Konstruktion

Problem och skador…

… uppstår ofta när man förändrar förutsättningarna i grunden. Vi eldar inte lika flitigt i eldstäderna idag, vilket leder till mindre strålningsvärme som kan torka ut grunden. Om man dessutom lägger på plastmattor eller andra tätskikt i golvet stoppar man möjligheten till luftutbyte med rummen ovanför och man får kallare och fuktigare under huset. Täta golvskikt leder till att luft tar sig ut vid väggarna istället för genom golvet, vilket medför risk för rötskador på insidan av syllen. Skador börjar uppträda när den relativa fuktigheten (RF) översiger 80 %, eller när fuktkvoten når över 20 %. 

Förhöjd marknivå runt huset med sämre avrinning till följd och/eller takvatten som rinner in under huset kan snabbt orsaka röta och svamp i denna golvkonstruktion. 

Åtgärder

Om man använder huset en begränsad tid på året är det säkrast att behålla konstruktionen precis som den är för att eliminera ovanstående problem. En inneluftsventilerad grund av detta slag lämpar sig inte att göra om till en uteluftsventilerad grund eftersom det är för litet utrymme mellan golv och mark. Observera att du inte kan gräva ut under huset för att öka avståndet, då detta istället riskerar att resultera i en bassäng under huset. 

Sänk marknivån på utsidan av huset om den höjts med tiden, för att undvika röta i panel, syllstock och golvkonstruktion. Se över takavvattningssystemet och led bort takvattnet långt från huset. Om du ska dränera ska du passa dig för att gräva för nära grunden, då denna inte ligger så djupt förankrad i marken. Här finns alltså risk för sättningar i stengrunden. Schakta 1 meter ut från huset för att undvika detta. 

Att några utfyllnadsstenar ramlat loss från grunden är för det mesta inget du behöver oroa dig för, så länge som de bärande hörnstenarna är oskadda. Det kan ändå vara bra att undersöka att det inte uppkommit skador i grunden eller stommen som gör att utfyllnaden faktiskt bär huset. 

Energieffektivisering

Mullbänken bör kompletteras med ny mull om den gamla sjunkit undan. För att komma åt behöver du plocka upp golvet för att konstatera vad som behöver åtgärdas. Golvbjälkarna kan till exempel behöva bytas ut. När golvet ändå är bortplockat är det lämpligt att täta insidan av grunden innan du fyller på med ny jord. Ett smart sätt att få en vindtät grund är att putsa grundstenarna med lera. Tänk på att leran suger fukt från marken så du måste bryta kapillärsugningen.

Det är inte bra att låta lerlagret gå från marken i en mullbänk och ända upp på väggen förbi syllen, för leran suger alltid fukt från marken och då kommer syllen att stå fuktad över tid. Man kan täta grunden inifrån med lera, men stoppa en bra bit innan syllen och där istället använda en syllpapp/ näver mellan grundsten och syll som fuktspärr. Så om väggen ska lerklinas ska den leran inte förbindas med leran i mullbänken.

Det krävs minst 25 cm hasopor för att den ska vara kapillärbrytande. Se till att leran i grunden inte kan mata fukt till hasoporen. Hur långt leran kan gå upp på grundstenarna är därmed given. Sedan brukar det vara cirka 5 cm lerkaka på hasoporen. Vi rekommenderar också ett lerburk i grund utan cellulosafibrer, utan bara sand.

Eftersom det är en syll som legat i en mullbänk så är det ”nästan” alltid angrepp av rötsvampar på den. Det är inte säkert att de syns, men egentligen bör man göra ett test för att få reda på om det finns rötsvampar i träet. Vi rekommenderar en behandling för att säkerställa att de försvinner. T-röd och Protox är några medel som används de senaste decennierna.

När du ska komplettera din mullbänk, välj lucker jord eller torv, eller ta jord från mitten. 

Mullbänken kan ersättas med en fyllning av skumglas. Det är ett modernt material tillverkat av returglas som krossats och blåsts upp. Det är isolerande samt kapillärbrytande vid minst 35 centimeters tjocklek. Om du väljer detta alternativ kan du ta bort golvbjälkarna då skumglaset är bärande i sig. Se till att inget organiskt material finns i skumglasskikten  Skumglasutfyllnaden är till skillnad från jorden inte vindtätt, vilket ställer krav på att tätningen mot grundstenarna är väl utförd. Även här är det bra att täta med lerputs mot grund och timmerstomme. Trä mot lera är torrare än trä mot luft. För att hindra att fukt förs upp till lerputsen rekommenderas att ni lägger in ett kapillärbrytande skickt mellan lerputsen och marken, exempelvis tjärpapp.

Gräv ut jordfyllningen ur grunden, täta grunden noggrannt med lerbruk eller vindpapp. Lägg ett lager med skumglas direkt på marken och packa det riktigt tätt, gärna med en markvibrator/padda. Lägg en geoduk på lagret med skumglas och packa därefter flera tunna lager ovanför detta. Det översta lagret kan vara lösare lagt. Ovanpå detta läggs därefter en några centimeter tjockt lager med lerbruk upp till i nivå med golvbrädorna. 

Se mer info i frågor och svar om mullbänk, nedan.

Läs också om mullbänken i Frågor och svar om byggnadsvård!

Tänk på att

Taket utgör ett tryck på timmerstommen. I en konstruktion med åstak är nästan all kraft riktad nedåt. Trots det blir det ett visst tryck åt sidorna som pressar väggarna utåt. Timret i gavlarna hålls ihop med dymlingar för att förhindra att de kalvar. Dymlingarna sitter med 60 centimeters mellanrum och förbinder den övre stocken med den undre. Hela gavelspetsen kan börja bågna om dymlingarna knäcks, så var uppmärksam på detta.

Den nedre stocken, syllstocken, skall förutom att bära upp resten av väggen även knäppa ihop stommen eftersom den tillsammans med de övre stockvarven är de enda som inte bryts av dörr- och fönsteröppningar. Därför ska man helst inte kapa stockar, då det kan äventyra hela konstruktionen. 

Energieffektivisering

Det är tveksamt om det är lönsamt att isolera husets stomme i dagsläget. Dessutom ökar det riskerna för fuktproblem. Vill du ändå isolera stommen ska du vara medveten om att en utvändig tilläggsisolering dessutom gör att fönster och dörrar kommer ligga djupare i fasaden, vilket ändrar husets karaktär mycket.

Det mest effektiva är istället att isolera vindsbjälklaget. Befintligt sågspån kan kompletteras med exempelvis cellulosafiber. På grund av att mindre spillvärme kommer upp på vinden från rummet inunder efter denna åtgärd blir vinden kallare. Lägg en ångbromsduk i botten av bjälklaget, under isoleringen, för att förhindra att varm luft underifrån fäller ut fukt i mötet med det kalla vindsutrymmet. Det går också att lägga ångbromsduken mot den varma insidans tak och därefter lägga på ett nytt innertak. Då sänks visserligen taket något. 

Glöm inte att en isoleringsåtgärd måste efterföljas av en åtgärd av ventilationen, för att huset ska få en fungerande luftomsättning. Vinden bör loggas med en RH-mätare i 12 månader efter en åtgärd för att säkerställa att utrymmet inte får för höga RH-värden.