Exteriör

tjänstemannavillan

Här får du en beskrivning av exteriören på en så kallad tjänstemannavilla från 1959 samt en genomgång av vanliga problem och skador och hur du kan åtgärda dem.

Grund

Grund - se Konstruktion. 

Fasad

Kring mitten av 1950-talet börjar oputsade tegelfasader bli vanliga. Materialet uppskattas bland annat för sin underhållsfrihet. Tegelvillan ses vid den här tiden som en symbol för det moderna livet. 

Fasaden är klädd med ½-sten rött fasadtegel, som är murat med cementbruk mot en stomme av lättbetong. Teglet är murat i löpförband, vilket innebär att alla tegelstenar ligger omlott längs med muren. Väggar som har en genomgående tegelstomme muras med andra förband, där också stenens kortsida, koppstenen, är vänd utåt i murytan. Detta för att det då krävs att förbandet är väl sammanbundet och har en hög hållfasthet.

Tegelmuren är förankrad i stommen med infästningsjärn. Muren är fogad med ett infärgat cementbruk.  

Rött fasadtegel murat i löpförband.

 

Vårda varsamt

Ett problem med fasadtegel är att klimatspänningar kan uppstå mellan teglet och den bakomliggande stommen. Detta kan leda till att sprickor uppstår i teglet och att puts och tegel i värsta fall kan falla ner. Även frostsprängningar kan förekomma och då behöver de skadade stenarna bytas. Över fönster, där armerade lättbetongbalkar bär, är rostsprängning ett vanligt förekommande problem.

Om det har uppstått skador i fasaden som behöver repareras så ska samma fogbruk som tidigare användas, i det här fallet alltså cementbruk. På en stomme av lättbetong går det inte att använda ett kalkcementbruk, eftersom underlaget har så hög vattensugning så att bruket släpper. 

Fasadtegel

Tegel tillverkas i flera olika format, men två format har runt år 1960 antagits som norm för hela landet. Dessa är båda 250 millimeter långa och 120 millimeter breda. Det som skiljer dem åt är höjden, då den ena är 75 millimeter och den andra 65 millimeter hög. 

Skillnaden mellan fasadmurtegel och annat murtegel är framför allt att fasadteglet måste vara frostbeständigt. Kring år 1960 tillverkades fasadtegel för det mesta i strängpress, men även hand- och maskinslaget tegel förekom. Det handslagna teglet ansågs även då vara finast, eftersom det teglet får en varierad ytstruktur som ger en mer livfull muryta. För att ge strängpressade och maskinslagna tegel en intressantare yta tillverkas dessa med olika ytstrukturer, där stenens ena löpyta (långsidan) och båda koppytorna (kortsidorna) oftast behandlas lika. Det finns till exempel sandat, borstat och kammat fasadtegel. Fasadmurteglet sorteras dessutom utifrån bränningsgrad och färg. 

Så kallade 19-håls, 78-håls och gittertegel är exempel på olika slags lättare tegelstenar, som är försedda med hål eller gitter. Dessa är mer värmeisolerande än vanligt tegel. 

Murning av fasadtegel

Vid murning med tegel läggs först ett lager på ca 2 centimeter murbruk ut på den plats där den första tegelstenen ska ligga. Man börjar med att lägga en sten i ena hörnet av muren. Överflödigt bruk på utsidan dras av med mursleven. På nästa sten läggs murbruk dessutom på ena koppytan innan den läggs intill den förra stenen. På så vis får varje sten en liggfog under stenen och en stötfog mot stenen intill. Liggfogen brukar vara 15 millimeter och stötfogen drygt 10 millimeter. Att liggfogen blir lika tjock längs ett helt skift är avgörande för att få ett jämnt underlag för murning av nästa skift. För att lättare kunna få raka och jämna skift muras först båda hörnen, så att ett snöre kan spännas mellan dessa för varje nytt skift som ska muras.  

En mur som bara består av löpskift, där löpstenen syns i murytan, kallas ½-stensförband. Varje tegelsten täcker då halva stenlängden av två tegelstenar i skiftet under. Vid tjockare murverk eller i till exempel skorstenar som innehåller kanaler så måste stenarna ligga i ¼-stensförband, för att murförbandet ska bli tillräckligt starkt.

Fönster

Fönstren i tjänstemannavillan har lite olika utförande, men de flesta är kopplade tvåluftsfönster med stående proportioner. Vardagsrummet däremot har fått mer ljusinsläpp med ett större pivothängt perspektivfönster, som är placerat i ett vitputsat burspråk. Det pivothängda fönstret var en ny typ av fönster som blev väldigt populär på 1950-talet. I vardagsrummet finns också ett fönster på gaveln, som är lika stort som de flesta övriga fönster men som har en hel ruta. På så vis markeras vardagsrummets läge i fasaden. I köket finns ett smalare enluftsfönster.

Till vänster ett av husets tvåluftsfönster.Till höger excenterlås med ögla som stängningsbeslag.

