Konstruktion

Solåsen är en timrad stuga med mullbänk. Här får du en genomgång av vanliga problem och skador som kan uppstå i grund och stomme och hur du kan åtgärda dem. Du får även råd om energieffektivisering.

Grund - Mullbänk

Byggnaden ligger vid en bergskant i anslutning till jordbruksmarken. Marken är relativt väldränerad och sluttar bort från huset.

Stenarna under knutarna och vid mellanväggarna bär timmerstommen, medan övriga stenar i grunden saknar bärande funktion. Hörnstenarna är nedgrävda till frostfritt djup (cirka en meter) medan de övriga ofta ligger mera ytligt. Det är dock inte ovanligt att hörnstenarna kan ligga betydligt grundare, cirka 30-40 centimeter ned. Golvbjälklaget är enkelt och ligger på stenupplägg eller direkt på marken utan infästning i timmerstommen. Golvplanken är spikade direkt i golvbjälkarna och golvet saknar trossbotten.

 Sprängskiss mullbänk

Grundläggningen förutsätter att marken under huset är relativt torr även om golvbjälkarna är av särskilt utvalt virke, som ek och kärnfura. För att förhindra golvdrag har man närmast grunden fyllt upp med en vall av lucker mull som förhindrar genomblåsning under golvet. Det är detta som brukar kallas mullbänk. Luften i grunden blir relativt stillastående och när denna luft värms upp av värmestrålningen från murstockar och spillvärme från rummet ger luftkudden en ganska bra isolering. 

Mullbänken är en så kallad inneluftsventilerad grund. Den förutsätter att markfukten kan ta sig upp genom golvet och luftas ut någon annanstans i konstruktionen, samt att strålningsvärme från rummet i sin tur kan ta sig ned och torka ut grunden. 

Om man lyfter upp golvet kan man se att vissa rum saknar jordfyllnad under golvbjälklaget. Farstun, som saknar uppvärmning, har ingen mullbänk. Även köket saknar mullbänk eftersom det eldas i spisen i princip dygnet runt under denna tid, vilket gör att det inte behövs någon extra isolering mot kyla i detta rum. 

 

Problem och skador…

… uppstår ofta när man förändrar förutsättningarna i grunden. Vi eldar inte lika flitigt i eldstäderna idag, vilket leder till mindre strålningsvärme som kan torka ut grunden. Om man dessutom lägger på plastmattor eller andra tätskikt i golvet stoppar man möjligheten till luftutbyte med rummen ovanför och man får kallare och fuktigare under huset. Täta golvskikt leder till att luft tar sig ut vid väggarna istället för genom golvet, vilket medför risk för rötskador på insidan av syllen. Skador börjar uppträda när den relativa fuktigheten (RF) översiger 80 %, eller när fuktkvoten når över 20 %. 

Förhöjd marknivå runt huset med sämre avrinning till följd och/eller takvatten som rinner in under huset kan snabbt orsaka röta och svamp i denna golvkonstruktion. 

 

Åtgärder

Om man använder huset en begränsad tid på året är det säkrast att behålla konstruktionen precis som den är för att eliminera ovanstående problem. En inneluftsventilerad grund av detta slag lämpar sig inte att göra om till en uteluftsventilerad grund eftersom det är för litet utrymme mellan golv och mark. Observera att du inte kan gräva ut under huset för att öka avståndet, då detta istället riskerar att resultera i en bassäng under huset. 

Sänk marknivån på utsidan av huset om den höjts med tiden, för att undvika röta i panel, syllstock och golvkonstruktion. Se över takavvattningssystemet och led bort takvattnet långt från huset. Om du ska dränera ska du passa dig för att gräva för nära grunden, då denna inte ligger så djupt förankrad i marken. Här finns alltså risk för sättningar i stengrunden. Schakta 1 meter ut från huset för att undvika detta. 

Att några utfyllnadsstenar ramlat loss från grunden är för det mesta inget du behöver oroa dig för, så länge som de bärande hörnstenarna är oskadda. Det kan ändå vara bra att undersöka att det inte uppkommit skador i grunden eller stommen som gör att utfyllnaden faktiskt bär huset. 

 

Energieffektivisering

Mullbänken bör kompletteras med ny mull om den gamla sjunkit undan. För att komma åt behöver du plocka upp golvet för att konstatera vad som behöver åtgärdas. Golvbjälkarna kan till exempel behöva bytas ut. När golvet ändå är bortplockat är det lämpligt att täta insidan av grunden innan du fyller på med ny jord. Ett smart sätt att få en vindtät grund är att putsa med lera på insidan av timmerstommen ända ned i grunden, så att det inte uppstår några skarvar. Välj lucker jord eller torv när du ska komplettera mullbänken, eller ta jord från mitten. Torvströ till hästar kan också fungera.

