Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Föredrag: Amerikahus 4/6

stort vitt trähus med rött tegeltak skymtar bakom en högvuxen äng
  • Ett svartvitt foto med stort hus med många takfall och både mörk och ljus fasad står nedanför en trädbevuxen slänt
    Bild 1 av 4

    Foto på Villa Kastenhof i Lerum 1891

  • Svartvitt foto på stort ljust hus med liggande panel och en stor övertäckt entré
    Bild 2 av 4
  • Högt gult hus med veranda med snickarglädje
    Bild 3 av 4
  • En leende person står framför en gul bakgrund
    Bild 4 av 4

    Marie Odenbring Widmark

Missa inte den spännande berättelsen om de påkostade amerikahusen som uppfördes i regionen under 1800- och 1900-talen. Läs mer om Amerikahusen och föreläsningen här!

Den 4 juni kl 12.30 föreläser Marie Odenbring Widmark om amerikahusen - amerikainfluerade hus, både på landsbygd och i stadsmiljö, som visat sig ha en mer eller mindre tydlig koppling till hemvändande emigranter.

Klicka här för att komma till föreläsningen på Teams

Föreläsaren Marie Odenbring Widmarks tar upp ämnet från sin masteruppsats i Kulturvård "’Amerikafebern’ och byggnadsskicket - En studie av emigrationens påverkan på landsbygdens bebyggelse i Västsverige" från 2021.

Marie är bebyggelseantikvarie och enhetschef vid Kulturmiljöenheten och Slöjd & Byggnadsvård. Här är ett kort utdrag ur uppsatsens bakgrundskapitel:

"”Det skall väl du veta – det är ju byggt i Södern Viktoriastil!” De orden mötte min kollega Lars Bergström när han vintern 1996 arbetade med en kulturhistorisk byggnadsinventering utmed rv 45 i Frändefors socken i Dalsland och hade knackat på för att fråga om ett av husen. Händelsen väcker många tankar, som att det hos fastighetsägaren ännu efter närmare 90 år fanns en så påtaglig medvetenhet och stolthet över husets bakgrund. Men också att det för oss inom kulturmiljövården skulle vara intressant att fördjupa kunskapen kring amerikanska influenser i ordinär villa- och jordbruksbebyggelse.


Mellan åren 1850 och 1930 emigrerade ca 1.2 miljoner svenskar (nästan en femtedel av befolkningen), merparten av dem till Nordamerika. En formlig ”amerikafeber” rådde på många platser i Sverige. Men det var också ca 200 000 som återvände hem. Det är lätt att föreställa sig att de som vände hem igen tog med sig nya idéer, nya ideal och även kapital och nya metoder. Ett väldigt nätverk på folklig nivå utvecklades som förenade människor över Atlanten. Många åkte fram och tillbaka flera gånger och valde i slutänden att stanna i Sverige eller i Amerika. Pengar, fotografier och berättelser nådde också hembygden, även om emigranten inte själv återvände i fysisk mening. Fantasieggande berättelser finns om lyckade emigranter i Nordamerika men också om sådana som återvände hem med en förmögenhet, såsom ”Guldkungen” och ”Banankungen”."

 

Senast uppdaterad: 2021-06-02 15:45