
Att värna om vårt byggda kulturarv
är avgörande
för en hållbar framtid.
Att vårda, laga och ge omsorg,
och ta hand om det vi har,
i stället för att riva och bygga nytt.
Att använda och bevara
traditionellt hantverkskunnande
är hållbart både ekonomiskt, ekologiskt,
kulturellt och socialt.
Byggnadsvård är hållbart på riktigt.
Byggnadsvård är viktigt
för att bevara vår byggnadskultur.
Viktigt för identitet och tillhörighet.
Att skydda och vårda byggnader
med arkitektoniskt och historiskt värde
för framtida generationer.
Byggnadsvård skapar mötesplatser
där människor samverkar
och bidrar till en social sammanhållning
samt kreativitet och utveckling.
Jordens resurser är begränsade.
Byggnadsvård är att vårda
och förbättra det vi redan har
i stället för att riva och bygga nytt.
Från hela hus till små detaljer.
Allra bäst är att återanvända husen.
och fylla dem med nya
eller gamla funktioner.
Att tänka byggnadsvård
är att spara pengar.
Bara göra det som behövs.
Att utgå från det vi har
och utföra renoveringar
utifrån husets förutsättningar.
Vi bor i ett hus en liten del
av husets hela livslängd.
Människor har bott där före oss
och andra kommer att vistas där
För huset är vi bara gäster,
vi har det till låns ett tag.
Efter maskinåldern och under robotrevolutionens tid
kan det vara lätt att glömma
att det traditionella hantverket
lever än idag.
Kulturmålare, fönsterhantverkare,
timmermän och murare
påminner om värdet av det
handgjorda och omsorgsfulla.
I motsats till det
billiga och enklast möjliga.
Fönstren är husets ögon.
De visar husets karaktär,
historia och ålder.
Fönster går att renovera,
de behöver inte bytas ut.
Ett fönster som har hållit
i hundra år
håller i hundra till
efter omsorgsfull renovering.
Gamla fönster byts ut
i tron att de nya är bättre.
Att det är en lönsam affär
att ersätta värdefullt med billigt,
hållbart med förfallbart,
eller levande munblåst till dött maskinglas.
Före 1700-talet var det ovanligt med målade hus i Sverige.
Färg var dyrt och exklusivt.
Med tiden blev slamfärg allt vanligare,
det som vi idag kallar Falu rödfärg.
När framställningen av rödfärgspigment ökade
var det framför allt husen i städerna
som målades.
Det var först kring sekelskiftet 1900
som husen på landsbygden
blev röda.
Därför är den klassiska
lilla röda stugan med vita knutar
som tradition inte äldre än drygt 100 år.
Genom historien har billiga material använts
för att imitera något mer exklusivt.
Dekormåleri som imiterar ädelträ, guld och marmor.
Även idag hittar vi sätt att få våra hus och hem
att se dyrare ut än vad de är.
Laminat som ser ut som parkett.
Plåt som är bockad som tegelpannor.
Vad som anses vara vackert och åtråvärt
har förändrats genom tiderna.
"Less is more" sa modernismens arkitekter på 1930-talet.
"Äckliga Strandvägen"
sa Stockholms borgarråd på 1960-talet
om de tjusiga stenhusen.
"Allt som byggs ska vara klassiskt - allt"
säger Arkitekturupproret idag.
Trender påverkar hur vi tänker
när vi restaurerar hus.
Vi kan renovera varsamt
så att husets alla årsringar finns kvar.
Idag är det på modet att försöka "återställa" hus
till ett äldre utseende.
Även om ingen vet
exakt hur det har sett ut från början.
Då är det lätt att råka radera husets olika årsringar,
och en del av husets historia.