Linoleumgolv

Har du turen att ha en gammal linoleummatta i ditt hem? Här kan du läsa om linoleumgolvens historia och om hur du kan rädda en skadad matta.

En linoleummatta som är jämnårig med huset är en klenod att vårda och bibehålla på plats. De försvinner inte sällan när golv rivs ut i strävan att nå trägolv vid renoveringar. Snart om inte redan nu är de gamla linoleummattorna rödlistade. Risken är att ett viktigt kulturarv går oss förlorat på grund av okunskap.

I Sverige har vi ofta använt benämningen korkmatta för det som i upphovslandet England kallas linoleum. Linoleum består av en elastisk och seg massa som vanligen valsas fast mot en undersida av juteväv. Bindemedlet i massan består av oxiderad linolja och harts. Till detta tillförs pigment och så kallat fyllmedel bestående av kork-, trä- eller kalkstensmjöl. Ursprungligen användes alltid kork som fyllmedel, vilket förklarar benämningen korkmatta.

Det första svensktillverkade partiet linoleummattor såldes i september 1898. Leveransen gick till P Em Lithander i Göteborg. Träffar du på en korkmatta som är äldre än 1898 så är det garanterat en importvara, sannolikt från England eller Tyskland.

De första mattorna som tillverkades i Sverige var enfärgade och oftast bruna men gröna och terrakottafärgade, Jaspé-mönstrade och granitmönstrade mattor kunde också framställas. Granitmönstret slutade att tillverkas i Sverige 1941 och Forbo-Forshaga tillverkade jaspémattor mellan 1910 och 1973.

I mönstergenomgjutna linoleummattor är det också den genomfärgade linoleummassan som utgör mönstret. Massan pressades ut på juteväven i lagda mönster av till exempel blommor och blad med en bakgrundskulör. Mönstergenomgjutna linoleummattor har aldrig tillverkats i Sverige, men de förekommer fortfarande i bevarade interiörer från omkring sekelskiftet 1900.

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:35