Konstruktion

sektion

Tjänstemannavillans stomme är murad med lättbetong och cementbruk. Läs mer om konstruktionen här.

Grund

Grundmurar och bärande källarväggar är murade med 20 centimeter betonghålsten. Övriga mellanväggar i källaren är murade med smalare betonghålsten. Grundmuren når minst 40 centimeter över mark och ger plats för källarfönster som är placerade mellan marknivån och källarbjälklaget. Källarvåningen har en takhöjd på 2,10 meter.  

Hela grundmurens yttersida är putsad med rent cementbruk, för att få en jämn yta. Upp till strax under marknivån är muren dessutom fuktisolerad med asfaltstrykning minst två gånger för att nå full täckning. För att inte fukt från grunden ska tränga upp i stommen och väggar i bostadsvåningen finns ett isoleringsskikt bestående av asfaltpapp mellan grundmur och stomme.

Dräneringen runt huset består av två 3 tums tegelrör, som ska leda bort vatten från huset och motverka problem med fukt. Närmast rören ligger genomsläppligt material, som grus eller singel. Över detta ligger fyllnadsmaterial.  

Om inte huset står på en mycket god grund så är grunden förstärkt med en armerad grundsula av betong. Denna är ca 30-50 centimeter bredare än grundmuren och ca 20-40 centimeter tjock.

Källargolvet är en cirka 8-10 centimeter tjock armerad betongplatta, som ligger över grundsulan. Golvet är behandlat med cementbruk i blandning 1:3 och stålslipat. Under betongplattan har marken jämnats till med ett cirka 15 centimeter tjockt lager singel eller makadam. 

 

Vårda varsamt

Fukt i grund och källare är ett vanligt problem och kan yttra sig på en mängd olika sätt. Tecken på fukt i källaren kan till exempel vara att det finns fläckar, färg som flagnar eller puts som släpper, röta och mögel på väggar, tak eller golv.  

Om den övre delen av betonggolvet släpper, eller om det bildas kondens på betongplattan under sommaren, så är det tecken på fukt i golvet. Ifall det finns golvmattor så kan dessa bubbla sig och trägolv kan bli svampiga eller resa sig. Kalla och fuktiga väggar, röta och mögel i socklar och på möbler som står intill ytterväggen är andra tecken på att det finns problem med fukt i källaren. I källare där det finns fuktproblem brukar det lukta dåligt och unket, men så kallad källarlukt behöver inte vara ett tecken på problem.  

Problem med fukt kan uppkomma av olika anledningar. Det kan vara så att det behöver dräneras om kring huset om detta inte är gjort på länge, samt att den asfaltstrykning som fungerar vattenisolerande på grundmurens yttersida behöver göras om. Dräneringsrören kan vara skadade av till exempel trädrötter. Vid återfyllnad ska det ligga tvättad makadam eller lecakulor 12-16K närmast grunden och infiltrationsduk mot fyllnadsmaterialet. Viktigt är också att både dräneringsrör och makadam ligger djupare än bottenplattans underkant.  

Det är viktigt att se till att ventileringen i källaren fungerar. Att vädra ofta och hänga tvätten ute på sommaren är ett enkelt sätt att försöka motverka problem med fukt. Sommarhalvåret är också den fuktigaste årstiden, dessutom eldar vi mindre då.  

Om huset ursprungligen har värmts upp med en olje-, koks-, eller vedeldad panna, men pannan inte används längre, så kan detta också medföra en del problem. En panna och murstock som är i bruk läcker oundvikligen lite värme. När den värmen inte längre tillkommer, så kan det bli flera grader kallare i källaren och på vinden. Med en kallare temperatur följer en ökad luftfuktighet, vilket i förlängningen kan leda till fuktproblem.  

Tänk också på att inte välja täta golvmaterial, som plastmattor, eller tät målarfärg, eftersom dessa stänger inne och håller kvar fukten. Mer genomsläppliga material gör det lättare för fukt som har kommit in att också komma ut. 