Fönstren är placerade aningen indragna i förhållande till fasaden och saknar omfattningar. Fönsterbågar och karmar har en slät profil och är målade med alkydolja i vitt (0502-Y), vilket gör att de tillsammans med vindskivorna lyser upp den i övrigt mörkare fasaden.  Även i källarvåningen finns flera fönster. Dessa är mindre och har liggande proportioner, som precis ryms mellan marknivå och källarbjälklag. Intill den utgrävda infarten till garaget finns också plats för ett större fönster, av samma utförande som fönstren på entréplan. Fönsterblecken är av koppar.  

Källarfönster med fönsterbleck av koppar. 

 

Vårda varsamt

Fönstren kallas ofta husets ögon och är mycket viktiga för hur ett hus upplevs. Fönster som är delade i två eller flera fönsterlufter ger huset karaktär och bidrar till en mera livfull fasad. Att byta ut tvåluftsfönster till fönster med en hel ruta kan göra att de nya fönstren upplevs som tomma hål i väggen. Men även det stora perspektivfönstret i vardagsrummet är tidstypiskt och intressant att bevara, eftersom det berättar om vikten av det rum som ligger innanför. Dessutom var det på sin tid säkert ansett som det finaste fönstret i huset.

Generellt bör originalfönstren alltid bevaras i så stor utsträckning som möjligt. De kan ofta renoveras till ett gott skick. I de fall då ett byte ändå är nödvändigt bör ett likadant fönster som det ursprungliga väljas, för att bevara husets karaktär. De stora perspektivfönster som är vanliga i hus från 1950- och tidigt 60-tal är ofta monterade i kittfals eller med lister. Dessa kan kittas och målas om på samma sätt som traditionella fönster. Dock är fönstren ganska tunga, vilket ställer stora krav på träets kondition. De stora glasen är dessutom relativt tunna och måste hanteras varsamt. Ofta är konstruktionen liknande en isolerruta, båda glasen är alltså monterade i samma båge med lister. Sammantaget blir dessa fönster lite svårare att renovera.

Husets alla kopparbeslag behöver ses över, eftersom surt nedfall fräter på koppar. Ljus kopparfärg indikerar frätskador. 

Kurser

En byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Slöjd & Byggnadsvård brukar ha ett flertal fönsterkurser: Fönsterrenovering, Fönsterträlagning till fönster och Tillverka fönster. Kika på vår kurssida för att se vilka kurser som går i år. 

Hitta hantverkare

Sök i vårt Hantverksregister för att hitta skickliga fönsterhantverkare i din närhet. 

Entré

Till tjänstemannavillan finns det en huvudentré och en groventré. På teckningen syns groventrén, som leder till en trapphall med trappor till kök och källare. Groventrén är något försänkt i förhållande till bostadsplanet.

Vid huvudentrén finns en trappa som är gjuten av betong och klädd med natursten på plansteg och vilplan. Det dekorativa trappräcket i smide är svetsat och svartmålat.  

Ytterdörren vid huvudentrén är är klädd med teakfanér som har ett diagonalt spårat rutmönster. Dörren är oljad eller behandlad med linoljefernissa. Ett sexkantigt fönster pryder den övre delen av dörren och är inpassat i rutmönstret. 

Tidstypiskt sexkantigt fönster på ytterdörren. Till höger ringklocka, dörrtrycke, nyckelskylt med kläpp.

Trappräcket pryds av enkla geometriska former. 

 

Vårda varsamt

Järnet i trappräcket behöver underhållas. Även infästningar i trappan behöver ses efter, så att järnet inte rostar och spränger sönder stenen i trappan.  

Säkerhetslås finns i de flesta utföranden. Om slutblecket byts mot ett modernt, så ökar säkerhetsklassningen utan att det inverkar på dörrens utseende.

Tak

Tjänstemannavillan har ett sadeltak med 30 graders takvinkel och en oinredd vind. Takets konstruktion kallas ”svensk takstol”. Takstolarna är konstruerade med stödben i dimensionen 2 tum × 6 tum och hanbjälkar i dimensionen 1½ tum × 4 tum. Dessa står på c/c (mittavstånd) 120 centimeter.  

Ovanpå takstolarna ligger ett underlag av entums råspont av furu eller gran. På panelen ligger asfaltpapp. Skarvarna mellan våderna överlappar varandra med ca 5 centimeter och pappen är fastspikad med så kallad pappspik. På pappen ligger först ½ tum × 2 tum ströläkt i takfallets riktning på c/c 60 centimeter. Ovanpå dessa ligger parallellt med takfoten 1 tum × 2 tums bärläkt med ett avstånd som är anpassat till takpannornas längd.

På taket ligger tvåkupigt lertegel, vilket är den vanligaste taktäckningen på hus under 1950-talet. De tvåkupiga tegelpannornas historia sträcker sig i Sverige ända bak till andra hälften av 1800-talet, men de börjar bli vanliga först en bit in på 1900-talet. Betongpannor blir vanliga först på 1960-talet.  

Runt skorstenen ligger ett så kallat skorstensbeslag i galvad och målad järnplåt.

