Exteriör

Här får du en beskrivning av exteriören på ett dubbelhus från 1900 samt en genomgång av vanliga problem och skador och hur du kan åtgärda dem.

Grund - bjälklag

Grund - se Konstruktion. 

Panel

Efter att huset timrats upp fick timmerstommen minst ett år på sig att sätta sig. Stockarna tätar då mot varandra genom tyngden från tak och ovanliggande stockvarv. Vid torkningen krymper timret lite och på en hel vägg kan det bli många centimeter. Otätheter drevades i efterhand med juteväv och trasor. Därefter kunde stommen kläs med panel. 

Helgeröd har en locklistpanel. Panelbrädorna är sågade och cirka en tum tjocka. De är kantade och jämnbreda från topp till rot men bredden varierar en del mellan dem. Underbrädan är spikad rakt på timret med tre- eller fyrtums klippspik. Locklisten har en hattprofil, som är en vanlig profilform under denna tid. Den är spikad med femtums klippspik i mellanrummet mellan underbrädorna. Locklisten är relativt tätt spikad för att den skall pressa in underbrädan och ge en tät vägg. 

I nederkant avslutas panelen med en liggande bräda. Såväl panelbrädor som sockelbrädan är snedsågade för att få bra avrinning. Den liggande brädan är en offerbräda som förhindrar att panelens ändträ far illa. En liggande bräda suger inte så mycket fukt som ändträ hos stående virke. Vattenuppsugningen i panelen blir alltså mindre. Locken fortsätter en bit ner på sockelbrädan. Vid takfoten stöter panelen mot undertaket. En liggande bräda utanpå underbrädorna tätar bra mot taket. Locken stöter mot denna. 

På ett par ställen under takfoten kan man se spår av en ockragul oljefärg som troligen är den ursprungliga. Idag är fasaden målad med egenhändigt kokad Falu rödfärg av typen Falu Ljus. Om man skall måla en tidigare oljefärgsmålad yta med rödfärg måste oljefärgen vara helt nedbruten. 

 

Var rädd om panelen

Panelen ger fasaden dess karaktär. Virket är ofta av hög kvalitet och de stora skadorna är antingen torrsprickor eller rötskador i nederkant på grund av stänk från taket eller förhöjd markvegetation. Torrsprickor är inga problem så länge de inte är helt genomgående. Skadade partier närmast mark kan skarvas i med ny panel eller återanvända delar från någon annan del av fasaden. Ibland kan man se att alla panelbrädorna kapats och att man har lagt in en extra vattbräda i skarven. Det ger visserligen huset ett annat utseende, men man har kvar den gamla panelen orörd. Om man byter till ny panel skall man sträva efter att få den så lik ursprunget som möjligt. 

 

Fönster

Fönstren på Helgeröd är symmetriskt utplacerade tvåluftsfönster med tre rutor i vardera båge. Fönsterglasen är munblåsta och varierar därför något i tjocklek, mellan cirka 1,5 och 2 millimeter. På grund av detta får glaset en karaktäristisk, levande yta. Fönstren är målade med linoljefärg. 

De ytterbågar som går att öppna är utåtgående och stängs med gjutna handvarpor i järn. Resterande fönster är fastspikade och saknar gångjärn och öppningsmöjlighet. Helgeröd har löstagbara innerfönster som tas ut på våren och sätts tillbaka på hösten. 

 Fönster före och efter lite omvårdnad. Till höger har fönstret skrapats rent från lös färg, kittats om och målats på nytt med linoljefärg - då håller det i hundra år till.

 

Var rädd om fönsterglaset 

Det munblåsta fönsterglaset är något att vara rädd om. Om du behöver byta någon glasruta kan det vara bra att tänka på att karaktären ändras mycket om ett munblåst glas byts mot ett modernare glas, exempelvis floatglas, som är mycket planare. Om du har tur kan du hitta äldre fönsterglas som är begagnat. Det finns också nytillverkat munblåst glas att köpa och även nyproducerat så kallat "kulturglas" som maskintillverkas. Kulturglaset har en yta som påminner om det munblåsta. 

Energieffektivisering

Om du vill spara energi genom att förbättra fönstrens U-värde kan du sätta in lågemissionsglas i innerfönstret, men spara glaset i ytterbågen. 

Ersätt saknade eller trasiga detaljer

Idag finns det flera företag som nytillverkar beslag och gångjärn till fönster enligt gammal modell, vilket gör att det är lättare att återställa sådant som med tiden gått sönder eller försvunnit. Du kan också leta efter begagnat byggnadsmaterial på nätet, i annonser och hos företag som specialiserat sig mot återbruk. Hör av dig till oss så tipsar vi dig om vart du kan vända dig.

 

Glasveranda

Helgeröds glasveranda har ett valmat pulpettak med lagda takspån. Panelen är av locklist i samma utförande som husets övriga fasad. Verandan är inglasad men spröjsade, smårutiga enluftsfönster. Verandan är placerad på husets framsida och fungerar även som husets entré.

Glasverandan omkring 1910.

Den ursprungliga glasverandan byggdes i samband med huset ca år 1900, och har troligtvis haft i stort sett samma utformning fram till 1969 då den raserades av den kraftiga storm som drabbade Sverige under detta år. Den enda skillnaden från originalutförandet var den gjutna trappa som ersatta den äldre trätrappan, troligtvis någon gång under 50-talet. Efter stormen byggdes aldrig verandan upp igen utan innerdörrarna fick tjäna som ytterdörrar fram till restaureringen inleddes år 2004. Det medförde vissa skador på innerdörrarna som vid restaureringen behövde tas ner och behandlas med linolja för att sedan kunna monteras åter. Innerdörrarna kunde inte leda bort fukt vilken lett till att syllen nedtill dörrarna hade skadats och drabbats av rötskador till den utsträckning att den behövde bytas ut, vilket gjordes 2005.

