Bergklinten interiör bottenplan
Bergklinten har en korsdelad plan med en centralt placerad murstock. Läs mer om interiören här.
Förstuga
I förstugan finns en trappa som leder upp till övervåningen. Handledaren av trä är brunlaserad och fernissad och infäst i väggen med smäckra väggfästen.
Trappa som leder till övervåningens lägenhet.
Tambur
Tamburen har en central placering i huset med dörrar som leder till kök, vardagsrum, entré, förstuga med trappa, WC och garderob. Mellan entrén och tamburen finns ett vindfång. I tamburen finns plats för upphängning av kläder.
På väggarna sitter en bröstpanel av plywood, eller kryssfanér som den ofta kallades förr. Här har den satts upp med täcklister i skarvarna mellan skivorna, men den kunde också sättas så att väggen blev helt slät. Panelen är laserad och fernissad. Den här sortens panel blev väldigt populär och ersatte i viss mån de tidigare så vanliga spontade panelerna. Även sådana användes parallellt, men under 1920-talets slut rör det sig framförallt om slätare varianter eftersom den traditionella pärlsponten då började anses lite gammalmodig.
Snickerier som dörrar, foder, socklar och taklister är av furu. Dessa är betsade och därför har virke av extra bra kvalitet använts.
Taket är putsat och kalkat.
Dörrtrycke från 1931 med lång nyckelskylt i förnicklad mässing.
Ersätt saknade eller trasiga detaljerIdag finns det flera företag som nytillverkar bland annat dörrtrycken och beslag enligt gammal modell, vilket gör att det är lättare att återställa sådant som med tiden gått sönder eller försvunnit. Du kan också leta efter begagnat byggnadsmaterial på nätet, i annonser och hos företag som specialiserat sig mot återbruk. Hör av dig till oss så tipsar vi dig om vart du kan vända dig. |
Kök
Utrymmen för förvaring och beredning var på 1920-talet inte så väl tilltagna som idag. I det här köket finns ett högt platsbyggt skåp, som kan ha fungerat som städskåp med plats för sopborstar med mera. Det finns också skänkskåp, undre och övre skåp med ett öppet utrymme mellan, som ger plats för förvaring av porslin, glas och andra bruksföremål. I överskåpen finns hyllor och i underskåpen utdragbara lådor. Överskåpen var ibland försedda med spröjsade glasdörrar.
Köksinteriör Boro-hus 1931.
Diskbänken är av marmor. Tidigare var diskbänkarna ofta av trä, beklädda med zinkplåt, alternativt kopparplåt om det skulle vara riktigt fint. Zinkbänkarna ansågs dock vara svåra att hålla rena och blev därför mindre populära. Det fanns också andra varianter, som tillexempel bänkar med gummibeklädnad, linoleum eller monelmetall. Till och med enkla manuella diskmaskiner fanns i handeln, men var knappast vanliga i hemmen.
Annons från 1927 för diskmaskin.
För förvaring av mat finns ett skafferi med tilluftsventil. Hyllorna är belagda med vaxduk, linoleum- eller korkmatta. Dessutom finns både rotfruktskällare och hushållskällare i källarvåningen. Kylskåp hade börjat saluföras, men än skulle det dröja länge innan kylskåpen blev standard i hemmet. I köket finns en järnspis.
Varmvattenberedare var en nymodighet, som gjorde ständig tillgång på varmvatten möjlig. Denna kunde värmas med eldning i panna eller med elektricitet. På vintern var uppvärmningen inget problem, men på sommaren, då värmeledningen inte användes, fick man ändå elda i pannan ett par gånger i veckan under några timmar för att hålla temperaturen i varmvattenberedaren uppe. Förutom till köket så drogs varmvattenledningar även till tvättstuga och badrum, i de hus där sådant fanns. Pannan till värmeledningen kunde vara placerad i källaren eller i köket. I de fall då pannan placerades i köket så stod den antingen intill köksspisen eller så hade man en kombination av köksspis och panna.
Väggarna i köket är klädda med en slät, spontad panel. Denna är målad med linoljefärg i en för tiden modern pastellkulör. Kring kokspisen och diskbänken sitter kakel.
