De grönaste husen är de som redan finns
Det finns en slags självklar logik i att de byggnader som står över tid, som människor tycker om och förvaltar så att de kan cirkuleras mellan generationerna, också är de bästa för miljön. De grönaste byggnaderna är de som redan byggts, och som får stå kvar. Men är det sant att det är så, är inte nya energisnåla byggnader egentligen bättre för miljön?
Forskare i Norge respektive USA har i två studier visat på hur äldre hus står sig jämfört med nybyggda, när det gäller påverkan på klimatet. I båda studierna dras slutsatsen att befintliga hus nästan alltid är bättre för klimatet, eftersom energiåtgången vid nytillverkning, transport och sammanfogning av byggmaterial är väldigt hög, jämfört med den energi som åtgår för att renovera en befintlig byggnad.
I den norska studien jämförde man ett nybyggt lågenergihus med ett äldre timmerhus som energieffektiviserats på ett varsamt sätt. Man kom fram till att det tar så mycket som 60 år innan det nya huset så att säga har ”kommit ikapp” det gamla, ifråga om totala växthusgasutsläpp.
I den amerikanska studien konstaterade man att det tar mellan 10 och 80 år att kompensera för de växthusgasutsläpp som uppstår när man river och bygger nytt istället för att bevara och renovera. Detta trots att de nya byggnaderna var mer energisnåla när det gäller uppvärmning. Parametrar som klimat där den nya byggnaden uppförs, vad det är för sorts byggnad och vilka byggmaterial som används påverkade den exakta tiden det tar för det nya huset att ”komma ikapp”.
Den cirkulära ekonomin brukar ritas upp som två cirklar som representerar det biologiska kretsloppet där organiska material används och återgår till naturen, och det tekniska kretsloppet där material går tillbaka till industrin och produkter hålls i omlopp så länge som möjligt. Byggnader som får stå över lång tid är förstås en del i det tekniska kretsloppet. Forskarna Satu Huuka och Inge Vestergaard (ej kopplade till de refererade studierna ovan) har gjort en anpassning av modellen utifrån en byggnadskontext (se nedan). Den tydliggör på ett annat sätt att de grönaste – eller mest cirkulära – husen är de som redan är byggda, i enlighet med grundläggande värdeskapande mekanismer i den cirkulära ekonomin (ju mindre cirklar och ju längre tid en produkt kan vara i omlopp, desto bättre).
Illustration i artikeln "Building conservation and the circular economy: a theoretical consideration", skriven av Satu Huuka och Inge Vestergaard i Journal of Cultural Heritage Management and Sustainable Development (november 2019).
Det går att se byggnadsvård som ett förfarande som inte bara handlar om att ta hand om äldre byggnader som är hundra eller flera hundra år gamla, utan också om att vårda och utveckla byggnader som är betydligt yngre än så. En del i att ”låta byggnader stå över tid” handlar ju om att varsamt omforma dem så att de blir funktionella för samtidens människor. Istället för att riva en hel byggnad så kan man återanvända och utveckla en befintlig byggnad med påbyggnader för att möta efterfrågan på nya bostäder och lokaler. Ett inspirerande reportage i tidningen Trä! (2/2020) visar upp fyra aktuella svenska exempel på just detta, där byggnader som Trikåfabriken i Stockholm och SkellefteåKraft:s kontor i Skellefteå fått ett antal nya våningsplan med trästomme. Trä är ju, förutom att det är mer klimatvänligt än betongkonstruktioner, förhållandevis lätt och gör det möjligt att förtäta och öka livslängden på befintliga byggnader på ett flexibelt sätt.
/ Tobias Jansson, CircularEconomy.se