Ground floor

Golv av brädor eller plank

Definition av bräda respektive plank: brädan är av klenare dimensioner jämfört med en planka. I äldre handböcker går gränsen för en bräda vid 2 tums tjocklek och 6 tums bredd, däröver kallas det plank. En ”modern” bräda är under 45 millimeter tjock. 

Under första hälften av 1800-talet var det vanligast med kilsågade brädor. Det innebär att brädan har en bredare och en smalare ända, på grund av att träden är grövre i rotändan och smalnar av mot toppen. Brädorna läggs så att dessa breddskillnader jämnar ut sig. Vanligtvis spikas bräderna fast i bjälkarna rakt ovanifrån. Brädorna fästes samman i varandra med trä- eller järnnaglar. En annan metod är att hyvla in en not i brädan och använda en lös fjäder som sammanfogning.

Under senare delen av 1800-talet börjar golv av maskintillverkade brädor dyka upp. Golv med sådana brädor är skråspikade i fjädern så att spikarna döljs av nästa bräda.

Vårda ditt trägolv

Sprickor mellan golvbrädorna är vanligt, vilket kommer av att träet krymper när det torkar. Vill man åtgärda sprickorna får man lossa brädorna, pressa samman dem och spika fast dem igen. Att fylla sprickorna med någon form av tätningsmassa kan vara olämpligt då denna inte har samma färg eller elasticitet som träet och kan bli iögonfallande. 

Att golvet är ojämnt slitet är mer ett tecken på golvets ålder än en skada. Var gränsen går för att förslitningen ska uppfattas som en skada får göras av den enskilde. Uppfattar man golvet som fult eller obrukbart istället för charmigt ska man naturligtvis åtgärda. Vill man jämna ut ett ojämnt slitet golv får man antingen slipa ner det till samma nivå som den slitna ytan eller byta ut de bräder som är slitna. 

Rester av lim från heltäckningsmattor är olämpligt som golvtäckningsmaterial. Ibland kan enda utvägen vara att slipa golvet, något som annars gärna undvikes då en slipning gör att brädornas yta "ruggas upp" så att de förlorar en del av sin motståndskraft. 

Ytbehandlingar

Traditionellt har brädgolv varit obehandlade. Upprepad skurning med såpa har dock gett brädorna en hårdare, mer smutsavvisande yta. Såpa tillverkas förenklat sagt av fett och lut.

För att såpskura ditt golv gör du på följande sätt. Först blöter du golvet med kallt vatten, sedan blandar du såpan med vatten, som även det ska vara kallt för att inte golvet ska gulna. Sedan är det bara att börja skura i brädornas fiberriktning med en passande skurborste. När du är färdig med skurningen sköljer du av såpan med kallt vatten och ser därefter till att torka upp överflödet av såpvattnet med en trasa. 

Oljade eller fernissade golv dyker upp i slutet av 1800-talet. En lösning av linolja och balsamterpentin stryks på golvet. Därefter lägger man på ett lager av fernissa, bestående av linolja, terpentin och harts, som gör golvet glansigare och tåligare. Golvet mörknar med tiden. 

Vilken färg ska jag ha på murstocken?

Traditionellt har man ofta valt en blank linoljefärg för att enkelt kunna torka av ytan. En emulsionsfärg kan även vara ett bra val. 

Ersätt saknade eller trasiga detaljer

Idag finns det flera företag som nytillverkar bland annat kammarlås, handtag och beslag enligt gammal modell, vilket gör att det är lättare att återställa sådant som med tiden gått sönder eller försvunnit. Du kan också leta efter begagnat byggnadsmaterial på nätet, i annonser och hos företag som specialiserat sig mot återbruk. Hör av dig till oss så tipsar vi dig om vart du kan vända dig. 

Kurser

En byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Se efter bland våra kurser om någon av våra kurser kan passa ditt projekt. 

Spegeldörr in till salen.  

Utanpåliggande kammarlås med dörrhandtag.

Elda rätt

Rörspisar och kakelugnar är gjorda för att eldas i två gånger per dygn, en på morgonen och en på kvällen. Du bör alltså inte elda kontinuerligt i dem, som du kan göra i en öppen spis. På grund av kakelugnarnas smarta konstruktion sprider de sedan värme i huset under större delen av dagen. Ugnen ska vara varm, men inte så att du bränner dig, för då har du eldat för hårt. När ugnen blir varm utvidgas den och med alltför stora temperaturskillnader riskerar ugnen att förstöras. 

Du ska börja med att elda stickor, för att sedan fylla på med ved. Spjället ska vara fullt öppet. När elden tagit sig stänger du innerluckorna och reglerar med spjället. När elden nästan brunnit ut tar du en eldgaffel och rör runt i askan om det ligger någon oförbränd bit kvar. Sedan väntar du lite till, tills allt brunnit ut. Åsikterna går isär om när det är dags att stänga spjället. Vissa menar att det är när inga blå lågor syns längre. Andra tycker att det först ska ha bildats en vit aska på glöden. Om du stänger spjället för tidigt finns en risk att kolmonoxid sprider sig i rummet, så var uppmärksam på att det inte osar in. 

Vill du kan du öppna luckorna för att få ut strålningsvärme i rummet. Så länge som det brinner bör luckorna dock vara stängda, eftersom ugnen kan spricka annars.

Akta dig för att elda med ek, bok och även torrt rivningsvirke, då de har högt energiinnehåll, vilket leder till att det lätt blir för varmt med stor risk för sprickor till följd. I järnspisar bör du också undvika ek eftersom det innehåller garvsyra, vilket sliter på järnet. 

Du når sotet genom sotluckor på utsidan av ugnen eller lösa stenar som knackas loss på insidan av ugnen. Idag har dessa lösa stenar ofta ersatts av skjutluckor av gjutjärn. 

Det är vanligt att anslutningen mellan rökkanal och murstock behöver åtgärdas för att kakelugnen har rört sig. Mellan kakelugnen och väggen ska det vara ett mellanrum. Ibland har detta putsats igen, vilket gör att du inte ser om det läcker på baksidan. Det riskerar också att förvärra problemet med anslutningen mellan murstock och rökkanal eftersom att ugnen då trycks ut från väggen när den sväller. En kakelugn eller rörspis behöver någon form av brandskydd: Det kan bestå i att ugnen står mot murstocken eller att timmerväggen klätts med murat tegel som putsats med lera. Annars kräver sotaren att du sätter gips mot väggen. 

Kurser

Slöjd & Byggnadsvård ger ofta kurserna Mura kakelugn och Elda för husbehov. Sök bland våra kurser för att se hur det ser ut i år.