Trätjära

Används till bestrykning och impregnering av träytor som är utsatta för mycket fukt som syllar, fasader och tak. Trätjära har tillverkats och använts för byggnadsändamål i Sverige sedan medeltiden och var under 1600-talet en stor exportvara.

Härkomst/utvinning

Kolning fanns redan på järnåldern. Trätjära framställs genom torrdestillation av trä. Traditionell kolning sker i stora milor, där stubbar och furuved får pyra i flera dagar och tjäran rinner ut genom en ränna. I dag erhålls trätjära som en biprodukt vid industriell framtagning av träkol i slutna ugnar. Trätjära utvinns av förnyelsebara material. Innehåller allergiframkallande ämnen och bör inte användas i inomhusmiljöer.

Transport

Trätjära säljs i Västra Götaland.

Hållbarhet/Livslängd

Trätjära är ett mycket bra träskyddsmedel. Trätjärans harts innehåll kompletterar träets naturliga hartser, som motverkar röta. Det finns inga idag kända traditionella och bra ersättningsmedel. Den har god färgstabilitet och är okänslig för frost men påverkas av luft och direkt solljus. Trätjära slits framförallt mekaniskt och kan sköljas bort av rinnande vatten.

Underhåll

Med tiden grånar/vitnar/spricker träytor strukna med trätjära. Då är det dags för en ny strykning med trätjära. Normalt underhållsintervall är vart 5:e år på utsatta syd- och västsidor, men för nord- och ostsidor kan 10-årsintervall vara tillräckligt. I skyddade lägen kan längre underhållsintervall förekomma.

Avfall/Deponi

Rena tjärmaterial kan återvinnas genom omsmältning. Behandlade träytor kan förbrännas. Kontaminerade (förorenade) tjärprodukter räknas som farligt avfall.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:27