Övervåning

Eftersom detta är ett suterränghus finns största delen av bostaden på den övre våningen. Bostadsytan är 119,5 m².

Exempel på tidstypiska inredningsdetaljer i den här villan och många andra bostäder från 1960-talet är bardisk i köket, fönsterband, rutmönstrat ekparkettgolv i vardagsrum och hall, färgat porslin i badrummet, bidé, gaboon-dörrar, dörrtrycken av plast, överljusfönster, korkoplast, plastmattor och heltäckningsmattor på golven och plast- eller vävtapeter på väggarna. 

Under 1960-talets första hälft var tapeterna ofta grå och diskreta. Mot slutet av decenniet kom en reaktion med starkare mönster och färger. Runt år 1967 är det därför troligt att många fortfarande valde grå och diskreta tapeter i en del av rummen, men vågade sig på djärvare mönster och färger i andra rum.

Hall

Den övre hallen är delad i en yttre och en inre del. När man kommer upp från trappan möts man av en välkomnande liten hall, med dörrar till kök och vardagsrum. Två fönster över trappan släpper in mycket ljus till den övre hallen. 

Till höger om trappan leder en smalare korridor till den mer privata delen av bostaden, med badrum och tre sovrum. Avskilda sovrumskorridorer är vanligt i 1960-talets villor. I den här korridoren finns inget fönster.

Däremot finns det överljusfönster på alla dörrar i den övre våningen, vilket gör att ljuset flödar genom hela bostaden. Glaset i överljusfönstren är blästrat linjeglas. Över dörren till badrummet släpper en rad med tre glasbetongblock in ljus till hallen.

Foto 1 överljus. TExt: Ljusinsläpp med fönster över innerdörrarna. Foto 2 överljus glasbetong. TExt: Glasbetongblock över badrumsdörren.

Dörrarna är fanerade med gabon och lackade med cellulosalack eller plastlack. Eftersom detta är en brytningstid kan både nya och äldre metoder och material ha använts. Alla dörrtrycken och nyckelskyltar är av grå plast. 

Väggarna är konstruerade med reglar och 12 mm Treetex byggplattor på båda sidor. I övre hallen sitter samma tapet som i trappan. Självklistrande tapeter, som bara behövde blötas ner och sättas upp, var en nyhet i Sverige vid den här tiden.

Foto 1 gabondörr. TExt: Dörrtrycke och nyckelskylt av grå plast. foto 2 tapet. TExt: Tapet med vågigt linjemönster i hallen.

I taket sitter spontade träfiberplattor som är målade vita (NCS 0500) med alkydoljefärg. Dessa sitter på ett underlag av ¾” spontad panel. 

Alla lister och snickerier i huset är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg. Golvsocklarna är 12 mm tjocka och 70 mm höga och har en enkel profil. Mot taket sitter skugglister.

På golvet ligger en eklamell.

Start inforuta

Vårda varsamt

Om man har överljusfönster på innerdörrarna ska man vara rädd om dessa, de ger en bra kontakt mellan rummen och släpper in ljus i utrymmen som annars skulle vara ganska mörka. 

Detaljer som dörrtrycken och nyckelskyltar i plast är mycket tidstypiska och viktiga för att bevara 60-talskänslan i huset. Även skugglister, släta golvlister och foder är viktiga för helhetsupplevelsen.

Ifall gabondörrarna behöver renoveras eller om lacken behöver bättras på, så måste man först lösa upp och ta bort lacken. Den tunna fanéren tål inte att slipas. Om det är cellulosalack kan man använda aceton. Det kan vara svårt att avgöra vilken slags lack som har använts, men det är viktigt att bättra med cellulosalack om dörren tidigare varit behandlad med det. Med en tätare lack stängs cellulosalack in och bryts då ner.

Eklamellen på golvet kan tåla att slipas försiktigt, men faneren är bara ca 3-4 mm tjock. Om den har slipats tidigare riskerar man att förstöra golvet med ytterligare en slipning.

