Källargrund

Källargrunden var en modern och praktisk grundtyp som var vanlig från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Läs om den äldre och den yngre typen här.

Den vanliga äldre typen av källargrund, från andra halvan av 1800-talet till ca 1930, utgörs av en skalmur av sten vilande på en rustbädd som bär upp konstruktionen. Ursprungligen var muren på utsidan oftast bar och fogad med ett kalkcementbruk eller hårdare cmentbruk. På insidan är murverken oftast putsade med kalkbruk. Interiören var oftast delvis uppvärmd för att hysa våtrum mm. 

Kring år 1930 kunde grundmurar uppföras av betong, betonghålsten, lättbetong eller sten. Detta var just vid gränsen till en brytningstid och naturstensgrunderna höll på att konkurreras ut av modernare material och konstruktioner. 

Nedanstående beskrivning kommer från våra Hus i Väst-hus Hemvik och Bergklinten. Det förra huset representerar den äldre typen från 1890-talet och den senar den yngre från ca 1930.

Hemvik 1890

Hemviks grund är en skalmur av natursten som är cirka en meter tjock. På ovansidan av grundmuren ligger lera, ursprungligen putsad upp mot timmerstommen för att täta i denna skarv. Leran fungerar också som trossbotten som hindrar möss från att ta sig in i huset. Insidan av källarväggarna är putsade med kalkbruk. På utsidan är muren bar och fogad med cementbruk. Se bild överst på sidan.

Denna typ av grund kräver en ordentlig grundläggning. I det här fallet ligger det en grundförstärkning i form av en rustbädd av timmer under grundmuren för att fördela tyngden över en större yta. Timmerstockarna ligger inbäddade i lera och täcks sedan av tvärliggande plank, som sedan grundmuren står på. Rustbädden är nedgrävd till frostfritt djup. Läs mer om Hemvik här!

Cementbruk

Hårda cementbruk introduceras under slutet av 1800-talet. De orsakar ofta skador på mjukare material, som tegel, men kan fungera tillsammans med hårda bergarter. De har dock mindre möjlighet att ta upp rörelser och spricker ofta sönder. En bra princip är att aldrig laga med ett starkare bruk än stenen eller det befintliga bruket.

Bergklinten 1928

Villan har grundmurar av natursten i huggna block, som på insidan är värmeisolerade. Grunden är fogad med kalkbruk och under marknivå är den tjärstruken för att täta mot inträngande vatten. På insidan är den putsad. 

Grundmurarna står på grundplattor av betong, som på platser med sämre markförhållanden är armerad. Tidigare hade murar av natursten grundlagts på rustbäddar av timmer. 

Källargolvet kunde bestå av stora naturstenar som lagts ut jämnt i grunden och täckts med betong, eller skärv som belagts med ett cirka 5 centimeter tjockt skikt betong. Ibland förekommer också jordfuktade betonggolv, som är betong som tillförts en liten mängd vatten så att konsistensen blir densamma som fuktig jord. Denna fuktiga betongmassa stampas sedan ut på golvet, vilket ger ett hållbart golv. Läs mer om Bergklinten här!

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:35