Byggnadsvård är viktigt

för att bevara vår byggnadskultur.

Viktigt för identitet och tillhörighet.

Att skydda och vårda byggnader

med arkitektoniskt och historiskt värde

för framtida generationer.

Byggnadsvård skapar mötesplatser

där människor samverkar

och bidrar till en social sammanhållning

samt kreativitet och utveckling.

Hållbarhetsblomman är inspirerad av en rapport från Europa Nostra, Cultural Heritage Counts for Europe (CHCFE).
För fördjupningar kring hållbart byggande och cirkulär ekonomi, läs mer på länkarna nedan:

Jordens resurser är begränsade.

Byggnadsvård är att vårda

och förbättra det vi redan har

i stället för att riva och bygga nytt.

Från hela hus till små detaljer.

Allra bäst är att återanvända husen.

och fylla dem med nya

eller gamla funktioner.

Att tänka byggnadsvård

är att spara pengar.

Bara göra det som behövs.

Att utgå från det vi har

och utföra renoveringar

utifrån husets förutsättningar.

Vi bor i ett hus en liten del

av husets hela livslängd.

Människor har bott där före oss

och andra kommer att vistas där

För huset är vi bara gäster,

vi har det till låns ett tag.

Efter maskinåldern och under robotrevolutionens tid

kan det vara lätt att glömma

att det traditionella hantverket

lever än idag.

Kulturmålare, fönsterhantverkare,

timmermän och murare

påminner om värdet av det

handgjorda och omsorgsfulla.

I motsats till det

billiga och enklast möjliga.

Fönstren är husets ögon.

De visar husets karaktär,

historia och ålder.

Fönster går att renovera,

de behöver inte bytas ut.

Ett fönster som har hållit

i hundra år

håller i hundra till

efter omsorgsfull renovering.

Gamla fönster byts ut

i tron att de nya är bättre.

Att det är en lönsam affär

att ersätta värdefullt med billigt,

hållbart med förfallbart,

eller levande munblåst till dött maskinglas.

Före 1700-talet var det ovanligt med målade hus i Sverige.

Färg var dyrt och exklusivt.

Med tiden blev slamfärg allt vanligare,

det som vi idag kallar Falu rödfärg.

När framställningen av rödfärgspigment ökade

var det framför allt husen i städerna

som målades.

Det var först kring sekelskiftet 1900

som husen på landsbygden

blev röda.

Därför är den klassiska

lilla röda stugan med vita knutar

som tradition inte äldre än drygt 100 år.

Genom historien har billiga material använts

för att imitera något mer exklusivt.

Dekormåleri som imiterar ädelträ, guld och marmor.

Även idag hittar vi sätt att få våra hus och hem

att se dyrare ut än vad de är.

Laminat som ser ut som parkett.

Plåt som är bockad som tegelpannor.

Vad som anses vara vackert och åtråvärt

har förändrats genom tiderna.

"Less is more" sa modernismens arkitekter på 1930-talet.

"Äckliga Strandvägen"

sa Stockholms borgarråd på 1960-talet

om de tjusiga stenhusen.

"Allt som byggs ska vara klassiskt - allt"

säger Arkitekturupproret idag.

Trender påverkar hur vi tänker

när vi restaurerar hus.

Vi kan renovera varsamt

så att husets alla årsringar finns kvar.

Idag är det på modet att försöka "återställa" hus

till ett äldre utseende.

Även om ingen vet

exakt hur det har sett ut från början.

Då är det lätt att råka radera husets olika årsringar,

och en del av husets historia.