Slut inforuta

Vardagsrum

Vardagsrummet är stort och rymligt med plats för både soffgrupp och matplats. Eftersom rummet är genomgående, med fönster åt två väderstreck, blir det också mycket ljust. Fönsterband med flera fönster i rad är typiskt för hus från 1960-talet och särskilt vanligt i vardagsrummen. I det här huset finns ett fönsterband med tre fönster och en balkongdörr, som leder ut till balkongen på husets framsida. På motsatta sidan sitter två fönster i rad. 

Fönsterbänkarna i huset är av 20 mm svart Invarit, en asbestcementskiva som var avsedd att efterlikna svart marmor.   

Mellan vardagsrummet och hallen sitter en pardörr med rutmönstrat ornamentglas. Ena delen av pardörren är smalare än den andra. Den här typen av glasade pardörrar mellan hall och vardagsrum var mycket vanligt i 1960-talets bostäder.

Foto 1 glasdörr. TExt: Pardörr med ornamentglas. Foto 2 golv. Text: Parkettgolv lagt i rutmönster.

På väggarna sitter en mönstrad tapet.

På golvet ligger ett ekparkettgolv i rutmönster, typiskt för 1960-talet. Detta levererades till huset fabriksgrunderat och har färdigbehandlats på plats. Golvet kan vara behandlat med linoljefernissa eller en plastlack. Eftersom 1960-talet var en brytningstid när det gäller nya material så kan val av material och metoder variera. Hantverkare som hade jobbat ett tag fortsatte ofta att arbeta på de sätt som de var vana vid.

Taket är pappspänt. Alla lister och snickerier är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg. 

Start inforuta

Vårda varsamt

Glasade pardörrar till vardagsrummet är mycket tidstypiska och bevarandevärda. 

Om parkettgolvet är slitet kan det slipas och lackas. Det finns dock en begränsning för hur många gånger golvet kan slipas. Till slut kommer man ner till not och fjäder.

Slut inforuta

Kök

Köket i villan är ett så kallat parallellkök, med arbetsytor och skåp på två varandra motstående sidor. Här finns bra ytor för köksarbete med en stor rostfri diskbänk och bänkskivor belagda med teakmönstrat plastlaminat. Ett annat vanligt laminatmönster var ”Virrvarr”, som designades av Sigvard Bernadotte 1961. I köket finns också utdragsskivor med ett ytskikt av teak. Skåpen når upp till takhöjd och ger mycket plats för förvaring. 

Köksinredningen är tillverkad i ramkonstruktion med yttätad board på båda sidor och wellpappsliknande material mellan. Lådorna är fanerade med björkfanér och har bottnar av målad board. Beslagen är mjukt bågformade av blankförkromad zink och sitter på en bricka av transparent plast, som skyddar målningen. 

foto kökreklam. text: Barköket var en nyhet på 1960-talet.

Stommen är målad vit (NCS 0502-Y) medan skåpluckor och lådfronter är målade i en avvikande färg, till exempel grått eller gult. Ibland kunde också två färger kombineras så att underskåpen målades grå medan överskåpen fick bli gula. För kataloghus från Fogelfors fanns vid den här tiden tre färger att välja på; nävergrå, skuggrå och gullrisgul. Alla köksinredningar levererades färdigmålade med härdplastfärger både in- och utvändigt.

En nyhet i 1960-talsköket är fläkten ovanför spisen. Tidstypisk är också den lilla bardisken som delar av, men samtidigt skapar kontakt mellan kök och matplats. De små lådorna för torra matvaror som finns under något av överskåpen är numera av plast istället för glas, som de tidigare var. Kylskåpet är fortfarande ofta litet och inbyggt i köksinredningen, men även större kylskåp har börjat komma. 

Från köksavdelningen leder en altandörr ut till en uteplats på husets baksida. Vid matplatsen sitter två fönster i bredd som släpper in mycket ljus och ger en utblick över både uteplats och trädgård. 

