Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Träpanel

  • Skiss över hus fasaden är disponerad på det lilla torpet Solåsen
    Bild 1 av 9

    Skiss över hus fasaden är disponerad på det lilla torpet Solåsen

  • Enkel träpanel
    Bild 2 av 9

    Enkel träpanel

  • Det nybyggda Helgeröd
    Bild 3 av 9

    Det nybyggda Helgeröd

  • Panel med offerbräda närmast stenfoten
    Bild 4 av 9

    Panel med offerbräda närmast stenfoten

  • Panelens avslutning mot taket
    Bild 5 av 9

    Panelens avslutning mot taket på Helgeröd från 1900

  • Hemviks fasad i sin helhet
    Bild 6 av 9

    Hemviks fasad i sin helhet

  • Vit panel på fasad och glasveranda
    Bild 7 av 9

    Vit panel på fasad och glasveranda på Hemvik från ca 1890

  • Liggande panel på delar av det moderna husets fasad
    Bild 8 av 9

    Liggande panel på delar av det moderna husets fasad

  • Gulmåra gatufasad
    Bild 9 av 9

    Gulmåra gatufasad

De äldre husen var oftast klädda med en stående, eller liggande hyvlad träpanel med eller utan profilerad locklist. Locklisten täcker skarvarna mellan panelbrädorna och är spikad. En hyvlad panel är målad med linoljefärg och en ohyvlad panel med slamfärg. Läs mer om träpanel här!

Den lilla torpstugan från mitten av 1800-talet

Timmerstommar från början av 1800-talet kan ursprungligen ha varit bara och omålade. I Västsverige får husen dock klädsel relativt tidigt på grund av den stora skogsbristen och att det därför var viktigt att skydda de dyrbara stommarna från väder och vind. 

Klädselbrädorna av gran är sågade i en mindre ramsåg, alternativt för hand på gården med en kransåg. Underbrädorna är okantade och kilformade. På detta sätt har hela stockens bredd kunnat utnyttjas utan spill. Klädselbrädorna kan vara 25-30 millimeter tjocka. Bredden varierar kraftigt. Brädorna spikas omväxlande med toppen upp och toppen ned. Mellanrummen mellan underbrädorna täcks av ett kraftigt lock som ibland kan vara profilhyvlat. Brädfodringen är rödfärgad med Falu rödfärg.

I nederkant slutar brädorna i höjd med syllstockens underkant. Någon vattbräda eller sockel finns inte. Panelens ändar är snedsågade för att få bättre avrinning. I överkant under takfoten slutar klädselbrädorna vid undertaket vilket inte ger en helt tät takfot.

Klicka här för att läsa om vårt exempelhus Solåsen från 1840-talet

Huset från omkring 1900

Panelen avslutas i nederkant oftast med en liggande bräda. Såväl panelbrädor som sockelbrädan är snedsågade för att få bra avrinning. Den liggande brädan är en offerbräda som förhindrar att panelens ändträ far illa. En liggande bräda suger inte så mycket fukt som ändträ hos stående virke. Vattenuppsugningen i panelen blir alltså mindre. Locken fortsätter en bit ner på sockelbrädan.

Vid takfoten stöter panelen mot undertaket. En liggande bräda utanpå underbrädorna tätar bra mot taket. Locken stöter mot denna. 

Klicka här för att läsa om vårt exempelhus Helgeröd från 1900

Hur kläddes timmerhuset med panel?

Efter att huset timrats upp fick timmerstommen minst ett år på sig att sätta sig. Stockarna tätar då mot varandra genom tyngden från tak och ovanliggande stockvarv. Vid torkningen krymper timret lite och på en hel vägg kan det bli många centimeter. Otätheter drevades i efterhand med juteväv och trasor. Därefter kunde stommen kläs med panel. 

Klicka här för att läsa mer om den röda slamfärgen

Var rädd om panelen - om underhåll

Panelen ger fasaden dess karaktär. Virket är ofta av hög kvalitet och de stora skadorna är antingen torrsprickor eller rötskador i nederkant på grund av stänk från taket eller förhöjd markvegetation. Torrsprickor är inga problem så länge de inte är helt genomgående.

Skadade partier närmast mark kan skarvas i med ny panel eller återanvända delar från någon annan del av fasaden. Ibland kan man se att alla panelbrädorna kapats och att man har lagt in en extra vattbräda i skarven. Det ger visserligen huset ett annat utseende, men man har kvar den gamla panelen orörd.

Om man byter till ny panel skall man sträva efter att få den så lik ursprunget som möjligt. Småsågar kan leverera ramsågat, okantat virke likt originalet. Priset är ofta lågt och kvaliteten kan vara betydligt bättre än på brädgården. De smidda spikarna kan rätas och återanvändas, åtminstone till locken. Efter rödfärgning håller panelen kanske femtio år till.

Den moderna träpanelen

Vårt exempelhus Gulmåra från 1967 visar upp en kombination av tegel och träpanel som fasadbeklädnad, med liggande panel mellan fönstren. Detta är  karaktäristiskt för många kataloghus från tiden. Detta är ett nytt fenomen, som snabbt blir populärt och som flera andra tillverkare av kataloghus sedan tar efter.

Mellan fönstren på husets baksida och på hela framsidans övervåning är fasaden klädd med liggande ¾ tums profilhyvlad och brunmålad träpanel. Båda gavlarna är fönsterlösa och klädda med fasadtegel, förutom gavelspetsarna där det sitter stående brunmålad träpanel.

Läs mer om Gulmåra från 1967 här

Färgsättning av träpanel

Läs mer här

Mellan åren 1990 och 2010 hette vi Byggnadsvård Nääs. Under den tiden spred vi bland annat information genom faktablad om byggnadsvård. Här är faktabladen om färgborttagning, utvändig målning av fasader och timmer. Varsågod att ladda hem och läs!

Observera att informationen i faktabladen kan vara föråldrad och att hänvisningar till hantverkare och företag inte är uppdaterade. Kontakta oss på Slöjd & Byggnadsvård om du letar efter hantverkare eller en produkt, eller gå in på Hantverksregistret

Senast uppdaterad: 2020-04-01 14:23