Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Om pigment

22 pigment med kulörer och namn

Här läser du om hur de naturliga pigmenten fungerar!

Linoljefärg ska vara baserad på naturliga pigment - till skillnad från syntetiska pigment som används för de flesta alkyd- och latex/plastfärger. 

De naturliga pigmenten är framtagna ur mineraler, jordarter och järnoxid. Notera att några traditionella pigment inte är tillgängliga längre, framför allt då de är giftiga eller att de inte går att utvinna längre. Ett exempel är zinkgrönt - det omnämns på sidan Kulturkulör men används inte längre.

Naturliga och tidiga syntetiska pigment

Jordfärger är ett samlingsnamn för pigment som är färdigbildade i jorden - de är ockror (gula, röda och bruna med god täckförmåga som brända), terror (gulbrun, laserande) och umbror (bruna, gröna och gulaktiga med god täckförmåga).

Järnoxidpigmenten är röda och har god täckförmåga. Järnoxidgult och -svart är syntetiska pigment.

Genom att krossa mineraler som innehåller kompparföreningar kunde man, innan de syntetiska pigmenten kom, framställa klargröna och blå pigment. Fram till 1828 var till exempel ultramarinblått ovanligt både i interiörer och i konsten. Orsaken var att kulören framställdes genom att den ovanliga och dyra halvädelstenen lapis lazuli krossades. 1928 togs en syntetisk ultramarin fram och kulören blev vanlig interiört - bland annat på tapeter - men inte på fasader. Andra mineralpigment är malakit (grönt), bergblått (kopparförening), cinnober (giftig röd kulör). 

Blyvitt, zinkvitt och titanvitt

Den synnerligen giftiga vita blyvita pigmentet går tillbaka till antiken och har använts i Sverige sedan medeltiden. Färgen består av basisk blykarbonat och är idag förbjudet. Orsaken till att den användes så länge var att pigmentet gav linoljefärgen exptionellt goda egenskaper. Blyvitt försåpade linoljan vilket påskyndade torkningen och gjorde färgen seg, elastisk och stark. Kunskapen om pigmentets giftighet kom tidigt och 1860 förbjöd man användning av färgen inomhus. Utomhusmålningen fortsatte fram till 1920-talet då titanvitt ersatte blyvitt.  

Tips
Vill du fördjupa dig i pigment och hur man arbetar med dem rekommenderas boken Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid av Karin Fridell Anter och Henrik Wannfors, Svensk byggtjänst

Kulturkulör - naturliga pigment

De naturliga pigmenten anges på ett synnerligen gott sätt på Riksantikvarieämbetets sida Kulturkulör. De 22 pigmenten syns i bilden överst på sidan. 

Klicka på länken nedan och skrolla ned till listan med pigment. Klicka på det pigment du är intresserad av. Där kan du läsa om de olika pigmenten och få ett blandningsrecept med översättning till NCS-koder. Ska du lämna en NCS-kod till färgfabrikanten - glöm inte att ange vilket eller vilka pigment det gäller!

Klicka här för att komma till Riksantikvarieämbetets Kulturkulör

 

 

Ordlista:

Primärkulör: Inom måleriet är en primärfärg en färg som inte har spår utav någon annan färg. Det finns tre primärfärger: gul, röd, blå.

Sekundärkulör: Färgton som är en blanding av två primärfärger. Det finns tre sekundärfärger: orange, lila, grön

Tredje nivåns kulör: Färgton som är blandad av primärkulörerna och sekundärkulörerna. Tillsammans med svart och vitt kan man uppnå alla möjliga färgblandningar.

Kulör: Blandning av olika pigment.

Färg: Det man påför en yta - blandad till en kulör. Kan vara slamfärg, linoljefärg, kalkfärg, alkydfärg eller plastfärg.

Monokroma färger : Okulörta färger (svart, grått och vitt)

Mättnad : Betecknar gråtonen i kulören, alltså hur ren kulören är. Full mättnad betyder att den inte har någon gråton utan är helt ren.

Senast uppdaterad: 2021-08-13 14:02