Den stengrund med stenmagasin som verandan var byggd på återanvändes till utformning och funktion. Det innebär att när solen lyser på stengrunden värms den upp och hjälper till att hålla en bra temperatur i torpargrunden för att motverka en för hög relativ fuktighet. Då verandan är inglasad skapas varm sommartid. Därför viktigt att golvet inte isoleras för att värmen skall kunna går ner i stenmagasinet.

2007 startade arbetet med att rekonstruera glasverandans självbärande stolpverk. Stolpverket sätts ihop med tappar och noter, och som sedan sammanfogas med träpluggar. Det är viktigt att träpluggarna är av ett torrare virke än resten av konstruktionen. Detta för att pluggarna ska kunna suga åt sig fukt från stolparna, varpå pluggarna sväller och gör konstruktionen starkare.

Under arbetet upptäcktes det att glasverandans originalfönsterbågar fanns kvar och relativt väl bevarade. De kunde renoveras och återmonteras i den nya rekonstruktionen. Verandan försågs 2009 med ett spåntak. 

 Verandan börjar färdigställas men än har inte spåntaket kommit upp.

Tak

Taket har inga egentliga takstolar utan sparrar med hanbjälkar som stöds av längsgående sidoåsar. På sparrarna ligger horisontella entums okantade brädor. De ligger med lite mellanrum och på dessa ligger det egentliga undertaket av hyvlade takspån. Takspånen är av gran, men även fur och asp förekommer. Spånen är spikade i underbrädorna med tunn klippspik. Spånen kan ha tjänat som yttertak några år innan teglet lades på. Stickspån har i allmänhet inte behandlats ens om de tjänat som yttertak. Livslängden för ett yttertak av stickspån kan vara 25-30 år om det tjäras. Ett undertak som detta kan hålla länge och är ett mycket bra underlag som ger taket lagom belastning. 

Sprängskiss över Helgeröds tak med undertak av stickspån.

De enkupiga tegelpannorna är slagna i form och har nästan helt identisk form och storlek. Tegeltaket har lagts på någon gång under de tjugo första åren, kanske när spånen började bli sämre. På stickspånen har man då spikat bärläkt direkt mot underlaget vilket orsakat rötskador i spånen eftersom fuktiga löv blir liggande mot spånen. Vid takfoten ligger nedre pannraden på en takfotsbräda som också förhindrar avvattningen.

 

Skador och åtgärder

Om du har spåntak är det viktigt att det ligger på ett luftigt underlag för att kunna torka ut emellanåt. 

Konstruktionen med bärläkt direkt mot undertaket samt fotbräda gör att löv och fukt blir stående mot träet och leder till rötangrepp. En åtgärd för att komma till rätta med detta är att lägga masonit direkt ovanpå spånet, därefter lägga ströläkt på denna och till sist bärläkt för teglet att vila på. Taket höjs något efter denna åtgärd, vilket kan kompenseras med en bredare eller uppflyttad takfotsbräda. 

Trots att takpannorna inte sluter helt tätt kommer det inte in några större mängder vatten till undertaket. Den lilla mängd vatten som kommer in kan undertaket ta hand om. I allmänhet har vindarna precis som här varit oinredda och eventuella läckor har varit lätta att upptäcka från insidan. Om man idag vill isolera och inreda vinden kan det vara bra att försäkra sig om ett tätt undertak. En vanlig lösning är, som tidigare nämnts, att lägga oljehärdad masonit direkt på undertaket och därpå strö- och bärläkt. Papp går också att använda men skadas lätt om man arbetar på taket. 

Takpannor av lertegel 

De tegelpannor som var dåligt brända har i allmänhet redan gått sönder av frostsprängning och spjälkning, medan de som finns kvar har bra kvalitet. Behåll dessa! Det går utmärkt att återanvända gamla lertegelpannor om du saknar några. Begagnat taktegel går att få tag på om du vet var du ska leta. Försök på annonssidor på nätet, eller vänd dig till företag som sysslar med handel av begagnat byggmaterial. Det finns även företag som nyproducerar lertegel. 

Sök i Slöjd & Byggnadsvårds Hantverksregister för att hitta tegelpannor.

Läs mer här!

Kurser

En byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Slöjd & Byggnadsvård brukar ha ett flertal fönsterkurser: Fönsterrenovering, Trälagning till fönster och Tillverka fönster. Kika på vår kurssida för att se vilka kurser som går i år. 

Hitta hantverkare

Sök i vårt Hantverksregister för att hitta skickliga fönsterhantverkare i din närhet. 

Länkar

Panel

Timmer, faktablad utgivet 1990. 

Utvändig målning på trä, faktablad utgivet 1992. 

Slamfärg, ur Materialbiblioteket. 

- Skarva panelbrädor

- Spika panel

Välja virke, länk till Hålla Hus, Skelefteå museum.

Falu rödfärg - länk till wikipedia

Göra egen rödfärg

Fönster

Fönster, faktablad utgivet 1990.  

Fönsterrenovering steg för steg, arbetsbeskrivning uppdaterad 2016. 

Glasklart, artikel i Gård & Torp om fönsterglas. 

Tak

Tegeltak, faktablad utgivet 1990. 

 - Sticketak

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:27