Lönar det sig att byta fönster?
Det korta svaret är: nej! Det finns många skäl att inte byta ut fönster som härstammar från 1950-talet och tidigare. Förutom att de tillverkats av virke av högsta kvalitet och kan hålla i hundra år till, så är det dessutom en ren förlustaffär att byta ut dem sett ur ett energibesparingsperspektiv. Håll i hatten - här visar vi varför, i detalj!
Notera att beräkningarna är gjorda med utgångspunkt från det elpris som gällde i februari 2019.Vi har räknat på energiförlusten genom fönstren under ett års tid i en genomsnittlig villa i Göteborgsområdet, och jämfört den med förlusten genom fönstren efter att de förbättrats med lågemissionsglas respektive ersatts av helt nya treglasfönster. Siffrorna talar sitt tydliga språk!
För att kunna räkna ut förlusten under ett år så behöver vi känna till en hel del grundfakta om vårt fiktiva hus.
Fönsteryta: 15 kvadratmeter (i medeltal har de flesta villor ca 12-18 kvadratmeter fönsteryta).
Geografisk placering: Göteborgsområdet, där årsmedeltemperaturen är 8 grader.
Inomhustemperatur: 20 grader.
En kilowattimme kostar i dagsläget omkring 1,22 kr i Västsverige inklusive skatt, nätavgift och abonnemang. Uppgift från februari 2019.
Fönster ett, originalfönstret, är ett träfönster från första hälften av 1900-talet med två enkla bågar som inte är kopplade. Enligt mätningar gjorda på Lunds tekniska högskola (LTH) har sådana fönster ett U-värde på 2,07 watt/m2K under förutsättning att bågarna underhållits med linoljefärg och kittats med linoljekitt. U-värdet gäller för glas och båge sammantaget.
U-värdet anger (lite förenklat) hur mycket värme som passerar genom en m2 fönster från den varma sidan till den kalla.
Fönster två: samma tvåglasfönster av trä i original som ovan, men där det inre glaset har ersatts med ett LE-glas (lågemissionsglas) som släpper igenom mindre mängd energi än det ursprungliga fönsterglaset. Test gjorda på Lunds tekniska högskola visar att sådana fönster har ett U-värde på 1,6 watt/m2K (gäller för glas och trävirke sammantaget).
Fönster tre: Helt nya treglasfönster med båge och karm av trä. Vi har valt en fönstertyp som utseendemässigt motsvarar fönster ett, en båge från en av de största tillverkarna. U-värdet uppges vara 0,9 watt/m2K, men det är oklart om siffran gäller enbart glaset eller hela konstruktionen.
Energiförlusten (W) beräknas på följande vis:
W = U-värde x fönstrens totala area x gradtimmar på den specifika platsen. Gradtimmar motsvarar antal timmar på ett år (8760 närmre bestämt) multiplicerat med skillnaden mellan ute- och innetemperaturen. I vårt fall är den skillnaden 20 - 8 grader, det vill säga 12.
Energiförlust fönster ett: 3 264 kwh (kilowattimmar), motsvarande 3 982 kr/år eftersom varje kwh kostar ca 1,22 kr när detta skrivs i februari 2019.
Energiförlust fönster två (med LE-glas i innerbågen): 2 523 kWh, motsvarande 3 078 kr på ett år. Jämfört med fönster 1 sparas 904 kr/år.
Att byta ut det inre glaset till ett LE-glas i husets alla fönster hos en fönsterhantverkare (som bara byter glaset och inte renoverar bågarna) uppskattas till ca 21 000 kr. (Denna siffra är baserad på uppgift från företaget Husögat, inhämtad i maj 2018). Det tar 23 år att tjäna in bytet.
Energiförlust fönster tre (som är helt nytillverkade): 1 419 kWh, motsvarande 1 731 kr/år. Jämfört med fönster 1 sparas 2 251 kr/år.
Kostnaden för fönsterbytet beräknas till 148 000 kr, inklusive kostnad för snickare, material och rotavdrag (baseras på beräkning från 2015 på sidan byggahus.se. Kostnaden för byte av dörrar i beräkningen har tagits bort). Det tar 66 år att tjäna in bytet. Enligt muntlig källa har livslängden för kassettfönster beräknats till ca 40 år i äldre studier. (Vi letar efter skriftlig källa på denna uppgift).
Varför blir det då en så stor förlustaffär att byta fönster? Jo, för att mängden energi som försvinner ut genom fönstren är betydligt mindre än man kan tro.
Istället för att byta fönster, något som ju dessutom påverkar husets utseende väsentligt, så kan energi sparas på en rad smartare sätt som är mer kostnadseffektiva och skonsamma mot huset. Exempelvis: se till att samtliga kranar i huset är snålspolande, serva värmesystemet med jämna mellanrum, isolera vinden om isoleringens tjocklek understiger 20 cm, men först och främst: täta längs fönster och dörrar! Där görs den största privatekonomiska vinsten.
Beräkningen är gjord av byggnadsingenjör Chico Hovedskov Crafoord, Slöjd & Byggnadsvård.
Källor:
www.byggahus.se/renovera/kostnad-byta-fonster (läst februari 2019)
Fredlund, Bertil. Lågemissionsglas och renovering förbättrar äldre fönsters värmeisolering. Rapport TABK -- 99/3055. Lunds tekniska högskola. 1999.
Homb, Anders & Uvslokk, Sivert. Energieffektive bevaringsverdige vinduer. Målinger og beregninger. SINTEF Byggforsk. 2012.