Mullbänken kan ersättas med en fyllning av skumglas. Det är ett modernt material tillverkat av returglas som krossats och blåsts upp. Det är isolerande samt kapillärbrytande vid minst 35 centimeters tjocklek. Om du väljer detta alternativ rekommenderar vi att du tar bort golvbjälkarna då skumglaset är bärande i sig. Detta utfyllnadsmaterial är till skillnad från jorden inte vindtätt, vilket ställer krav på att tätningen mot grundstenarna är väl utförd. Även här är det bra att täta med lerputs mot grund och timmerstomme. Trä mot lera är torrare än trä mot luft. 

Gräv ut jordfyllningen ur grunden, täta grunden noggrannt med lerbruk eller vindpapp. Lägg ett lager med skumglas direkt på marken och packa det riktigt tätt, gärna med en markvibrator/padda. Lägg en kapillärbrytande duk på lagret med skumglas och packa därefter flera tunna lager ovanför detta. Det översta lagret kan vara lösare lagt. Ovanpå detta läggs därefter en några centimeter tjockt lager med lerbruk upp till i nivå med golvbrädorna. 

Läs också om mullbänken i Bakom fasaderna!

Stomme

Stommen på Solåsen är uppförd helt i liggande timmer av gran, cirka fem tum (12,5 centimeter) tjockt. Normalt sett används sextumstimmer, men på grund av virkesbristen i Västsverige under denna tid kan, som i detta fall, även klenare dimensioner användas. Huset är mycket lågt med en takhöjd i bottenvåningen på 1,60 meter. Övervåningen är en låg vind som inte kan inredas. Bottenvåningens timmer är skrätt med yxa för att bli slätt på insidan. Gavlarna är timrade upp i nock av rundtimmer och bär upp nockås och två sidoåsar i rundtimmer. Sidoåsarna stöttas av korta stödben som står på bjälkarna i vindsbjälklaget. Både vindsbjälklaget och åsarna är utförda i förhållandevis klena dimensioner. Åsar och bärlinor i bjälklaget är gjorda av gran. Gran är bra på att ta upp belastning utan att brytas.

Solåsens oinredda vind

Timmerväggarna i stugan är putsade med lerbruk. För att putsen skall få fäste i timret huggs hack i timmerväggen när huset byggs. Lerputsen ger förutom en slät vägg även en helt dragtät konstruktion. Att förhindra luftrörelser genom väggen är den viktigaste åtgärden för att få ett välisolerat hus. 

      

Timmervägg med yxhugg för att lerkliningen ska fästa.

I takbjälklaget ligger ca 15 centimeter sågspån. Sågspånet är grovt, nästan som kutterspån, på grund av de grovbladiga sågbladen.

 

Tänk på att

Taket utgör ett tryck på timmerstommen. I en konstruktion med åstak är nästan all kraft riktad nedåt. Trots det blir det ett visst tryck åt sidorna som pressar väggarna utåt. Timret i gavlarna hålls ihop med dymlingar för att förhindra att de kalvar. Dymlingarna sitter med 60 centimeters mellanrum och förbinder den övre stocken med den undre. Hela gavelspetsen kan börja bågna om dymlingarna knäcks, så var uppmärksam på detta.

Den nedre stocken, syllstocken, skall förutom att bära upp resten av väggen även knäppa ihop stommen eftersom den tillsammans med de övre stockvarven är de enda som inte bryts av dörr- och fönsteröppningar. Därför ska man helst inte kapa stockar, då det kan äventyra hela konstruktionen. 

 

Energieffektivisering

Det är tveksamt om det är lönsamt att isolera husets stomme i dagsläget. Dessutom ökar det riskerna för fuktproblem. Vill du ändå isolera stommen ska du vara medveten om att en utvändig tilläggsisolering dessutom gör att fönster och dörrar kommer ligga djupare i fasaden, vilket ändrar husets karaktär mycket.

Det mest effektiva är istället att isolera vindsbjälklaget. Befintligt sågspån kan kompletteras med exempelvis cellulosafiber. På grund av att mindre spillvärme kommer upp på vinden från rummet inunder efter denna åtgärd blir vinden kallare. Lägg en ångbromsduk i botten av bjälklaget, under isoleringen, för att förhindra att varm luft underifrån fäller ut fukt i mötet med det kalla vindsutrymmet. Det går också att lägga ångbromsduken mot den varma insidans tak och därefter lägga på ett nytt innertak. Då sänks visserligen taket något. 

Glöm inte att en isoleringsåtgärd måste efterföljas av en åtgärd av ventilationen, för att huset ska få en fungerande luftomsättning. Vinden bör loggas med en RH-mätare i 12 månader efter en åtgärd för att säkerställa att utrymmet inte får för höga RH-värden.

 

Tak

Tak - se Exteriör. 

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:27