Bottenplan

bottenplan

Tjänstemannavillan har en förskjutning i fasaden, så att rummen är uppdelade efter två huvudsakliga funktioner - i den ena halvan av huset är rummen till för samvaro och i den andra det mer privata. Läs mer om interiören här.

Hall

Från entrén kommer man in i en stor och luftig hall. Alla rum nås från hallen, vilket gör att den får en central plats i huset. Funktionerna i tjänstemannavillan är uppdelade, så att utrymmen för samvaro nås genom dörrar till vänster i hallen och den mer privata delen med sov- och badrum ligger rakt fram och till höger.

Ett sexkantigt fönster på ytterdörren släpper in ljus i hallen. I mitten ett dörrtrycke på innerdörr. Innerdörrarna är släta och fanerade.

Innanför ytterdörren finns en innerdörr med ett sexkantigt fönster, likadant som fönstret på ytterdörren.

Innerdörrarna, som är utförda i lamellkonstruktion, är släta och fanerade med gabon. Dörrarna är lackade med cellulosalack och har dörrtrycken av rostfritt stål och hylsa av mahogny. Rosett och nyckelskylt är av rostfri plåt. 

De dörrar som går till vardagsrum, kök och badrum går utåt i hallen, medan dörrarna till de tre sovrummen går inåt, för att det inte ska bli för trångt. I hallen finns också två garderober, varav en är inbyggd.  

Innerväggarna består av murade 7 centimeter tjocka mellanväggsplattor av lättbetong, som är putsade med cementputs och tapetserade. Tapeten i hallen har en grå botten med ett amöbaliknande mönster i vitt och gult.  

Oregelbundna, amöbaliknande former var på tapeten. Element i hallen.

På golvet ligger en högblank, lackad stavparkett av ek, på ett underlag av tretong. Parketten är behandlad med linoljefernissa och bonvax.  

Taket är klätt med gipsonitskivor och målat vitt (NCS 0500) med en matt alkydoljefärg. Lister runt golv och dörrar är släta, smala och målade i en svagt grå nyans (NCS 1002-Y) med alkydoljefärg. 

 

Vårda varsamt

Mest karaktärsskapande i hallen är ytterdörren och även innerdörrarnas utförande, med detaljer som dörrtrycken och nyckelskyltar. Tänk på att hallen är det första man möts av när man stiger in i huset. Att de få detaljer som finns är original eller tidstypiska spelar stor roll för upplevelsen av husets karaktär.  

Spara om möjligt strömbrytare, men tänk på elsäkerheten.

Vardagsrum

Direkt till vänster om entrén leder en glasad pardörr in till det stora vardagsrummet. Glasdörrar mellan hall och vardagsrum är vanligt på 1950-talet och även senare i rekordårens bebyggelse på 1960- och 1970-talen. En öppen spis är en av flera kvaliteter i vardagsrummet.  

Två ljusinsläpp bidrar till att rummet upplevs som ljust och luftigt. Det finns dels ett pivothängt, stort perspektivfönster och dels ett fönster med vanligt format. Perspektivfönstret är placerat i ett burspråk, som utvändigt är putsat vitt. Fönsterbänkarna är av sten.  

På golvet ligger en fiskbenmönstrad stavparkett av ek, på ett underlag av tretong. Parketten är behandlad med linoljefernissa och bonvax. 

Fiskbensmönstrad ekparkett och fönsterbänk i sten.

Mot ytterväggarna sitter porösa masonitskivor för att isolera mot kyla. Innerväggarna är murade med 7 cm tjocka mellanväggsplattor av lättbetong som putsats med cementputs för att få ett slätt underlag för tapetsering. Väggen vid öppna spisen har tapetserats med en fondtapet, som är stormönstrad mot en röd botten. På de andra väggarna sitter en ljust gråbeige tapet med ett diskret rutmönster i vitt.  

Taket är beklätt med gipsonitskivor och målat vitt (NCS 0500) med en matt alkydoljefärg. Alla lister samt fönsterbågar och -karmar är målade i en svagt grå nyans (NCS 1002-Y) med alkydoljefärg. 

Till vänster Stormönstrad fondtapet vid spisen.Till höger den diskret rutmönstrad tapeten på övriga väggar.

 

Vårda varsamt

Var rädd om kvaliteter som öppen spis, parkettgolv och glasade pardörrar. Slitna parkettgolv kan slipas och lackas eller fernissas. Tidigare var parkettgolv ofta cellulosalackade, men det var inte så slitstarkt och metoden övergavs snart. På den här tiden var golven ofta behandlade med linoljefernissa och bonvax. Bonvaxet kan tvättas av så att golvet kan bonas om.

