Övre plan

Vinden är oinredd så när som på en timrad pigkammare mot ena gaveln. Läs mer om dubbelhusets vind här.

Vinden

Vinden är oinredd bortsett från en timrad pigkammare på västgaveln och sidoskrubbar för förvaring på sidorna av denna. Övriga delen av vinden är öppen upp i nock och har använts för förvaring, bland annat av mat, vilket är typiskt för Västsverige. 

I murstocken på vinden går de separata kanalerna till de olika eldstäderna ihop till en centralpipa en bit ovanför golvhöjd. Murstocken är murad med lerbruk ända upp till nock och med kalkbruk ovanför denna. 

 
Oinredd vind med murstock och rökkanal  under renovering.  De separata rökkanalerna går ihop i en centralpipa.

 

 

Murstock och rökkanaler

Murstocken är murad med lerbruk upp till nock. Lerbruk är det bruk som tål höga temperatursvängningar bäst, men det är däremot känsligt för väta. När lera blir uppblött finns det risk för frostsprängning. Därför är det viktigt att se till att ha ett skorstensskydd. Det här var aldrig något problem när man eldade kontinuerligt i eldstäderna, eftersom bruket då kunde torka ut och också för att den varma rökpelaren hindrade regnet från att regna in i skorstenen. Idag ligger det en stenhäll på skorstenen som skydd. 

Du bör undvika att klä in hela skorstenen i plåt eftersom det ofta bildas kondens bakom, vilket gör att bruket luckras upp. 

En modern lösning för murstockar är att lägga in rör hela vägen från eldstad till skorsten, så att det inte uppstår några skarvar. Denna åtgärd leder dock till att det som regel inte får plats med fler än fyra rör inuti murstocken. Skorstenen skyddas sedan i toppen av en kon för att det inte ska regna in så mycket. Idag är det vanligt att man isolerar mellan röret och den gamla rökkanalen med Vermeculit. För gamla hus är detta en åtgärd som inte rekommenderas. 

En isolerad skorsten innebär att mindre spillvärme går ut till huset eftersom värmen går ut genom skorstenen istället. Murstocken blir kallare, vilket förkortar livslängden på lerbruksmurade skorstenar då de inte ges möjlighet att torka ut. Till följd av att skorstenen är isolerad blir det ingen strålningsvärme som håller fuktproblemen borta på vinden. Ganska små temperaturskillnader kan leda till problem. Så lite som 1oC temperaturökning ger hela 6 % sänkning av den relativa luftfuktigheten, RH. En varm skorsten kan öka temperaturen med 2oC, vilket är nyttigt för vinden. En varm murstock ger även en positiv effekt på skorstenens livslängd över nock.

Om du behöver åtgärda fogarna inuti murstocken är det lämpligt att använda ett hydrauliskt kalkbruk som du drar rökkanalerna med invändigt, med hjälp av en specialsydd, cylindriskt formad säck. Denna metod kallas säckdragning. Är skorstenen i mycket dåligt skick kan du bli tvungen att ersätta utvändig puts också. Schädlerbruk förekommer ofta i handeln men bör inte användas i gamla skorstenar som förstahandsval eftersom det är för hårt, vilket ökar riskerna för sprickbildning i teglet.

Vill du ha hjälp med att renovera din murstock? Titta efter kunniga hantverkare i vårt hantverksregister!

 

Nya byggregler

Byggreglerna från när huset uppfördes gäller så länge man inte gör förändringar. Idag är det inte längre godkänt med storpipa eftersom det finns risk att röken vänder om den möter kall luft längre upp i pipan. Därför finns det krav på att ha skiljeväggar mellan alla kanaler, ända upp. Det är inte heller tillåtet med anslutande rökkanaler, utan istället ska man ha separata rökkanaler till varje eldstad. Har du fler än fyra eldstäder kan det betyda att du måste välja bort några. De nya byggreglerna kräver att det är minst tio centimeter från utsidan av murstocken till intilliggande (brännbart) objekt. Tidigare räknade man 10 centimeter från rökkanalen till objektet.

Om du gör förändringar eller bygger en ny murstock måste rökkanalerna separeras med liggande tegelsten. Detta är en ny företeelse då murstockar traditionellt murats med stående sten i rökkanalerna. Denna förändring innebär att murstocken kommer att expandera och därav frångå traditionella mått, om du inte tar bort någon rökkanal.

 

Innertak

Taket i pigkammaren består av kilsågade spontade bräder lagda ovanpå takåsarna. De kan också ligga instuckna i spår i takbjälkar, så kallat spårtak. Tredingstaken var vanliga när man endast hade envåningshus med oinredd vind. Taket består av två sluttande sidofält och ett plant mittfält. Plana tak blev aktuella när man hade ett vågrätt bjälklag mellan bottenvåning och ovanliggande våning. Takbräderna kunde också ligga som en lockpanel ovanpå takbjälkarna. De kunde hållas på plats genom att det fanns spår i takbjälkens ovansida där brädan passades in. Takbräder som låg ovanpå åsarna eller i spår var ospikade. Släta tak av kilsågade bräder börjar dyka upp vid början av 1800-talet. Dimensionerna varierar lika mycket som för golv men takpanelen är ofta tunnare, från en tum upp till 1½ tum. Användes takpanelen som trossning var den oftast lite grövre och spontad. Senare under 1800-talet blir det också vanligt med pärlspontstak. Ju bredare bräder desto äldre, äldre pärlspontspanel spikades också i mitten av brädan istället för i sponten.

Foto: innertak övervåning

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:27