Betonghålsten

Betonghålsten används framförallt till grundmurar på mindre och medelstora bostadsbyggnader, men också för att mura väggar till industri- och ekonomibyggnader. Betonghålsten är tillverkad av betong, som är en blandning av cement, sand, sten och vatten. Till skillnad från vanlig betongsten så är betonghålsten försedd med vertikala hål, som inte är genomgående. Detta gör betonghålstenen lättare och mer värmeisolerande än vanlig betong. Husgrunder murade med betonghålsten ger frostfria källare. Om betonghålsten ska användas till murning av ytterväggar i bostadshus behöver de dock isoleras på insidan, med till exempel träullsplattor. 

Betonghålsten kan muras med kalkcementbruk, vanligen KC11, eller rent cementbruk. Vid murning med betonghålsten ska murbruket helst inte läggas ut på hela blockets yta, eftersom det kan leda till frostgenomslag på murens insida. Bruket läggs istället ut i två eller flera strängar, vilket förbättrar värmeisoleringen. Under jord bör man dock mura med fulla fogar. 

Muren uppförs i blockförband, så att de vertikala fogarna hamnar mitt över stenarna i skiftet under. Först muras hörnen, för att se till att fogarna håller rätt tjocklek och att muren blir så hög som avsett. Sedan muras skiften mellan de båda hörnen i samma höjd, med hjälp av ett snöre som spänns mellan hörnen vid varje nytt skift.

Stomme

Stommen i tjänstemannavillan är murad med lättbetongblock, som ger 25 centimeter tjocka bärande väggar. Blocken är murade i förband med cementbruk. Över fönstren bär armerade lättbetongbalkar. 

Lättbetong blir på grund av stigande träpriser ett allt vanligare material vid husbyggande kring mitten av 1950-talet. Materialet uppskattas bland annat på grund av god hållfasthet och goda värmeisolerande egenskaper. Tidigare fanns både vit och blå lättbetong, den senare innehåller dock radonhaltigt alunskiffer.  

Bärande innerväggar i tjänstemannavillan är murade med ½-stens tegel. Övriga innerväggar är murade med mellanväggsplattor av lättbetong. Dessa har tillverkats i olika utförande och med olika tjocklek. I tjänstemannavillan är innerväggarna 7 centimeter tjocka. Båda sidorna av innerväggarna är putsade med cementputs.   

Källarbjälklaget består underst av armerad betong, därefter lättbetongkross och under golvbeläggningen tretong.  

Vindsbjälklaget är av trä och byggt med virke i dimensionerna 2 tum × 9 tum respektive 3 tum × 9 tum på 60 centimeters mittavstånd. 

 

Vårda varsamt

Om huset är byggt med blåbetong är det viktigt att vara försiktig när man arbetar eller river i stommen. Misstänker man att huset innehåller blåbetong bör man göra en radonmätning. 

Lättbetong

Lättbetong är ett samlingsnamn för olika konstgjorda stenmaterial som är lättare än vanlig betong. Tack vare att materialet är porösare än betong så är det mer värmeisolerande. Dock ger den minskade volymvikten materialet en sämre hållfasthet än vanlig betong. Bostadshus som är murade med lättbetongblock kan bli tillräckligt värmeisolerande utan att någon extra isolering behövs. Blocken behöver då bara putsas ut- och invändigt. Ett annat alternativ är att klä muren utvändigt med till exempel fasadtegel. 

Bindemedlet är vanligtvis cement, men det finns också lättbetong som istället har kalk som bindemedel. Gasbetong och Ytong har tidigare varit sammansatta av kalk, skifferaska, vatten och aluminiumpulver för jäsning. Då det på 1970-talet upptäcktes att lättbetong baserad på alunskiffer avger radon så började dessa produkter istället tillverkas av sandsten, cement, kalk och vatten. 

Lättbetong finns bland annat i form av block, plattor, stavar, isoleringsplattor, armerade balkar och bjälklagsplattor. Det finns flera tillverkare av lättbetongprodukter på marknaden. De kanske mest kända är Ytong/Siporex produkter, som också har en lång historia i Sverige. 

Materialet kan framställas på i huvudsak tre olika sätt. Ett sätt är att sand- och stenmaterialet undergraderas, vilket innebär att finare partiklar utesluts, samtidigt som man begränsar mängden bindemedel. Detta gör att materialet kommer att innehålla luftporer. (varför?) Betonghålsten är ett exempel på detta. 

