Det lönar sig inte att byta fönster!

fönsterrenovering

Det finns många skäl att inte byta ut fönster som härstammar från 1950-talet och tidigare. Förutom att de tillverkades av högsta kvalitet och håller i hundra år till, så är det dessutom en ren förlustaffär att byta ut dem sett ur ett energibesparingsperspektiv. Håll i hatten - här visar vi varför, i detalj!

Vi har räknat på energiförlusten genom fönstren under ett års tid i en genomsnittlig villa i Göteborgsområdet, och jämfört den med förlusten genom fönstren efter att de förbättrats med lågemissionsglas respektive ersatts av helt nya treglasfönster. Siffrorna talar sitt tydliga språk! 

För att kunna räkna ut förlusten under ett år så behöver vi känna till en hel del grundfakta om vårt fiktiva hus. 

Fönsteryta: 15 kvadratmeter (i medeltal har de flesta villor ca 12-18 kvadratmeter fönsteryta).

Geografisk placering: Göteborgsområdet, där årsmedeltemperaturen är 8 grader. 

Inomhustemperatur: 20 grader. 

En kilowattimme kostar i dagsläget ca 1 kr i Västsverige (inklusive skatt, nätavgift och abonnemang).

Fönster ett, originalfönstret, är ett träfönster från första hälften av 1900-talet med två enkla bågar som inte är kopplade. Enligt mätningar gjorda på Lunds tekniska högskola (LTH) har sådana fönster ett U-värde på 2,07 watt/m2 under förutsättning att bågarna underhållits med linoljefärg och kittats med linoljekitt. U-värdet gäller för glas och båge sammantaget. 

U-värdet anger hur mycket värme som passerar genom en m2 fönster från den varma sidan till den kalla när skillnaden i temperatur mellan ute och inne är en grad.

Fönster två: samma tvåglasfönster av trä i original som ovan, men där det inre glaset har ersatts med ett LE-glas (lågemissionsglas) som släpper igenom mindre mängd energi än det ursprungliga fönsterglaset. Test gjorda på LTH visade att sådana fönster har ett U-värde på 1,6 watt/m2 (inklusive både glas och trävirke). 

Fönster tre: Helt nya 3-glasfönster med båge och karm av trä. Vi har valt en fönstertyp som utseendemässigt motsvarar fönster ett, en båge från en av de största tillverkarna. U-värdet uppges vara 1,2 watt/m2, men det är oklart om siffran gäller enbart glaset eller hela konstruktionen. 

Energiförlusten (W) genom ett fönster under ett år beräknas på följande vis:

W = U-värde x fönstrens totala area x gradtimmar på den specifika platsen. Gradtimmar motsvarar antal timmar på ett år (8760 närmre bestämt) multiplicerat med skillnaden mellan ute och innetemperaturen. I vårt fall är den skillnaden 20-8 grader, det vill säga 12.  

Energiförlust fönster ett: 3 264 kwh (kilowattimmar), motsvarande 3 264 kr/år eftersom varje kwh kostar ca 1 kr när detta skrivs i maj 2018. 

Energiförlust fönster två (med LE-glas i innerbågen): 2 523 kWh, motsvarande 2 523 kr på ett år. Jämfört med fönster 1 sparas 741 kr/år.

Att byta ut det inre glaset till ett LE-glas i husets alla fönster hos en fönsterhantverkare (som bara byter glaset och inte renoverar bågarna) uppskattas till ca 21 000 kr. (Denna siffra är baserad på uppgift från företaget Husögat, inhämtad i maj 2018). Det tar 28 år att tjäna in bytet.

Energiförlust fönster tre (som är helt nytillverkade): 1 892 kWh, motsvarande 1 892 kr/år. Jämfört med fönster 1 sparas 1 371 kr/år.

Kostnaden för fönsterbytet beräknas till 125 000 kr, inklusive kostnad för snickare, material och rotavdrag (uppskattning gjord utifrån beräkning i maj 2018 på sidan byggahus.se). Det tar 91 år att tjäna in bytet. Notera att livslängden för kassettfönster brukar beräknas till ca 40 år.

Varför blir det då en så stor förlustaffär att byta fönster? Jo, för att energiförlusten som sker genom fönstren är betydligt mindre än man kan tro. Istället för att byta fönster, något som ju dessutom påverkar husets utseende väsentligt, så kan energi sparas på en rad smartare sätt som är mer kostnadseffektiva och skonsamma mot huset. Exempelvis: se till att samtliga kranar i huset är snålspolande, serva värmesystemet med jämna mellanrum, isolera vinden om isoleringens tjocklek understiger 20 cm, men först och främst: täta längs fönster och dörrar! Där görs den största privatekonomiska vinsten. 

Beräkningen är gjord av byggnadsingenjör Chico Hovedskov Crafoord, Slöjd & Byggnadsvård. 

Källor: 

www.byggahus.se/renovera/kostnad-byta-fonster (läst maj 2018) 

Fredlund, Bertil. Lågemissionsglas och renovering förbättrar äldre fönsters värmeisolering. Rapport TABK -- 99/3055. Lunds tekniska högskola. 1999. 

Homb, Anders & Uvslokk, Sivert. Energieffektive bevaringsverdige vinduer. Målinger og beregninger. SINTEF Byggforsk. 2012.