De stora perspektivfönster som är vanliga i hus från 1950- och tidigt 1960-tal är ofta monterade i kittfals eller med lister. Dessa kan kittas och målas om på samma sätt som traditionella fönster. Dock är fönstren ganska tunga, vilket ställer stora krav på träets kondition. De stora glasen är dessutom relativt tunna och måste hanteras varsamt. Ofta är konstruktionen liknande en isolerruta, vilket innebär att båda glasen är monterade i samma båge med lister. Sammantaget blir dessa fönster lite svårare att renovera.

Kök

Planeringen av köket i 1950-talets bostäder baseras på utredningar och studier som pågått ända sedan 1920-talet. Vid 1950-talets slut är det noga uträknat vilka köksinredningar som är mest lämpliga för en smidig arbetsgång och inredningen är framför allt utstuderad för att passa husmodern. Till exempel är standardhöjden 85 centimeter för arbetsbänkar och 90 centimeter för diskbänkar, beräknat utifrån kvinnornas medellängd. 

I köket finns det gott om förvaringsutrymmen i form av skåp och lådor. En rejäl diskbänk i rostfri plåt tillsammans med stora bänkskivor ger också bra med ytor för tillredning och annat köksarbete. Vid den här tiden har kylskåpet blivit standard, men är litet och inbyggt i ett av högskåpen i köket.  

Skåpen är byggda av limfogade träskivor och målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg. Luckor och lådfronter är utförda i lamellkonstruktion och är målade i en avvikande färg, till exempel gråblå (NCS 2010-R80B). Många gånger har kök från den här tiden förnyats genom att dörrar och lådframsidor har målats om och det kan därför finnas flera lager färg under. Bänkskivorna är gjorda av lamellträskivor med ett ytskikt av teak. 

Till vänster en köksinredning från 1959 med moderna vitvaror. Till höger detalj över klassiska beslag från 1950-talet.

Väggarna är målade med alkydoljefärg, på ett underlag av puts. Bakom diskbänk och spis sitter två skift vitt kakel. Matvrån i köket är tapetserad med en mönstrad plasttapet, som på denna tid anses vara hygienisk och hållbar. Fondtapeter med olika mat- och köksmotiv är populära på 1950- och 1960-talet.

Fondtapet med köksmotiv.

Golvet i köket är belagt med en linoleummatta. Eftersom ett enfärgat linoleumgolv kräver mycket rengöring i ett kök så ligger här en mönstrad matta. Mönstertypen kallas jaspé och brukar vara starkare än marmorering. 

Alla lister samt fönsterbågar och -karmar är målade svagt grå (NCS 1002-Y). Taket är målat helt vitt (NCS 0500) med en matt alkydoljefärg, på ett underlag av puts. 

 

Vårda varsamt

1950-talets kök är ofta välplanerade och av god kvalitet. Köket utgör en viktig del av den fasta inredning som bidrar till husets karaktär. Eventuellt slitage kan ytrenoveras för att bevara rummets karaktär, samtidigt som det blir billigare än att byta ut hela köksinredningen. Vid behov kan mindre tillägg eller förändringar göra att köket anpassas för att fungera för dem som bor i huset nu. Eftersom köksinredningen är av trä så är det lätt att förändra och återanvända inredningen.  

Linoleummattan i köket bör bonas någon gång om året. Om det är för mycket bonvax på, så finns det vaxborttagningsmedel.  

Bänkskivor i teak bör inoljas med teakolja en eller ett par gånger om året, men ska aldrig fernissas. 

Ersätta trasiga eller saknade detaljer

Skåpreglar och lådhandtag är av rostfritt stål. Det finns nytillverkning av många gamla köksbeslag, även beslag från 1950-talet. Om de ursprungliga beslagen har bytts ut eller om köksinredningen ska kompletteras med nya skåp, går det ofta att köpa nytillverkade beslag i samma utförande som de gamla. Om inte nytillverkning längre finns går det kanske att hitta begagnat. Hör av dig till oss så kan vi ge dig tips på vart du kan vända dig.

Sovrum 1

Detta är ett barnsovrum, som ligger rakt fram i förhållande till entrén. Rummet är så gott som kvadratiskt och försett med en inbyggd garderob. Här finns ett tvåluftsfönster, som genom sin placering i linje med dörren också släpper in lite ljus till hallen när dörren är öppen.  

Innerväggarna är murade med 7 centimeter tjocka mellanväggsplattor av lättbetong. Mot ytterväggarna sitter, för isolerings skull, porösa masonitskivor. Övriga väggar är putsade med cementputs. Tapeten i det här rummet har mönster i grått, rött, gult och blått mot en ljus botten.  

På golvet ligger en eklamellparkett, på ett underlag av tretong. Alla lister är släta och målade i en ljust grå nyans (NCS 1002-Y) med alkydoljefärg. Samma färg har använts till fönsterbågar och -karmar. I taket sitter gipsonitskivor som är målade vita (NCS 0500) med matt alkydoljefärg.

