Konstruktion
Husets konstruktion är ganska typiskt för ett trähus från sent 1940-tal. Huset har två bostadsvåningar och källare med full ståhöjd.
Grund
Huset ligger i en sluttning och vid grundläggningen har man schaktat sig in i slänten. Schaktningen för grundgravarna måste göras ner till frostfritt djup (minst 1 meter). Om huset som här har en källare har man schaktat 20-30 centimeter under källargolvets nivå.
Hur grundläggningen är utformad beror på markens beskaffenhet. På så kallade "fasta jordlager" som pinnmo, grus, sand och hård lera kan grundläggningen göras relativt enkel. För att marken skall utgöra en god grund får den inte vara vattensjuk så dränering är viktigt. Denna är vanligen utförd som grävda eller sprängda dräneringsdiken under huset 20-30 centimeter under källargolvet. Dessa är sedan anslutna till dränering runt huset i form av tegelrör som via stenkistor leder vattnet bort från huset.
Om marken är mindre lämplig för grundläggning har man i allmänhet gjutit en så kallad grundplatta (sula) av betong 30-50 centimeter bredare än grundmuren och 20-40 centimeter tjock. Denna ligger bara under grundmurarna - inte under hela huset. Om marken är fast kan man ha struntat i sulan.
Grundläggning med sk. bottenplatta (sula) under grundmuren. På grundplattans klack har man sedan gjutit en tunnare cementplatta som källargolv.
På grundplattan har man murat upp källarvåningen av betonghålsten och använt sig av hydrauliskt murbruk. Betonghålstenen är både in och utvändigt putsad med hydrauliskt bruk och därefter målad med mineralfärg (typ KC-färg).
Eftersom delar av källarvåningen ligger under mark måste man förhindra vatteninträngning genom betonghålstenen. Därför är grunden utvändigt fuktisolerad med kallflytande asfalt.
Källarvåningen har endast små fönster högst upp vid taket.
Övergången mellan fasad och grund är inte särskilt markerad. Fönstren ligger i grundens överkant direkt i anslutning till trästommen. Några av källarens rum som tvättstuga och pannrum har ventilation.
I anslutning till trappor, terrasser med mera är det särskilt stor risk att vatten leds in och blir kvar i väggen. Puts och färg som släpper ger en signal om att allt inte står rätt till.
Övergången mellan fasad och grund är inte särskilt markerad. Fönstren ligger i grundens överkant direkt i anslutning till trästommen. Några av källarens rum som tvättstuga och pannrum har ventilation. I anslutning till trappor, terrasser med mera är det särskilt stor risk att vatten leds in och blir kvar i väggen. Puts och färg som släpper ger en signal om att allt inte står rätt till.
Vårda varsamtEtt vanligt problem med gamla betonggrunder är att kallasfalten som skall isolera grunden mot fuktinträngning är uttjänt. En tydlig indikation på att grundmuren innehåller för mycket vatten är putsnedfall och saltutfällning. Att återställa fuktskyddet är en omfattande åtgärd där man måste gräva runt huset och frilägga muren. När denna torkat ut kan man förnya asfaltsbehandlingen och komplettera den med en matta. Vanligen passar man på att lägga ny dränering och dagvattenledning runt huset samtidigt. Utgå inte från att grundläggningen är utförd efter dagens normer. Att gräva för djupt och för nära en mur som inte vilar på en djupt grundlagd sula kan leda till sättningar. Putslagning görs med ett bruk som är något svagare än ursprungsbruket. KC-bruk eller hydrauliskt kalkbruk är lämpliga lagningsbruk. Om grunden skall målas är det viktigt att använda öppna färger som inte stänger in fukt i murverket. KC-färg eller silikatfärg är lämpliga typer. |
Stomme
Stommen är uppförd i två våningar med källare. Våningshöjden är 2,50 meter och i källaren 2,10 meter. Planytan på huset är cirka 86 kvadratmeter.
Talludden är ett plankhus tillverkat enligt kapsystemet, det vill säga levererat som bearbetat monteringsfärdigt lösvirke i 2 tums granplank. Vanligt vid denna tid var även blocksystemet där materialet kom hopspikat i mindre sektioner.
 |
In mot rummen finns mot plankväggen först en förhydningspapp därefter en ¾ tums spontad panel och en ½ tums porös träfiberskiva. Utsidan av plankväggen är uppreglad med 33 millimeter tjocka reglar och regelverket är isolerat med en 25 millimeter tjock isolerande matta av stenull mellan två lager impregnerat kraftpapper. Talludden har en putsad fasad. På regelverket har en entums spräckpanel spikats upp och utanpå den en vassmatta som underlag för putslagren. Det är också vanligt att regelverket täcks av en förhydningspapp av asfaltimpregnerat papper och därefter kläs med entums fasadpanel med lockläkt som spikas direkt mot asfaltpappen. Med den konstruktion som beskrivs ovan uppges väggen ha ett U-värde på 0,47 (U-värde 1,0 innebär ett värmeflöde på en watt per kvadratmeter yta per grad som skiljer temperatur mellan ute och inne, mätt i Wm2°C.) |
Väggsektion. Bilden lånad ur Eksjöhus katalog n:o 7 1949.
Grunden är murad i betonghålsten och putsad in- och utvändigt. Syllarna är isolerade från betongen med syllpapp.
Bottenbjälklag
Bjälklaget mellan bostadsplanet och källarvåningen kan antingen som här vara ett ordinärt träbjälklag dimensionerat utifrån rummens spännvidd (vanligen 3 tum × 8 tum) eller ett gjutet betongbjälklag. På ett betongbjälklag reglas med 3 tum × 4 tums reglar som underag för golven.
Träbjälklaget har en trossbotten av ¾ tums fasspont eller en hyvlad spontad panel och på denna ligger en trossbottenpapp. Innergolvet utgörs av golvbrädor av 1¼ tums gran eller fur.
Vid större spännvidder (över 3,3 meter) förses bjälklaget med en rad krysskolvningar med dimension 1½ tum × 2 tums och/eller kortlingar 2 tum × 6 tum. Vid spännvidder över 4,5 meter ligger det två rader krysskolvningar.
Bjälklaget är isolerat med torkat kutterspån som mot källaren kan vara uppblandad med kalk för att hålla gnagare borta.
I tvåfamiljshus som detta utförs mellanbjälklagen mellan våningarna som ett dubbelt bjälklag. Detta utförs som ett undre enkelt bjälklag utan fyllning.
Syllen är 3 tum × 8 tum prima virke. Mellan syllen och betonggrunden ligger en tjärbehandlad grundisoleringspapp för att förhindra fukt från att ta sig upp i golvkonstruktionen.
Beskrivning av bottenbjälklaget. Bilden lånad ur Vetlandahus katalog nr 17A 1949.
Vårda varsamtEtt hus med uppvärmd källare med full våningshöjd som denna har sällan några större skador på bjälklaget. Materialkvaliteten och den skyddade konstruktionen gör att man sällan behöver vara rädd för rötskador på golvbjälkarna. Många kutterspånsfyllda golv upplevs som kalla. Ofta beror det på att fyllningen packat sig så att luftrörelser i bjälklaget leder till golvdrag. Det är relativt enkelt att efterisolera ett sådant golv med lösull av returpapper eller träfiber utan att ta upp golvet. Om man ändå skall plocka upp golvet är det utmärkt att fylla på med mera kutterspån. Det viktigaste är att se till att trossbotten och anslutningarna mot vägg är noga utförda så att det inte kan blåsa in i bjälklaget. |
Tak
Tak - se Exteriör.
Senast uppdaterad: 2017-12-06 15:59
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