Foto 1 korkoplast. text: Korkoplast blev populärt som golvbeläggning i t.ex. kök. Bild hämtad från "Allt i Hemmet" nr 9 sept 1967. Reklam från AB Vicanders Korkfabriker. Foto 2 tapet. TExt: Den här mönstrade tapeten från 1967, med motiv föreställande bl.a. picknickkorgar och vindruvor, hittades underst av flera lager tapeter vid matplatsen.

Mellan under- och överskåp sitter kvadratiskt vitt kakel med grå fogar. Väggen vid matplatsen är tapetserad med en plastad tapet. Övriga väggar är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.

På golvet i köket ligger antingen en linoleummatta, plastmatta eller korkoplast på ett underlag av hårda träfiberplattor. Korkoplast består av kork och har ett ytskikt på 0,5 mm skyddsfolie av pvc-plast.

I taket sitter formatskurna och spontade träfiberplattor, på ett underlag av ¾” spontad panel.  Taket är målat vitt (NCS 0500) med alkydoljefärg. Alla lister och snickerier är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.

Start inforuta

Vårda varsamt

Kök från 1960-talet är ofta välplanerade med gott om utrymmen för förvaring. Fortfarande utnyttjas ofta utrymmet hela vägen upp till taket för förvaring, till skillnad från i kök från 1970-talet och senare, där överskåpen ofta slutar en bra bit under taket. Detta är en av flera kvaliteter som gör 60-talsköket väl värt att bevara.

Målade luckor och stommar kan målas om och om igen. Fanerade luckor kan behandlas med garbinololja eller teakolja. Om köksbeslagen har blivit utbytta kan det gå att hitta nytillverkade eller begagnade i samma stil som de ursprungliga.

slut inforuta

Badrum

Badrummet i det här huset är ganska stort. Här finns plats för toalett, bidé, tvättställ och badkar. Bidén blev väldigt vanlig på 1960-talet. Framför det stora fönstret mot husets baksida finns också plats för ett sminkbord eller liknande. 
 
Sanitetsporslinet i badrummet är ljusgult, en vanlig färgställning på 1960-talets badrumsinredningar. Samtidigt som man kunde välja på flera andra färger, som ljusblått eller grönt, var också vitt porslin vanligt. Blandare var antingen förkromade eller av brun plast, med en röd prick för varmvatten och en blå prick för kallvatten.

Foto badrum. Text: Badrumsinredning i gult och brunt från 1967. Bild hämtad från "Allt i Hemmet" nr 3 mars 1967. Reklam från IDO.

På golvet ligger en brun vinylplastmatta på ett underlag av hårda träfiberskivor. Mattan, som är 1,5-2,5 mm tjock, är klistrad mot underlaget med solutionsklister och har svetsade fogar. Den har dragits upp ca 10 cm på väggarna. Under plastmattan finns ingen extra vattenisolering.

I badrum med keramiska plattor eller mosaik på golvet brukar det finnas ett vattenisolerande skikt under golvbeläggningen. Detta kan utgöras av två lager asfaltpapp sammanklistrade med varm asfalt, bitumenmattor eller en strykning med asfaltlösning och ett lager tätningsmassa.  

På väggarna i det här badrummet sitter ljusa Perstorpsplattor, d.v.s. skivor av plastlaminat. Det var också vanligt med plastmattor eller kakel på väggarna, det senare kunde vara färgat i till exempel någon grön nyans. Där plastmattor har använts är dessa uppsatta så att de överlappar golvmattan med minst 2 cm. Vid kakelsättning kunde underlaget fuktisoleras med två strykningar vinyllim. Det fanns även specialbehandlade väggskivor av eternit som var särskilt avsedda att användas som väggbeklädnad i badrum.

I taket sitter spontade träfiberplattor, på ett underlag av ¾” spontad panel. Taket är målat vitt (NCS 0500) med alkydoljefärg. Lister och snickerier är målade vita (NCS 0502-Y), även de med alkydoljefärg.

Ventilationen sker genom en utsugningskanal av eternit.

