Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Putsfasad

  • Skiss över Bergklintens fasad
    Bild 1 av 8

    Skiss över hus fasaden är disponerad på 1920-talsvillan Bergklinten

  • Reveteringsmatta av vass och hönsnät
    Bild 2 av 8

    Reveteringsmatta av vass och hönsnät

  • Talluddens fasad
    Bild 3 av 8

    Talluddens reveterade fasad

  • Detalj av putsytan på Talludden
    Bild 4 av 8

    Detalj av putsytan på Talludden

  • Putsens anslutning till stensockeln
    Bild 5 av 8

    Putsens anslutning till stensockeln - här har man länmnat ett litet avstånd mellan naturstenen och putsen för att förhindra fuktvandringen mellan grund och fasad.

  • Putsens anslutningar till trappor och fönsteröppningar kan medföra risk för fuktinträngningar
    Bild 6 av 8

    Putsens anslutningar till trappor och fönsteröppningar kan medföra risk för fuktinträngningar

  • Vanlig fuktrelaterad skada i puts som ligger mot mark
    Bild 7 av 8

    Vanlig fuktrelaterad skada i puts som ligger mot mark

  • Ett läckande stuprör kan snabbt medföra stora skador i puts och underliggande konstruktion
    Bild 8 av 8

    Ett läckande stuprör kan snabbt medföra stora skador i puts och underliggande konstruktion

De äldre husen med puts var oftast högrestånds - eller offentligabyggnader. Puts på vanliga bostadshus och villor blev vanligt i väster först på 1900-talet. Läs mer om det putsade huset här!

Putsad trästomme - reveterat hus

När trästommen har fått ett ytskikt av puts, heter det att att fasaden är reveterad. Putsen är då lagd på en så kallad spräckpanel, vassmatta eller ett sk reveteringstegel. 

Vårt exempelhus Bergklinten har en stomme av 3 tums hyvlad, spontad och tappad plank. Plankväggen är utvändigt klädd med asfalterad förhydningspapp. Förhydningspappen har klämts fast mot fönsterkarmen med hjälp av en fastspikad läkt för att det ska bli ordentligt tätt. Utanpå denna har spräckpanelen och putsen anbringats.

Läs mer om det reverterade exempelhuset Bergklinten från 1928

Det andra exempelhuset Talludden från 1949 är putsat med hydrauliskt bruk på en reveteringsmatta av vass och kycklingnät. På håll ser putsen nästan slät ut men på nära håll ser man att ytan är något uppruggad. Putsen är en spritputs med 2 millimeter ballast som ruggats upp med hjälp av en kvast. 

Detta hus har en  gjuten grundplatta på vilken man har murat upp källarvåningen av betonghålsten och använt sig av hydrauliskt murbruk. Betonghålstenen är både in och utvändigt putsad med hydrauliskt bruk och därefter målad med mineralfärg (typ KC-färg).

Eftersom delar av källarvåningen ligger under mark måste man förhindra vatteninträngning genom betonghålstenen. Därför är grunden utvändigt fuktisolerad med kallflytande asfalt. 

I anslutning till trappor, terrasser med mera är det särskilt stor risk att vatten leds in och blir kvar i väggen. Puts och färg som släpper ger en signal om att allt inte står rätt till.

Läs mer om Talludden från 1949 här

Vårda varsamt - underhåll av putsen

Ofta sitter putsen bra på i stort sett hela fasaden men putssläpp och sprickor gör att den behöver renoveras. Då är det viktigt att tänka på att putsens yta blir så lik den befintliga som möjligt med hjälp av ballastens storlek och behandlingen med kvasten. Har putsen släppt ända in till väggen och vassmattan är trasig bör du kontrollera att spräckpanel och underliggande papp är i gott skick innan ny vassmatta spikas och väggen putsas på nytt.

Vid en ommålning av fasaden är det viktigt att ta reda på vilken färgtyp som målats med innan. En silikatfärg rengörs med ett alkaliskt tvättmedel för att lösa fett och sot. Väggen skall vara ren och torr när den målas med ny silikatfärg.

Ett vanligt problem med gamla betonggrunder är att kallasfalten som skall isolera grunden mot fuktinträngning är uttjänt. En tydlig indikation på att grundmuren innehåller för mycket vatten är putsnedfall och saltutfällning. Att återställa fuktskyddet är en omfattande åtgärd där man måste gräva runt huset och frilägga muren. När denna torkat ut kan man förnya asfaltsbehandlingen och komplettera den med en matta. Vanligen passar man på att lägga ny dränering och dagvattenledning runt huset samtidigt.

Utgå inte från att grundläggningen är utförd efter dagens normer. Att gräva för djupt och för nära en mur som inte vilar på en djupt grundlagd sula kan leda till sättningar.

Putslagning görs med ett bruk som är något svagare än ursprungsbruket. KC-bruk eller hydrauliskt kalkbruk är lämpliga lagningsbruk.

Om grunden skall målas är det viktigt att använda öppna färger som inte stänger in fukt i murverket. KC-färg eller silikatfärg är lämpliga typer.

Att ta hand om puts i ett fuktigare klimat

Läs mer här

Mellan åren 1990 och 2010 hette vi Byggnadsvård Nääs. Under den tiden spred vi bland annat information genom faktablad om byggnadsvård. Här är faktabladen om puts och revetering. Varsågod att ladda hem och läs!

Observera att informationen i faktabladen kan vara föråldrad och att hänvisningar till hantverkare och företag inte är uppdaterade. Kontakta oss på Slöjd & Byggnadsvård om du letar efter hantverkare eller en produkt, eller gå in på Hantverksregistret

Läs mer om Kalkfärg och Silikatfärg i informationstexterna nedan.

Puts i vår butik

Senast uppdaterad: 2020-03-31 09:58