Tegelfasad
-
Tjänstemannavillans tegelfasad med infärgad mörkare fog
-
Gulmåras tegelfasad från 1967
-
Äldre tegelfasad med handslaget tegel med kalkbruk
-
Villaområde i Trollhättan där tegelhusen har fina detaljer med fönsteromfattningar mm
Egnahemshuset med oputsade tegelfasader var något nytt i början av 1900-talet (om man bortser från tegelhus från medeltid och 1600-tal). Läs mer om hur tegelfasaden och hur du tar hand om den här.
Rena, oputsade tegelfasader var tidigare vanliga i flerfamiljshus och högreståndsmiljöer. En intressant sak är att den röda slamfärgen Falu Rödfärg blev populär på trähusen för att den kunde imitera de röda tegelfasaderna. När sedan de ljusa putserna blev moderna på 1700-talet valde man istället att måla med linoljefärg för att imitera putsen.
Den moderna tegelfasaden
Kring mitten av 1950-talet börjar oputsade tegelfasader bli vanliga i villabebyggelsen. Materialet uppskattas bland annat för sin underhållsfrihet. Tegelvillan ses vid den här tiden som en symbol för det moderna livet.
Stommen i vårt exempelhus är murad med lättbetongblock, som ger 25 centimeter tjocka bärande väggar. Blocken är murade i förband med cementbruk. Över fönstren bär armerade lättbetongbalkar.
Lättbetong blir på grund av stigande träpriser ett allt vanligare material vid husbyggande kring mitten av 1950-talet. Materialet uppskattas bland annat på grund av god hållfasthet och goda värmeisolerande egenskaper. Tidigare fanns både vit och blå lättbetong, den senare innehåller dock radonhaltigt alunskiffer.
Fasaden är klädd med ½-sten rött fasadtegel, som är murat med cementbruk mot en stomme av lättbetong. Teglet är murat i löpförband, vilket innebär att alla tegelstenar ligger omlott längs med muren. Väggar som har en genomgående tegelstomme muras med andra förband, där också stenens kortsida, koppstenen, är vänd utåt i murytan. Detta för att det då krävs att förbandet är väl sammanbundet och har en hög hållfasthet.
Tegelmuren är förankrad i stommen med infästningsjärn. Muren är fogad med ett infärgat cementbruk.
Bärande innerväggar i tjänstemannavillan är murade med ½-stens tegel. Övriga innerväggar är murade med mellanväggsplattor av lättbetong. Dessa har tillverkats i olika utförande och med olika tjocklek. I tjänstemannavillan är innerväggarna 7 centimeter tjocka. Båda sidorna av innerväggarna är putsade med cementputs.
Läs mer om det reverterade exempelhuset Tjänstemannavillan från 1959 här
Fasadtegel
Tegel tillverkas i flera olika format, men två format har runt år 1960 antagits som norm för hela landet. Dessa är båda 250 millimeter långa och 120 millimeter breda. Det som skiljer dem åt är höjden, då den ena är 75 millimeter och den andra 65 millimeter hög.
Skillnaden mellan fasadmurtegel och annat murtegel är framför allt att fasadteglet måste vara frostbeständigt. Kring år 1960 tillverkades fasadtegel för det mesta i strängpress, men även hand- och maskinslaget tegel förekom. Det handslagna teglet ansågs även då vara finast, eftersom det teglet får en varierad ytstruktur som ger en mer livfull muryta. För att ge strängpressade och maskinslagna tegel en intressantare yta tillverkas dessa med olika ytstrukturer, där stenens ena löpyta (långsidan) och båda koppytorna (kortsidorna) oftast behandlas lika. Det finns till exempel sandat, borstat och kammat fasadtegel. Fasadmurteglet sorteras dessutom utifrån bränningsgrad och färg.
Så kallade 19-håls, 78-håls och gittertegel är exempel på olika slags lättare tegelstenar, som är försedda med hål eller gitter. Dessa är mer värmeisolerande än vanligt tegel.
Murning av fasadtegel
Vid murning med tegel läggs först ett lager på ca 2 centimeter murbruk ut på den plats där den första tegelstenen ska ligga. Man börjar med att lägga en sten i ena hörnet av muren. Överflödigt bruk på utsidan dras av med mursleven. På nästa sten läggs murbruk dessutom på ena koppytan innan den läggs intill den förra stenen. På så vis får varje sten en liggfog under stenen och en stötfog mot stenen intill. Liggfogen brukar vara 15 millimeter och stötfogen drygt 10 millimeter. Att liggfogen blir lika tjock längs ett helt skift är avgörande för att få ett jämnt underlag för murning av nästa skift. För att lättare kunna få raka och jämna skift muras först båda hörnen, så att ett snöre kan spännas mellan dessa för varje nytt skift som ska muras.
En mur som bara består av löpskift, där löpstenen syns i murytan, kallas ½-stensförband. Varje tegelsten täcker då halva stenlängden av två tegelstenar i skiftet under. Vid tjockare murverk eller i till exempel skorstenar som innehåller kanaler så måste stenarna ligga i ¼-stensförband, för att murförbandet ska bli tillräckligt starkt.
| Vårda varsamt - fasadtegel |
|---|
|
Ett problem med fasadtegel är att klimatspänningar kan uppstå mellan teglet och den bakomliggande stommen. Detta kan leda till att sprickor uppstår i teglet och att puts och tegel i värsta fall kan falla ner. Även frostsprängningar kan förekomma och då behöver de skadade stenarna bytas. Över fönster, där armerade lättbetongbalkar bär, är rostsprängning ett vanligt förekommande problem. Om det har uppstått skador i fasaden som behöver repareras så ska samma fogbruk som tidigare användas, i det här fallet alltså cementbruk. På en stomme av lättbetong går det inte att använda ett kalkcementbruk, eftersom underlaget har så hög vattensugning så att bruket släpper. |
Läs mer om äldre tegelfasader här
Mellan åren 1990 och 2010 hette vi Byggnadsvård Nääs. Under den tiden spred vi bland annat information genom faktablad om byggnadsvård. Här är faktabladet om tegel. Varsågod att ladda hem och läs!
Observera att informationen i faktabladen kan vara föråldrad och att hänvisningar till hantverkare och företag inte är uppdaterade. Kontakta oss på Slöjd & Byggnadsvård om du letar efter hantverkare eller en produkt, eller gå in på Hantverksregistret!
