Bergklinten konstruktion

Bergklinten är ett kataloghus med en plankstomme och en grundmur av natursten som står på grundplattor av betong. Läs mer om hur du åtgärdar problem och skador och får råd om energieffektivisering.

Grund

Villan har grundmurar av natursten i huggna block, som på insidan är värmeisolerade. Grunden är fogad med kalkbruk och under marknivå är den tjärstruken för att täta mot inträngande vatten. På insidan är den putsad. 

Kring år 1930 kunde grundmurar uppföras av betong, betonghålsten, lättbetong eller sten. Detta var just vid gränsen till en brytningstid och naturstensgrunderna höll på att konkurreras ut av modernare material och konstruktioner. 

Grundmurarna står på grundplattor av betong, som på platser med sämre markförhållanden är armerad. Tidigare hade murar av natursten grundlagts på rustbäddar av timmer. 

Källargolvet kunde bestå av stora naturstenar som lagts ut jämnt i grunden och täckts med betong, eller skärv som belagts med ett cirka 5 centimeter tjockt skikt betong. Ibland förekommer också jordfuktade betonggolv, som är betong som tillförts en liten mängd vatten så att konsistensen blir densamma som fuktig jord. Denna fuktiga betongmassa stampas sedan ut på golvet, vilket ger ett hållbart golv.

Bjälklag

Golvbjälkarna på bottenplanet är infästa i syllen med hjälp av ankarjärn. Mellan syllen och grunden ligger en syllpapp. Innertaket på våningen under utgör bjälklagets trossbotten och består av spontade brädor som spikats fast i golvbjälkarna. Mot trossbotten ligger en papp, fastklämd med en list mot golvbjälkarna. Bjälklaget är isolerat med sågspån eller kutterspån, som fyller ut hela utrymmet mellan golvbjälkarna. Tvärs över golvbjälkarna ligger sedan ett spontat brädgolv.  

Mellanbjälklaget är infäst i stommen.

Grund och golvbjälklag. 

 

Vanliga skador

Betongtrappor ger ofta upphov till röta i syllen.För att undvika detta frilägger man trappan från syllen. Bila bort betongen i en smal ränna närmast syllen. Är syllen oskadd, lägg ett nytt tätskikt mot träet och fyll rännan med lecakulor. Gjut därefter överdelen med ny betong.

Är träet rötskadat, det visar sig tydligt om en kniv går lätt in i trämaterialet, bör hela eller delar av syllen bytas ut. Ta kontakt med en timmerman eller duktig byggare för att få hjälp! 

Kurser

En byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Slöjd & Byggnadsvård brukar ha kursen Mullbänk & Torpargrund men även kurser i timmerlagningar. Kika i vårt kurskalendarium för att se vilka kurser som går i år. 

Hitta hantverkare

Sök i vårt Hantverksregister för att hitta skickliga timmermän och bygghantverkare i din närhet.

Stomme

Bergklinten är en variant av ett kataloghus. Många gånger kunde kataloghusen varieras med tillägg som verandor, takkupor och frontespiser. Under 1920-talet steg intresset för fabrikstillverkning av monteringsfärdiga bostadshus och försäljningen av kataloghus ökade samtidigt som nya kataloghustillverkare tillkom. Kataloghusen var av hög kvalitet.

Stommen i villan är av 3 tums hyvlad, spontad och tappad plank. Fasaden är reveterad. Plankstommen hade funnits åtminstone sedan 1880-talet, men började bli vanlig kring sekelskiftet 1900. Mellan 1880 och 1900 var annars restimmerstommen vanligast och decenniet därefter byggdes de flesta hus med resvirkesstomme. Just det reveterade plankhuset var som vanligast under 1920-talet. 

Bild: Sektion av vägg från Borohuskatalogen från 1931. Fasaden på bilden ovan har locklistpanel istället för puts, men i övrigt överensstämmer stommen med Bergklintens.

Plankväggen är utvändigt klädd med asfalterad förhydningspapp. Förhydningspappen har klämts fast mot fönsterkarmen med hjälp av en fastspikad läkt för att det ska bli ordentligt tätt. Invändigt har väggen täckts med papp och panel av ¾ tums hyvlade spontade bräder. Dessa har spikats på 1 tum × 2 tums läkt så att ett isolerande tomrum på en tum bildas mellan stomme och panel. Istället för panel kunde också väggarna i vissa utrymmen vara klädda med plywood. Läs mer om plywood och andra träskivor här.

Innerväggarna består av 3 tum × 3 tum till och med 5 tums stolpar, bärlinor och reglar. På stommens båda sidor är en entums hyvlad spontpanel spikad, förutom där ¾ tums fashyvlad boisering används. Icke bärande innerväggar är tunnare, ca 2 tims stopresning, beklädd på båda sidorna av entums hyvlad spontpanel.

 

Energieffektivisering

Tekniskt sett är det bäst att isolera stommen utvändigt, men det får stora konsekvenser för huset. Därför är det vanligast med invändig isolering. Luftspalten på en tum ger en hyfsat bra isolering om luften står still, men pappen kan ha skadats och det kan blåsa in i konstruktionen.

Isolering på insidan leder till att stommen blir kallare eftersom det inte läcker ut lika mycket värme inifrån huset. Det innebär att stommen blir fuktigare och kan leda till problem med putsen. Husen mår inte bra av att detta och bör därför inte isoleras på insidan. Begär att få en kondenspunktsberäkning av en konsultfirma om du funderar på att tilläggsisolera, för att ta reda på vad konstruktionen tål. 

Likt Helgeröd kan du behöva efterisolera bjälklagen om isoleringen sjunkit ihop.  

Isoleringen av snedtaken på övervåningen kommer att sätta sig med tiden, eftersom takfallen är branta. Oftast är konstruktionen gjord så att iman kan fylla på uppifrån. Fyll på håligheterna med likvärdigt material som den befintliga.

Se Hemvik för hur du isolerar vindsbjälklaget.

Kurser

En byggnadsvårdskurs kan vara en bra start om du vill lära dig grunderna innan du sätter tänderna i dina egna projekt. Slöjd & Byggnadsvård brukar ha kursen Isolering och värme i gamla hus. Kika i vårt kurskalendarium för att se när kursen går i år.

Murstock 

Vid nybyggnationer installerades vid den här tiden värmeledningar för uppvärmning av huset och i äldre hus började kakelugnarna bytas ut. Värmeledningen bestod i de allra flesta fall av varmvattenledning med panna, antingen i källaren eller i köket. I de fall då pannan placerades i köket så stod den antingen intill köksspisen eller så satte man in en kombination av köksspis och panna. Mest praktiskt var att ha pannan i källaren, där också bränslet förvarades. Pannan eldades med ved, kol eller koks. 

Det nya sättet att värma upp hemmen på ansågs ha många fördelar med sig. Det krävde mindre arbete och man slapp vakna upp i ett kallt rum. Eftersom kakelugnar med sina flammande brasor ändå kunde uppfattas som trevligare så valde många att installera en kakelugn eller öppen spis åtminstone i vardagsrummet. 

Byte från uppvärmning med eldning i kakelugnar till eldning i panna fick som effekt att färre rökkanaler krävdes. Däremot innebar det inte en mindre murstock, eftersom att reglerna kring hur tjocka skiljeväggarna mellan kanalerna skulle vara snart kom att ändras. 

Tak

Tak - se Exteriör. 

Senast uppdaterad: 2017-11-08 15:46