Vindsbjälklaget är av trä och byggt med 2 tum × 9 tum respektive 3 tum × 9 tums virke på 60 centimeter mittavstånd. Isoleringen består av en 8 centimeter tjock stenullsmatta.

På innertaken sitter gipsonitskivor, som börjar komma runt mitten av 1950-talet och som snabbt blir populära. Liksom träfiberskivor ger de ett plant underlag för tapetsering och målning, men gipsskivorna ger dessutom ett bättre brandskydd. 

 

Vårda varsamt

För att förhindra läckage och problem med fukt behöver taket ses över och trasiga tegelpannor bytas. Om spiken på läkterna har rostat av behöver papp och läkt bytas och taket läggas om, men teglet kan då återanvändas.  

Om takpannor behöver bytas ut eller om taket måste läggas om bör man tänka på att välja pannor av lertegel i samma utförande som de gamla pannorna. Vittingetegel och Horns tegelbruk är idag de enda svenska tillverkarna av takpannor i lertegel. Det kan också gå att hitta begagnade tegelpannor av samma sort som de ursprungliga. Färg och utformning av takpannorna spelar stor roll för husets helhetsintryck.  

Energieffektivisering

Om vindsbjälklaget skall tilläggsisoleras, tänk på att inte lägga på för tjockt, för då blir vinden för kall. Detta medför en ökad luftfuktighet, vilket i sin tur kan leda till fuktproblem.

Skorsten

I tjänstemannavillan finns en murstock med rökkanaler för den olje- och kokseldade pannan i källaren och den öppna spisen i vardagsrummet.  

Murstocken står på bottenplattan. Tegelstenarna ligger i förband med murbruksfogar på cirka en centimeter. Inomhus är murstocken murad med murtegel och kc-bruk och putsad med en svagare kc-puts. Ovan yttertaket är skorstenen murad med fasadtegel och fogad. Eldstaden i vardagsrummet är klädd med eldfast tegel och murad med eldfast bruk.  

Runt skorstenen ligger på tegelpannorna ett så kallat skorstensbeslag i galvad och målad järnplåt. Detta är vattentätt fastspikat i skorstenen. På pappen och under tegelpannorna ligger dessutom ett underbeslag mot skorstenen. 

Ventilation

Ventilationen i huset sker genom självdrag. Klaffventiler finns i de flesta rummen i källaren samt i trapphuset. I garaget finns en gallerventil.  

Från kök och tvättstuga går så kallade imkanaler i murstocken. Ventilationskanalen till badrummet är av eternit, som är slammad och isolerad med stenull. 

 

Vårda varsamt

Skorstenen behöver användas ofta, annars drar den ner fukt i huset. Detta kan framförallt orsaka problem med fukt på vinden. Om inte skorstenen är varm fungerar även rumsventilationen och imkanalerna sämre. Blir skorstenen för fuktig kan detta även medföra frostsprängning.  

Om skorstenen används lite så kan man i första hand lägga på ett tak på denna, för att skydda mot fuktinträngning. Betongkronan kan vara anfrätt efter eldning med olja och behöver kanske bytas. Fogarna kan vara frostskadade och behöver ses över och kompletteras. Även skorstensbeslagets infästning kan behöva ses över. På vinden behöver putsen på skorstenen ses över och eventuellt kompletteras.

Ett annat problem kan vara kajor som bygger bon i skorstenen. Nät på skorstenen kan då vara en lösning.  

Oftast finns det en rökkanal för varje eldstad, men ibland mynnar rökrör från två eldstäder ut i en gemensam rökkanal. Imkanaler kan inte förbindas med rökkanaler.

Läs mer här!

Länkar till filer/dokument

Tegel och naturstensfasader, faktablad utgivet 1998

Fönster, faktablad utgivet 1990.  

Fönsterrenovering steg för steg, arbetsbeskrivning uppdaterad 2016. 

Glasklart, artikel i Gård & Torp om fönsterglas

Ytterdörrar, faktablad utgivet 1990. 

Litteraturtips

Gandra, Pedro (2001) Cement – ett efterlängtat hot. Ur Byggnadskultur nr 1/2001

Gustafsson, Birgitta (1996) Murverket i tegel – bygge med sinnlighet och skönhet. Ur Byggnadskultur nr 1/1996 

Göllas, Mimmi (2005) Tegelpannan – en svensk klassiker. Ur Byggnadskulturnr 1/2005 

Historiska byggregler. Eldstäder, rökkanaler och imkanaler. (2006) Red. Tuomela, Petri.  

Jonsson, Leif (1985) Från egnahem till villa. Enfamiljshuset i Sverige 1950-1980. sid 169-173

Karlström, Teodor (1955) Handbok i bygge  

Mårtensson, Bror (1998) Materialhörnan – tegeltakets plåtgarnering, Ur Byggnadskultur nr 3/1998 

Sjöström Larsson, Lena & Wergeni-Wasberg, Kerstin (2007) Dags att renovera. Var rädd om detaljerna.