Start inforuta

Vårda varsamt

Badrum från den här tiden har inte ett så gott fuktskydd som krävs vid nybyggen idag. Problem med fukt är inte ovanligt, särskilt eftersom vi idag många gånger duschar mer än vad som var vanligt på 1960-talet, vilket leder till en större påfrestning på fuktskyddet.

Att vi dessutom har en högre inomhustemperatur gör att luften kan bära mer fukt. Luft som lyckas ta sig ut i stommen kyls av och kallare luft kan inte bära lika mycket fukt som den varma, vilket kan leda till fuktproblem.

En duschkabin gör att vatten inte träffar golv och väggar direkt, men löser inte problemet med luftfuktighet i badrummet. Ett alternativ vid ombyggnad är att utföra fuktskyddet enligt dagens standard, men återanvända sanitetsporslin och annan befintlig inredning i badrummet.

Att installera en fläkt av god kapacitet är också ett sätt att minska risken för fuktproblem. 

Slut inforuta

Sovrum 1

Det här sovrummet är tänkt att användas som barnsovrum, med plats för två sängar. Mot husets baksida sitter ett större och ett mindre fönster intill varandra. I rummet finns två inbyggda garderober. 

Väggarna är tapetserade på ett underlag av Treetex byggplattor.

På golvet ligger en plastmatta på ett underlag av hårda träfiberskivor.

I taket sitter spontade träfiberplattor, som är målade vita (NCS 0500) med alkydfärg. Alla lister och snickerier är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg. 

Sovrum 2

Detta är husets minsta sovrum, ett barnsovrum med plats för en säng. I rummet finns två garderober. Med undantag av badrummet så är det här det enda rummet i övervåningen där det bara finns ett fönster. Detta vetter mot husets framsida. 

Väggarna är tapetserade på ett underlag av Treetex byggplattor. 

I taket sitter spontade träfiberplattor, som är målade vita (NCS 0500) med alkydfärg. Lister och snickerier är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg. 

På golvet ligger en plastmatta på ett underlag av hårda träfiberskivor.

Sovrum 3

Det här är husets största sovrum och är tänkt att användas som föräldrasovrum. Här finns tre inbyggda garderober, som är försedda med färgade glasknoppar.

Sovrummet har precis som de flesta andra rum i bostaden ett bra ljusinsläpp, tack vare ett större och ett mindre fönster som sitter intill varandra mot husets framsida.

Foto 1 glasknopp. Text: Färgade glasknoppar på garderober och skåp var populärt. foto 2 fönstervred. text: Fönstren är utåtgående och öppnas med ett enkelt fönstervred.

Väggarna är tapetserade på ett underlag av Treetex byggplattor.

På 1960-talet blev det modernt med heltäckningsmattor på golven. Dessa kunde vara av syntetfiber, sisal eller ull. I det här rummet ligger en heltäckningsmatta av syntetfiber.

I taket sitter spontade träfiberskivor, som är målade vita (NCS 0500) med alkydoljefärg. Alla lister och snickerier är målade vita (NCS 0502-Y) med alkydoljefärg.

foto tak. Text: I taket sitter vitmålade träfiberskivor.

Läs mer här!

Litteraturtips

Allt i Hemmet (1967). I biblioteket på Slöjd & Byggnadsvård finns de flesta nummer från 1958-1974, även tidningar från 1956 och 1982-1983 finns. Dessa är bra att titta i om man vill få en bild av vilka färger, former och material som var på modet i heminredningen under en viss tid.

Flora-hus Fogelfors huskatalog (1966) Fågelfors 

Köksboken (1967) Hem i Sverige, Stockholm

Badrum (1970) Hem i Sverige, Stockholm 

Villabyggarboken. Ritningar och råd. (1965) Hem i Sverige, Stockholm

Schlyter, Olga (2006) Eterniten på väg ut ur skamvrån? Ur Byggnadskultur nr 3/2006

Senast uppdaterad: 2018-01-11 12:00