Glad tapet med mönster i grått, gult, rött och blått.

Sovrum 2

Detta är husets största sovrum, som används av föräldrarna. Här finns tre inbyggda garderober, varav två mindre. Fönstret är ett tvåluftsfönster.  

På ytterväggarna sitter porösa masonitskivor som fungerar värmeisolerande. Innerväggarna består av 7 centimeter tjocka murade mellanväggsplattor av lättbetong, som har putsats med cementbruk och sedan tapetserats. I det här sovrummet har man valt en tapet med beige botten och ett taggigt mönster i olika dämpade färger. 

Alla snickerier är släta och målade i en ljust grå nyans (NCS 1002-Y) med alkydoljefärg. I taket sitter gipsonitskivor som är målade vita (NCS 0500) med matt alkydoljefärg. 

Tapet med mönster i beige och dämpade pastellfärger.

Sovrum 3

Det här är husets minsta sovrum, som används som barnrum. Här finns ett tvåluftsfönster och en inbyggd garderob. 

Innerväggarna är uppmurade av 7 centimeter tjocka mellanväggsplattor av lättbetong som har putsats släta med cementputs. Mot ytterväggarna sitter porösa masonitskivor som fungerar värmeisolerande. På väggarna sitter en barntapet. 

Golvet är belagt med en eklamellparkett på ett underlag av tretong. I taket sitter gipsonitskivor som är målade vita (NCS 0500) med en matt alkydoljefärg. Lister samt fönsterbågar och -karmar är målade ljust grå (1002-Y) med alkydoljefärg.

Badrum

I anslutning till de tre sovrummen ligger ett badrum, som liksom de andra rummen i villan nås från hallen. Badrummet är litet men rymmer ändå toalett, tvättställ och badkar. Toalettstol och tvättställ är tillverkade av sintrat blekt gult porslin, kranarna är i förnicklad mässing och toalettsitsen är av svart bakelit. Badkaret är emaljerat och inkaklat. 

Väggarna är putsade. Bakom badkaret är väggarna isolerade med fyra lager papp och tre strykningar kallasfalt. Halvvägs upp på väggarna sitter svart kakel med vita fogar, 6 skift i höjd över badkaret. De övre delarna av väggarna är målade i en bruten vit färg (NCS 0502-Y).  

I taket sitter gipsonitskivor som är målade vita (NCS 0500) med alkydoljefärg. På golvet ligger sintrade keramiska mosaikplattor i gult och vitt. Badrummet är dagsljusbelyst med ett litet fönster ovanför badkaret. 

1950- och 60-talens badrum har ofta färgat porslin, kakel och golv. Även glasmosaik förekommer.

Inredningen i badrummet går i svart och gult. På golvet ligger mosaikplattor i gult och vitt.

 

Vårda varsamt

Fuktskyddet var på den här tiden inte enligt dagens standard och klarar därför inte av dagens ökade vattenanvändning. En högre inomhustemperatur gör också att fuktbelastningen blir större, på fuktskyddet i badrummet och på den kallare ytterväggen, med risk för vattenutfällning i stommen. Tänk på fuktevakuering. En duschkabin kan vara en bra lösning, för att minska belastningen på golvet och väggarnas fuktskydd. 

Det går att få tag på reservdelar till de flesta kranar och toalettstolar.  

Groventré

En groventré med trapphall förbinder bostadsplanet med källarvåningen. Entrén ligger lite lägre än bostadsplanet, så dörren ut till trädgården når man via några trappsteg ner från köket och en längre trappa upp från källaren. Trapporna är byggda av trä. De är klädda med linoleum och har trappnosar av hårdplast.

Läs mer här

Litteraturtips

Hansing, Staffan (2003) Bygga om i köket. Ur Byggnadskultur nr 1/2003 

Hansing, Staffan (2003) Köksrenovering i teori och praktik. Ur Byggnadskulturnr 1/2003 

Hemmets underhåll (1957) Red. Waern Bugge, Ingeborg och Ohlén, Olof. Stockholm. 

Karlström, Teodor (1955) Handbok i bygge. Eksjö.   

Nord, Tomas (2007) Trägolv och parkett – läggning, ytbehandling, underhåll. Ur Byggnadskultur nr 3/2007

Ogstedt, Henrik (2007) Fönstren som inte kan underhållasUr Byggnadskulturnr 4/2007 

Sjöström Larsson, Lena & Wergeni-Wasberg, Kerstin (2007) Dags att renovera. Var rädd om detaljerna.

Svensk byggkatalog 1957 (1957) Samlingskatalog utgiven av AB Svensk Byggtjänst.

Wenander, Vicki & Karlstedt, Joakim (2006) Man tager vad man haver – Så här renoverar du köket varsamt. Ur Byggnadskultur nr 4/2006