Ett annat sätt är att sand- och stenmaterialet i betongen ersätts, helt eller delvis, med andra material som i sig själva är porösa. (till exempel….?) Exempel på detta är bimsbetong, klinkerbetong, slaggbetong och tretong. 

Ett tredje sätt är att vid framställningen blanda i ett ämne som åstadkommer en gasutveckling i massan. (vad gör att det jäser?) Denna gör att det finns luftporer kvar även när betongen har hårdnat. Cellbetong, gasbetong och siporex är exempel på lättbetongprodukter som har framställs på det här viset. 

Block och plattor av lättbetong kan muras med murbruk, eller limmas med kakelfix i förband. Vilket murbruk som ska användas vid murning av lättbetongblock eller -plattor beror på vilken slags lättbetongprodukt man använder, men de muras antingen med kalkcementbruk eller rent cementbruk. Blocken eller plattorna muras i blockförband för att få en väl sammanbunden mur. Lättbetongplattor och -block kan putsas utvändigt och spacklas eller putsas invändigt. 

För att öka isoleringsvärdet i muren kan blocken muras med två strängar bruk, istället för fulla fogar. Då bildas en luftficka i mitten, vilket minskar risken för kallras i fogarna.

Tretong

Tretong, även kallat sågspånsbetong, tillverkas av tretongspån och cement. Tretongspån är sågspån från gran eller furu, som lagrats med tillsats av kalk, bearbetats och luftats. Under denna process sker, på grund av luftoxidering, en reducering av fettsyror, som är skadliga för cement. Detta gör att materialet blir lämpligt att använda som fyllnadsmaterial i cementbruk. Genom att blanda tretongspån, cement och ballast får man en lättbetong, vars volymvikt går att variera. Tretong har funnits på marknaden sedan 1934. (och nu?) 

Materialet har framför allt använts för att skapa ett relativt mjukt och fjädrande underlag för golvbeläggning med till exempel linoleum eller parkett. Före golvläggningen brukade ytan asfaltisoleras, för att förebygga krympning av linoleum eller svällning av parketten. 

Ofta består blandningen av en del cement, två delar sand och två delar tretongspån. Materialet går att spika i och kan bearbetas med vanliga handverktyg. Om Tretong ska ligga direkt på betong rekommenderas ett lager som är ca 40 millimeter tjockt. 

Av blandningen 1:3:3 eller 1:2,5:4 kunde man istället framställa byggnadsblock för murning av ytter- eller innerväggar. 

Om bara cement och tretongspån blandas enligt proportionerna en del cement och fyra delar tretongspån blir resultatet ett material med goda isolerande egenskaper. Det kunde då till exempel användas för isolering av bjälklag. 

Av Tretong kan dessutom ett kalkcementbruk med goda värmeisolerande egenskaper framställas. För murning med Tretongbruk blandas en del cement, en del kalkhydrat, fyra delar sand och fyra delar Tretong. För fasad- och inomhusputsning blandas en del cement, en del kalkhydrat och fyra delar tretongspån.

Tak

Tak - se Exteriör. 

Läs mer här

Länkar till filer/dokument

Bruk, faktablad utgivet 1992. 

Litteraturtips

Bolmgren, Åke (1962) Gjuta och mura 

Byggnadsmaterial. Handbok för husbyggare. (1952) Red. Arne Wellerstrand, Stockholm, s. 84

Encyklopedi över råvaror och material (1957) Nordisk Rotogravyr, Stockholm, s. 1589. 

Hemgren, Per (1998) Bygga grund

Hemmets underhåll (1957) Red. Waern Bugge, Ingeborg och Ohlén, Olof. Stockholm. 

Jonsson, Leif (1985) Från egnahem till villa. Enfamiljshuset i Sverige 1950-1980.  

Karlström, Teodor (1955) Handbok i bygge  

Lättbetonghandboken (1965) Stockholm. 

Mureri (1953) Red. Hjalmar Granholm, Stockholm. 

Svensk byggkatalog 1957 (1957) Samlingskatalog utgiven av AB Svensk Byggtjänst, s. 308.  

Thormark, Catarina (1998) Isoleringsmaterial – en översikt. Ur Byggnadskulturnr 4/1998