Alla snickerier i köket, det vill säga dörrar, skåp, luckor, lådor och lister, är målade med linoljefärg. Taket är putsat och oljemålat.
Golvet är belagt med linoleum, vilket var ett dyrbart material som inte alla hade råd med.
JärnspisarEn byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Se efter i vårt kurskalendarium om vi ger kursen Renovera järnspisar i år om du har en gammal spis som behöver lite omvårdnad. Klicka här för att se vilka kurser vi har i år Tvättbara ytorI kök, badrum, serveringsrum och andra ekonomiutrymmen oljemålades såväl putsade som panelklädda väggar. Målning med matt oljefärg istället för tapetsering var senaste modet och förordades i dessa utrymmen eftersom väggarna då blev tvättbara. Oljemålningen skulle ge enfärgade, matta och sammetsliknande ytor och utgöra en fin bakgrund för tavlor och möbler. Populära färger för oljemålning var olika pastellkulörer. Tidigare hade pärlspont ofta använts som väggbeklädnad, men det började vid den här tiden anses lite ålderdomligt och man valde därför ofta andra typer av spontningar som gav slätare paneler. Kring kokspisen och diskbänken i köket sitter kakel. Detta sattes i cementbruk, alternativt spackelfärg. Om det senare användes så ströks baksidan på kaklet först med schellack eller vattenglas. Fortfarande tillverkades köksluckorna med speglar, men snart skulle helt släta dörrar klädda med kryssfanér eller masonit bli populära. Eftersom de var släta ansågs de vara lättare att torka av och därför också mer hygieniska. |
Vardagsrum
Vardagsrummet, som är det största rummet i huset, nås från tamburen. I rummet finns fönster åt två väderstreck. Här finns också dörrar till sovrummet och en inbyggd garderob.
Snickerier, som dörrar, fönster och lister är av betsad furu av särskilt bra kvalitet. Väggarna är tapetserade och taket är putsat och kalkat.
Golvet består av granbrädor med dimensionerna 1 ¼ tum × 5 ½ tum.
Exempel på tapeter från 1929 års tapetprovkarta från Åhlén & Holm.
Målning och tapetseringI rum och hallar med putsade väggar kunde väggarna tapetseras, kalkas, limfärgas eller oljemålas med matt färg. Som underlag för tapetsering klistrades först papper på putsen. Panelklädda väggar i rum, hallar och trappor kunde oljemålas, betsas eller laseras. Vid lasering behövde ytan bara strykas en gång för att sedan fernissas antingen blank eller matt. För betsning gällde att ytan först betsades och sedan bonades halvmatt. Populärt var också väggbeklädnad med plywood, eller kryssfanér som den då ofta kallades. Denna kunde sättas upp som en helt slät panel eller med täcklister över skarvarna. Kryssfanéren skulle oljas på sidan närmast ytterväggen, för att inte bukta sig vid fukt. Vid den här tiden var masonitskivor en nyhet, som kunde användas på liknande sätt som kryssfanér. Snickerier som dörrar, fönster, trappor och lister är av furu. Dessa kunde precis som väggpanelen oljemålas, betsas eller laseras. Om snickerierna skulle betsas eller laseras behövde virket vara av extra bra kvalitet. Taken var ofta putsade och kalkade, eftersom putsen ansågs vara ljudisolerande. |
Sovrum och WC
Se beskrivning för övervåningen.
Läs mer här!
Länkar till filer/dokument
- Linoleum, faktablad utgivet 1998.
- Renovera järnspisar och kaminer
- Trägolv, faktablad utgivet 1994.
- Tapeter, faktablad utggivet 1992.
Litteraturtips
Berg, Gösta (1927) Köket genom tiderna, Stockholm
Byggnadsritningar till små hem, villor, sport- och sommarstugor, ekonomibyggnader, affärshus m.m. (1931), Tidskriften Hem i Sverige, Stockholm
Hertzman, Bror (1928) Några råd till dem som ämna bygga ett eget hem, Göteborg
Senast uppdaterad: 2017-11-07 16:34
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
