-689-5
Att välja färg Kunskapsguide för praktiker inom färgsätnting och design, 2022, Berit Bergström, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-15936-2
Färgboken En guide till medvetna kulörval i hemmet, 2024, Hildur Blad, People & Stories, ISBN 978-91-987846-5
